Due to Industry 4.0 (I4.0) the software ecosystem is constantly changing, and new possibilities and challenges are arising. The purpose of this Master Thesis is to map the software ecosystem in the automotive industry in order to understand the position of Atlas Copco and what gaps an industrial tool supplier can close. In addition, find out what opportunities and challenges that exist in the ecosystem today. Since Industry 4.0 and the software ecosystem are relatively new topics and alters continuously, the study was carried out in an abductive approach and a research design model was created according to that. By combining literature study with empirical study such as interviews, a better understanding was gained which laid the foundation of accumulating a deeper knowledge about the research field and made it feasible to answer the research questions. The current structure in different markets of the software ecosystem are shaped according to an old industry standard for modelling system structures. Differences and similarities between the markets can be found, which explains difficulties in providing software globally. By analysing and combining the current structures for each market, including the answers gained from the conducted interviews, a model was created. A new model for the definition of a software ecosystem in the automotive industry was the result. Additionally, a new way of structuring and visualizing the generic structure of the software ecosystem for Atlas Copco in the Automotive industry was presented as well. The latter model could be used as a tool, that enables a better understanding of the software ecosystem as well as a way to present new solutions to customers. In the ecosystem Atlas Copco takes the role as a premium industrial tool supplier and a provider of software used to configure and monitor quality and errors in the assembly processes. Hence, they broaden their market to become a software supplier. However, thanks to I4.0 technologies, there are potential areas in the production where it is possible for Atlas Copco to extend their establishment further to get more market shares of the software market as well as to provide more value to their customers. Although, the recommendation for Atlas Copco is to shape a reference architecture and focus on software close to the operations of industrial equipment. / Mjukvaruekosystemet är något som ständigt är i förändring där nya möjligheter och utmaningar uppstår i ekosystemet i anknytning till Industri 4.0 (I4.0). Syftet med denna masteruppsats är att kartlägga mjukvaruekosystemet i fordonstillverkningsindustrin för ta reda på vilken position AtlasCopco har och vilka luckor en industriverktygsleverantör kan sluta samt undersöka utmaningar och möjligheter som existerar idag. En forskningsdesignmodell skapades och eftersom projektet omfattar ämnet Industri 4.0 samt mjukvaruekosystemet som är ett relativt nytt ämne som är under kontinuerlig förändring, så utfördes studien baserat på abduktiv strategi. Genom att kombinera litteraturstudier med empiriska studier som intervjuer erhölls en bättre förståelse som lade grunden för att vidare samla på djupare kunskap om forskningsområdet vilket gjorde det möjligt att svara på forskningsfrågorna. Den nuvarande strukturen på olika marknader i mjukvaruekosystemet formas enligt en gammal branschstandard för ett modelleringssystemstrukturer. Skillnader och likheter mellan marknaderna har presenterats som förklarar svårigheterna med att tillhandahålla programvara globalt. I samband med att analysera och kombinera de nuvarande strukturerna för varje marknad, inklusive svaren från de genomförda intervjuerna, har modeller tagits fram. I resultatet presenteras en ny modell för att definiera ett mjukvaruekosystem inom bilindustrin. Dessutom presenterades också ett nytt sätt att strukturera och visualisera den generiska strukturen i mjukvaruekosystemet för Atlas Copco inom fordonsindustrin. Modellen kan användas som ett verktyg för att lättare förstå mjukvaruekosystemet, och till att presentera nya lösningar för kunderna. I ekosystemet tar AtlasCopco rollen som en premiumleverantör av industriella verktyg, inklusive att tillhandahålla programvara som används för att konfigurera, övervaka kvalitet och fel i monteringsprocesserna. Detta breddar Atlas Copcos marknad till att även bli en mjukvaruleverantör. Tack vare I4.0 teknik finns det potentiella produktionsområden där det är möjligt för Atlas Copco att etablera sig ännu mer, för att få fler marknadsandelar på mjukvarumarknaden samt ge mer värde till sina kunder. Rekommendationen är att Atlas Copco skapar en referensarkitektur samt fokusera på mjukvara nära kopplat till operationsnivån och industriverktyg.

Industry 4.0 is a collective name for several technological innovations that, when combined, among other things, provide an exponential potential for increased operational excellence in manufacturing. This thesis digs down into which technologies that are relevant in the context of predictive maintenance and how these can be integrated into existing theory in order to create value through increased e↵ectiveness. The primary findings can be condensed down into one general principal - uniformity. In order to leverage industry 4.0, and through it achieve a higher level of automatization, all data flow must be as canonical as possible. This is what allows both for bi-directional communication at scale, and higher-level decisionmaking algorithms to be deployed over a wide range of hardware. / Industri 4.0 är ett samlingsnamn för ett flertal tekniska innovationer vilka, tillsammans, möjliggör en potentiell förbättring av operational excellence som ökar exponentiellt mot antalet aopterade teknologier. Detta arbete dyker ned i vilka teknologier som skapar mest värde i kontexten predictive maintenance. Arbetet studerar även existerande orginatorisk teor och hur dessa kan slås samman. Det primära resultatet kan summeras som att fokus bör ligga på en canonical model för den data som genereras, och skickas ned till maskiner på fabriksgolvet. Uniform data spelar även en nyckelroll i att facilitera för beslutsfattande algoritmer då dessa annars enbat skulle gå att applicera på specifika maskiner.

The smart factory is at the heart of Industry 4.0 and is the new paradigm for establishing advanced manufacturing systems and realizing modern manufacturing objectives such as mass customization, automation, efficiency, and self-organization all at once. Such manufacturing systems, however, are characterized by dynamic and complex environments where a large number of decisions should be made for smart components such as production machines and the material handling system in a real-time and optimal manner. AI offers key intelligent control approaches in order to realize efficiency, agility, and automation all at once. One of the most challenging problems faced in this regard is uncertainty, meaning that due to the dynamic nature of the smart manufacturing environments, sudden seen or unseen events occur that should be handled in real-time. Due to the complexity and high-dimensionality of smart factories, it is not possible to predict all the possible events or prepare appropriate scenarios to respond. Reinforcement learning is an AI technique that provides the intelligent control processes needed to deal with such uncertainties. Due to the distributed nature of smart factories and the presence of multiple decision-making components, multi-agent reinforcement learning (MARL) should be incorporated instead of single-agent reinforcement learning (SARL), which, due to the complexities involved in the development process, has attracted less attention. In this research, we will review the literature on the applications of MARL to tasks within a smart factory and then demonstrate a mapping connecting smart factory attributes to the equivalent MARL features, based on which we suggest MARL to be one of the most effective approaches for implementing the control mechanism for smart factories.

The industrial company Scania CV AB is a world leader in the manufacturing of commercial vehicles. They offer a modular systems that include heavy trucks and buses that can be configured to a range of different needs. However, this adaptability leads to a problem where each order can have a large variance of assemblers that are re-quired during the manufacturing process. In other words, variant assemblers have a workflow that can shift from high workload to low workload and vice versa in a short period of time. To solve this problem a prototype will be developed. This prototype will be used to check if it’s possible to optimize the work schedule for variant assem-blers with the help of predictive simulations. The result of the study became an implementation in form of a prototype. This prototype is built up in two layers; a data layer and a simulation layer. The data layer provides the simulation layer with two different datasets. The first dataset is based on historical data and is derived from Scania’s production in Zwolle. The second dataset is based on synthetic data which is formed with a high utilization rate in order to mimic a better production situation with less product variants to assemble. The simulation layer consists of a DES-model that is modelled after a station in the final assembly of Zwolle. After a simulation has been executed, this layer generates a simulation result in form of a graph that presents the utilization rate for a group of variant assemblers. This will happened for each dataset in the data layer, in this case two times. The simulation result that got produced shows that it’s possible to create a simulation with predictive characteristics. A long term solution for Scania’s problem statement requires more research within the possibility of combining different technologies such as DES with predictive methods such as ML and GAs. / Industriföretaget Scania CV AB är världsledande inom tillverkning av kommersiella fordon. De tillhandahåller ett modulärt system som inkluderar tunga lastbilar och bussar som kan konfigureras till en rad olika behov. Den här anpassningsförmågan leder dock till ett problem där varje order som tillverkas kan ha en stor varians av hur många montörer som krävs under produktion. I andra ord så har variantmontö-rer ett arbetsflöde som kan skifta från hög arbetsbelastning till låg arbetsbelastning och vice versa under en kort period. För att lösa dessa typer av problem så ska en prototyp med prediktiva egenskaper så som Diskrete Event Simulering (DES). Denna prototyp ska undersöka om det är möjlighet att optimera arbetsscheman för variantmontörer med hjälpa av prediktiva simuleringar. Resultatet av studien blev en implementation i form av en prototyp. Denna prototyp är uppbyggd i två lager; ett datalager samt ett simuleringslager. Datalagret tillhandahåller simuleringslagret med två dataset. Det första datasetet är baserad på historisk data och är härledd från Scania’s produktion i Zwolle. Det andra datasetet är baserat på syntetisk data som är framtagen med en högre utnyttjandegrad för att efterlikna ett bättre produktionssitation med färre produkt varianter att montera. Simuleringslagret består av en DES-model som är modulerad efter en station i slutmontering i Zwolle. Efter att en simulering har exekverats så genererar detta lager ett simuleringsresultat i form av en graf som presenterar utnyttjandegraden för en grupp med variant montörer. Detta sker för varje dataset i datalagret, i detta fall två gånger. Simuleringsresultatet som togs fram visar att det är möjligt att ha skapa simuleringar med prediktiva egenskaper. En långsiktig lösning för Scania’s problem-beskrivningen kräver mer forskning inom möjligheten att kombinera tekniker som DES med prediktiva metoder som ML och GAs.

För att förhindra belastningsskador vid manuellt arbete är en korrekt kroppsställning viktig, därför uppstår det problem på arbetsplatser i industrin där operatörer med olika kroppslängd behöver arbete vid en och samma arbetsplats; de får olika kroppsställning beroende på hur hög arbetsytan är belägen. OMT Techcon vill lösa detta problem genom en ergonomisk lyftplattform vilken operatören står på och anpassar arbetshöjden efter sin kroppslängd, detta examensarbetet gick ut på att ta fram ett konceptförslag på en sådan lyftplattform. Arbetet började med en faktainsamling där vad som menas med korrekt kroppsställning vid stående arbete definierades. Även faktainsamling om andra berörda områden som belastningsergonomi, data på människors olika kroppslängder (antropometri) och skydd och säkerhet berördes. Vidare undersöktes det på marknaden aktuella utbudet av ergonomiska lyftplattformar samt olika lyftmekanismer som kunde komma att användas för höjdinställning av plattformen. Ett besök på Volvo i Torslanda gjordes för att bilda en uppfattning av den miljö som plattformen var tänkt att placeras i. Kundbehov för den ergonomiska lyftplattformen identifierades, dels baserat på intervjuer och observationer från operatörer på Volvo men även från andra källor som den faktainsamling som gjorts. Kundbehoven översattes till mer konkreta och mätbara produktspecifikationer som det vidare arbetet förhöll sig till under utvecklingen av den ergonomiska lyftplattformen. Efter att en funktionsbeskrivning bestående av både primära funktioner och stödfunktioner av den ergonomiska lyftplattformen gjorts togs ett antal förslag på olika produktkoncept fram. Koncepten togs fram genom en morfologisk matris baserad på de primära produktfunktionerna och genom brainstorming framtagna lösningsidéer för dessa. Potentialen i de framtagna produktkoncepten analyserades med hjälp av en Kesselringmatris och jämfördes mot ett referensobjekt på en redan befintlig lyftplattform. Det referensobjekt som användes var den lyftplattform med lägsta egenhöjd som hade identifierat under faktainsamlingen. De tre koncept som ansågs ha högst potential valdes ut och dess primära funktioner vidareutvecklades och testades genom olika prototyper. Genom diskussion med beställaren valdes av dessa ett slutgiltigt koncept ut vilket sedan vidareutvecklades med hänsyn till redan behandlade primära funktioner men även stödfunktioner bearbetades tills ett helhetskoncept specificerats / In order to prevent work-related injuries in manual work, a correct body posture is important. Therefore, problems arise in workplaces in the industry where operators of different body length have to work at the same workplace; they get different body positions depending on how high the work area is located. OMT Techcon wants to solve this problem through an ergonomic operator platform which the operator stands on and adjusts the height of work after his or her body length. This degree project was about drafting a concept proposal on such an operator platform. The work began with an information gathering on defining what a correct body posture means. Information gathering on other areas such as strain ergonomics, anthropo- metric data and safety were addressed. Furthermore, the current range of ergonomic lifting platforms and various lifting mechanisms that could be used for height adjustment of the platform were investigated. A visit to Volvo in Torslanda was made to form an idea of the environment in which the platform was intended to be located. Customer needs for the operator platform were identified, partly based on interviews and observations from operators on Volvo, but also from other sources such as the information gathering. Customer needs were translated into more concrete and measurable product specifications that the continued work was based on. After a functional specification consisting of both primary functions and support functions of the ergonomic operator platform was made, a number of suggestions for different product concepts were developed. The concepts were developed through a morphological matrix consisting on the primary product functions and solutions for these functions developed from a brainstorming session. The potential of the developed product concepts was analyzed using a Kesselring matrix where the concepts were compared to a reference object on an already existing operator platform. The reference object used was the one with the lowest self-height that had been identified during the information gathering. The three concepts considered to have the highest potential were selected and its primary functions were further developed and tested through various prototypes. Through discussion with the client, a definite concept was selected from these, which was then further developed with regard to previously treated primary functions, but also support functions were processed until a complete concept was specified.

Digitaliseringen har fått en ökad uppmärksamhet i samhället och i olika industrier som följd av framtagandet av ny teknologi som driver utvecklingen framåt. Dagens teknik har idag en inverkan i det vardagliga levnadssättet och kommer även att påverka företag som verkar i alla möjliga branscher, men i synnerhet tillverkningsindustrin vars bransch genomgår en digital transformation som kallas för Industri 4.0. Rapporten har som syfte att undersöka de utmaningar och möjligheter som finns med introducerandet samt implementerandet av 5G teknologin i tillverkande industrier. Metoden i denna studie är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har hållits med två företag från användarsidan, Scania och AstraZeneca, samt två företag från utvecklarsidan, Ericsson och H&D Wireless. Utöver detta gjordes en litteratursökning för att skapa en teoretisk grund samt en observation på Scania Smart Factory för att undersöka utvecklarmiljön. Resultaten från intervjuerna och litteratursökningen visade att det finns möjlighet till stabilare tillgänglighet med cellulär teknik. Tekniken förväntas leverera en hög och jämn nivå, och är således mer driftsäkert jämfört med Wi-Fi som kan ha höga toppar och låga bottnar. Vidare finns möjlighet till ett bättre dataflöde i form av högre hastighet samt en större mängd data som kan hanteras, det förväntas bli renare i fabrikerna eftersom kabelledningar kan ersättas med nätverksdosor som sitter i taket samt en ökad flexibilitet i produktionen. Gällande RTLS applikationen som H&D Wireless har utvecklat finns möjlighet till förbättrad precisionslokalisering med 5G. De intervjuade ser liknande utmaningar när det kommer till utveckling och implementation, bland annat anpassandet av utrustning och verktyg, ett kunskapsgap mellan utvecklare och användare samt framtagandet av en 5G standard. Resultaten visar att företag som utvecklar tjänster och applikationer är långt fram i värdekedjan och är beroende av företags investeringar i tekniken och infrastruktur, samtidigt som dessa inte är med och framställer 5G standarden. Vidare innebär en förbättrad tillgänglighet att tekniken har stor användning vid monitorering av utrustning och kritiska processer, men kan komma att konkurreras med nya versioner av Wi-Fi om tekniken får prestandaförbättringar. / Digitalization has gained increased attention in society as well as in various industries as a consequence of the development of new technology that drives growth ahead. Today’s technology has an impact in people’s everyday life and will also affect corporations that operate in all sorts of industries, but especially the manufacturing industry whose industry is undergoing a digital transformation called Industry 4.0. This paper investigates the challenges and opportunities that exist with the introduction and implementation of 5G technologies in manufacturing industries. The method in this study is a qualitative study where four interviews have been held with two companies form the user side, Scania and AstraZeneca,and two companies from the development side, Ericsson and H&D Wireless. In addition to this, a literature search was made to develop a theoretical foundation as well as an observation at Scania Smart Factory Lab to examine the development environment and to see the potential use of the technology. The results from the qualitative study and the literature search showed that there is an opportunity of a more stable availability with cellular technology. It is expected to deliver a high and even level, and is thus more reliable compared to Wi-Fi, which can have high peaks and low bottoms. Furthermore, there is the possibility of a better data flow in form of higher speed as well as a larger amount of data that can be handled. For the RTLS application that H&D Wireless has developed, there is a possibility of improved precision location with 5G. The interviewees see similar challenges when it comes to development and implementation, including the adaption of equipment and tools, a knowledge gap between developers and users, and the development of a 5G standard. The results show that companies that develop services and applications are far ahead in the value chain and are dependent on the users investments in the technology and infrastructure, while these are not involved in constructing the 5G standard. In addition, improved availability means that the technology has great use in monitoring equipment and critical processes, but may be competing with new versions of Wi-Fi if the technology acquires performance improvements.

Manufacturers have begun to realize that in order to have factories which are adapted to the contemporary conditions required for having state of the art manufacturing, the fixed network cables should be replaced by wireless communication with higher capacity. Cellular connectivity has this ability, but to be able to deliver it to manufacturing factories, they would benefit from establishing a suitable ecosystem design for the technology. The purpose of this research paper is to investigate how infrastructure developing telecom companies can work to establish this business ecosystem for cellular connectivity in manufacturing factories and make sure they remain competitive over time. The purpose was fulfilled using a qualitative case study consisting of 20 semi-structured interviews, conducted at a case company. The case study was complemented with a quantitative study to understand the status of current relationships in the ecosystem. Results of the study indicate that: • As cellular connectivity for manufacturing factories is in an early stage of its life cycle, it is of more importance to convince customers of the technology’s benefits, in order to get a market pull, rather than promoting the own product. • A competitive advantage may not be yielded through getting a minimum viable product to the market in the sense of learning about components and complements. However, the minimum viable product should give rise to an opportunity to establish key relationships and experience across the entire ecosystem. • Relationships to all business partners in the ecosystem are considered important. However, the relationships differ in strength, as they are at different maturity stages and needs various amounts of attention and resources. Accordingly, some effort needs to be put into all relationships, but making sure to understand the optimal amount of attention and resources for each relationship may facilitate the choosing of appropriate effort levels. / Tillverkande fabriker har börjat inse att de fasta nätverkskablarna borde ersättas med trådlös kommunikation med högre kapacitet, för att deras fabriker ska vara anpassade till dagens förhållanden som krävs för toppmodern tillverkning. Cellulär uppkoppling har denna förmåga, men för att leverera tekniken till tillverkande fabriker borde en lämplig ekosystem-design etableras. Syftet med denna studie är att undersöka hur infrastrukturutvecklande telekomföretag kan arbeta för att etablera detta ekosystem för cellulär uppkoppling i tillverkande fabriker samt se till att vara konkurrenskraftiga över tid. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ fallstudie bestående av 20 halvstrukturerade intervjuer som genomfördes på ett företag. Fallstudien kompletterades med en kvantitativ studie för att förstå statusen på nuvarande relationer i ekosystemet. Studiens resultat påvisar att: • Eftersom cellulär uppkoppling för fabriker är i ett tidigt skede av sin livscykel så är det av större betydelse att övertyga kunder om teknikens fördelar för att expandera marknaden snarare än att främja företagets egen produkt. • Vart eftersom tekniken mognar är det viktigt att ha en differentieringsstrategi, för att få en tillfredsställande marknadsandel. En konkurrensfördel uppnås inte garanterat genom komponenter och komplement via att företaget får ut en tidig fungerande produkt på marknaden. Den tidigt fungerande produkten bör dock ge upphov till en möjlighet att etablera viktiga relationer och erfarenheter över hela ekosystemet. • Affärsrelationer till alla parter i ekosystemet anses vara viktiga. Relationerna skiljer sig åt i styrka, eftersom de befinner sig i olika mognadsfaser och behöver olika mängder uppmärksamhet och resurser. Följaktligen måste en viss ansträngning sättas in i alla relationer, men förståelse av den optimala mängden uppmärksamhet och resurser för varje relation kan underlätta valet av lämpliga insatsnivåer.

Denna studie tillhandahåller en undersökning av områdetIndustriella Sakernas Internet (IIoT) som implementeras hosföretag och hur IIoT kan påverka företags cybersäkerhet.Denna undersökning är avgränsad till tre olikanyckelområden, dessa är IIoT, cybersäkerhet samtmanagement.För att få reda på om det fanns behov att undersöka dettaområde så gjordes en förstudie. Förstudien gjordes för att fåen uppfattning om det fanns några publicerade artiklar samtfå en inblick inom området. Resultatet av denna förstudievar att området var relevant att undersöka. Detta eftersomdet fanns ett forskningsgap inom området om hurcybersäkerhetsriskerna förändras för industrisektorn vidimplementeringen av IIoT. Samt att en översikt inom ämnetdär cybersäkerhetsriskerna sammanställs så ettbeslutsunderlag för praktisk implementering kan fortsättaarbetas fram.En litteraturstudie gjordes därefter med bedömningskriterieroch analys för att filtrera fram endast dem mest relevantaartiklarna. Dessa artiklar användes sedan inom resultatet avstudien för att kunna besvara den forskningsfråga som hadeframställts. Forskningsfrågan var följande:Hur förändras cybersäkerhetsriskerna för industrisektornvid implementation av IIoT?Det som studien kunde hitta i de slutgiltiga artiklarna efterfiltreringen var att företag som implementerar IIoT möter påen hel del konsekvenser. Dessa är exempelvis cyberintrång,spionage, driftstopp och större mängd data. Dock så ger IIoTockså fördelar i form av minskad arbetskostnad, effektivareresursanvändning och noggrannare mätningar. Många avartiklarna var inriktade på cybersäkerheten och såg en tydligbrist inom detta område med tanke på IIoT. Artiklarnadiskuterade också att företag måste förändra aspekter inomorganisationen för att motverka denna utveckling, dessaaspekter är främst utbildning och infrastrukturen avmaskiner.Slutsatsen av arbetet var att cybersäkerhetsriskerna förindustrisektorn förändras vid implementeringen av IIoT. Detsom främst förändras är vad för typ av hot samt vilkakonsekvenser som IIoT kan medföra. Hoten som finns ärdataintrång som utnyttjar IIoT, detta för att manipuleraväsentliga aspekter inom en organisation. Konsekvensernautav detta är driftstopp, spionage, lönsamheten ocheventuella systembyten inom organisationen. Det härbetyder att företag borde se över dess cybersäkerhet ochorganisation innan IIoT implementeras. Saker somutbildning för anställda, bättre cybersäkerhet och nyatekniker kommer spela en väsentlig roll för företag inomdetta område.

This thesis investigates the transformations associated with the development and diffusion of 4.0 technologies, by combining a firm-level perspective with a territorial-level perspective. The aim is to understand whether and to what extent the engagement of firms, in particular technological knowledge-intensive business services, in 4.0 innovation activities is affected by the characteris-tics of the territory, regions, cities, or local production systems, in which they are located. The thesis consists of three chapters. Chapter 1 comprises a systematic literature review of the studies that address Industry 4.0-related issues in industrialized countries from a regional perspective. The selected articles have been systematically collected and then discussed using a qualitative content-based approach. This review allowed for the identification of the main issues discussed and the gaps that exist in the literature and laid the foundation for the empirical analysis conducted in Chapter 2 and Chapter 3, which focus on private technological knowledge-intensive business services (t-KIBS) engaged in the production and/or provision of ICT services. The decision to concentrate on technological knowledge-intensive business services (KIBS) specializing in information and communication technology (ICT) is connected to their significant role in 4.0 transformations as they serve as both producers of these technologies and intermediaries and adapters, facilitating their adoption and implementation. Chapter 2 delves into the examination of the firm level and territorial level factors that influence the spatial distribution of the t-KIBS involved in the provision of 4.0 technologies (4.0 t-KIBS). 4.0 t-KIBS were identified using information extracted from t-KIBS websites, collected through web-scraping techniques. Then, a probit model with sample selection was employed to identify the most important territorial and firm-related factors influencing the decision to develop and/or provide 4.0 technologies. The results show that the probability of mentioning 4.0 technology is positively affected by t-KIBS size and profitability. From a territorial perspective, the main determinants are represented by demand coming from co-located manufacturers and to a lesser extent by urbanization economies. Finally, following the literature on KIBS variety, Chapter 3 explores the heterogeneous nature of the t-KIBS involved in the production and provision of 4.0 technologies. The objective is to gain insights into how these organizations differ across several key dimensions frequently examined in the KIBS variety literature. These dimensions encompass the geographical scope, innovation output, cognitive structure, external collaborations, and client focus. The empirical analysis draws on the same database built for Chapter 2 and on data collected through an original survey of a sample of 500 t-KIBS. The survey allowed for the collection of firm-level information that could not be retrieved from other data sources. The empirical analysis is split into two parts. Using a probit approach, the first part of the analysis explores whether and to what extent the peculiarities of 4.0 t-KIBS vary mainly according to their geographical scope and innovation output. The second part of the analysis employs a matching technique to compare certain attributes of 4.0 t-KIBS with those whose activities are not centred around 4.0 technologies. The main results show that the activities of 4.0 t-KIBS have a broader geographical scope that goes beyond local and regional boundaries. In contrast to established literature on KIBS, this is especially true for those t-KIBS that deliver customized innovations tailored to the needs of customers. From a cognitive perspective, it emerges the tendency of 4.0 t-KIBS to also rely on non-technical knowledge, while in terms of collaborations, they are more likely to collaborate with firms belonging to the same business group. Finally, 4.0 t-KIBS that are regionally anchored (i.e., they have not established an inter-regional network) are more likely to develop services and technologies specifically for public administrations.

The Fourth Industrial Revolution, known as Industry 4.0, has ushered in a new era of technological advancement and disruption across Manufacturing Industries. As organizations embrace digital technologies, artificial intelligence, and automation, the workforce faces profound changes in job roles, skill requirements, and training needs. Several challenges are faced by industries during this Industrial transformation. This research begins by focusing on Industry 4.0 and Industry 5.0, understanding there evolving concept. Through comprehensive literature review, the challenges and practices faced during this Industrial transformation and SDGs are discussed. Following the literature review, survey and interview questions were drafted trying to dug deeper into aspects that the literature could not fully capture. Furthermore, the relation between this Industrial Transformation and SDGs were established. This research contributes to a deeper understanding of the dynamic relationship between technology, the workforce, and sustainable development. This thesis report serves as a valuable resource for policymakers, business leaders, educators, and researchers seeking to navigate the transformative landscape of Industrial Transformation and its implications for a rapidly evolving workforce and sustainabledevelopment. / Den fjärde industriella revolutionen, känd som industry 4.0, har introducerat en ny era av teknologisk framsteg och förändringar inom tillverkningsindustrin. När organisationer omfamnar digitala teknologier, artificiell intelligens och automation står arbetskraften inför djupgående förändringar i arbetsroller, kompetenskrav och utbildningsbehov. Under denna industriella omvandling möter företag flera utmaningar. Denna forskning börjar med att fokusera på industry 4.0 och industry 5.0 och förstå deras utvecklande koncept. Genom en omfattande litteraturgenomgång diskuteras de utmaningar och metoder som möter denna industriella omvandling samt deras koppling till hållbarhetsmålen (sdgs).Efter litteraturgenomgången utformades enkät- och intervjuförfrågningar för att fördjupa förståelsen för aspekter som litteraturen inte kunde fånga helt. Vidare etablerades sambandet mellan denna industriella transformation och hållbarhetsmålen. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse av den dynamiska relationen mellan teknologi, arbetskraften och hållbar utveckling.Denna avhandling tjänar som en värdefull resurs för beslutsfattare, företagsledare, utbildare och forskare som söker navigera i det föränderliga landskapet av industriell transformation och dess konsekvenser för en snabbt utvecklande arbetskraft och hållbar utveckling.