<p>Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt?</p><p>För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.     </p><p>I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”, ”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp.   </p><p>Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande.</p> / <p>The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how?</p><p>To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care.</p><p>The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation. Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance.</p><p>Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.</p>

<p><strong></strong><strong></strong><strong></strong>Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.</p>

Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt? För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.      I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”, ”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp.    Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande. / The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how? To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care. The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation. Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance. Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta. Resultaten visar vidare att hjälpinsatsens utformning påverkas av om arbetsterapeuten gjort en tidig rehabiliteringsinsats. Det är främst genom dialog med arbetsterapeuten och praktisk handledning i vardagsarbetet som hemtjänstpersonalen får tillgång till den kunskap och information som handledningen har för avsikt att förmedla. Deltagarna förordade praktisk handledning. Den upplevdes ge kunskaper som de direkt kunde tillämpa i sitt arbete, samt skapa förutsättningar för ett enhetligt arbetssätt inom hemtjänstgruppen. Studien synliggör behov av rutiner kring överrapportering. Arbetsterapeuten bör prioritera att snabbt lämna ut information gällande ADL-förmågor. Enligt erfarenheterna var handledning väsentlig kring varje enskild brukare och behöver finnas att tillgå när den efterfrågas av hemtjänstpersonalen. För att arbetsterapeutens handledning skall vara till verklig nytta för brukaren krävs ett gott samarbete mellan samtliga yrkeskategorier i teamet.

Introduktion: Självmord bland de äldre männen över 65 år är inte lika uppmärksammat som för de unga och unga vuxnas självmord. Statistik indikerar dock att det är de äldre männen över 65 år som begår flest självmord i många länder. I takt med att befolkningen blir äldre, står vi inför ett folkhälsoproblem där vi har en äldre befolkning med en hög självmordsstatistik. Syfte: Syftet med studien är att beskriva riskfaktorer som bidrar till att män över 65 år begår suicid. Metod: Metoden är en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna PubMed och CINAHL, artiklarna analyserats med hjälp av en tematisk analys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visar att riskfaktorer för självmord bland äldre män var depression, brist på socialt stöd, ensamhet, förlust av partner, problem i kärleksrelationer, smärta, fysiska sjukdomar, ekonomiska problem, låg utbildningsnivå, försämrad livskvalitet samt ett lågt BMI. Slutsats: Litteraturstudien pekar på viktiga riskfaktorer som bidrar till självmord hos män över 65 år. Genom att skapa suicidpreventiva insatser riktade mot faktorerna finns en god möjlighet för att kunna minska folkhälsoproblemet. / Introduction: Suicide among older men over the age of 65 has not received as much attention as the suicide of young people and young adults. Statistics indicate that it is the older men over the age of 65 who commit the most suicides in many countries. As the population gets older, we are facing a public health problem where we have an older population with a high suicide rate. Aim: The purpose of the study is to describe risk factors that contribute to men over the age of 65 committing suicide. Method: The method is a systematic literature study where ten scientific articles have been collected from the databases PubMed and CINAHL, the articles have been analyzed using a thematic analysis to answer the purpose. Results: The results show that risk factors for suicide among older men were depression, lack of social support, loneliness, loss of partner, problems in love relationships, pain, physical illnesses, financial problems, low level of education, deteriorating quality of life and low BMI. Conclusion: The literature study points to important risk factors that contribute to suicide in men over 65 years. By creating suicide prevention efforts aimed at the factors, there is a good opportunity to be able to choose the public health problem.

Bakgrund:  Antalet äldre med skörhet ökar i samband med stigande ålder. Muskelsvaghet, ofrivillig viktnedgång, känsla av trötthet och infektionskänslighet är hälsoproblem som uppstår vid biologiskt åldrande. Till följd av dessa symtom upplever ofta multisjuka äldre svårigheter med att hantera vardagen. Det är sjuksköterskans ansvar att utgå från holistiskt perspektiv samt tillämpa vetenskapliga kunskaper för självständig vardag. Syfte: Att beskriva vilka aspekter sköra äldre i behov av omvårdnadsinsatser upplever som betydelsefulla för en bra vardag. Metod: Arbetet var av systematisk litteraturstudie och genomförd enligt tematisk syntetisk design. Resultat: Studiens resultat är grundat i tolv artiklar med kvalitativ design för att besvara studiens syfte. Dataanalysen resulterade i tre huvudteman; psykisk påverkan i vardagen, fysisk påverkan i vardagen och vården och anhörigas påverkan. Äldre upplevde att deras sociala liv påverkades av fysiska begräsningar, hjälpmedelsbehov och andelen kommunala insatser. Att få klara av sin vardag självständigt var de äldres främsta önskan. / Background: The number of elderly people with frailty is growing, with increasing age. Muscle weakness, involuntary weight loss, a feeling of exhaustion, and susceptibility to infection are health problems that occur at a rising age. As a result of these symptoms, the elderly experience difficulties coping with everyday life. To achieve independence for the elderly, it is the nurse’s responsibility to have a holistic perspective and scientific knowledge. Purpose: Describing the important aspect of a good everyday life for frail elderly individuals in need of nursing interventions. Method: The method of this study has been systematic literature review and is implemented according to the thematic synthetic design. Result: The results of the study are based on twelve articles with a qualitative design to answer the purpose. The analysis results in three main categories: the psychological impact in everyday life, the physical impact in everyday life, and lastly, health care and the role of impact. The results also show that elderly people felt that their social lives were affected by physical limitations, the need for assistive devices, and the proportion of municipal interventions. To be able to manage and cope with their everyday lives independently was their main desire.