Bakgrund: Palliativ vård avser att lindra patienters lidande då sjukdomen inte går att bota.Det är angeläget att patienter upplever välbefinnande och en god vård i livets slutskede medstöd av sjuksköterskor. Tidigare forskning betonar vikten av kommunikation i livetsslutskede, eftersom en god kommunikation skapar en relation byggd på förtroende och tillit.Utöver det uppskattar anhöriga att bli sedda och känna gemenskap med sjuksköterskor.Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter i livetsslutskede. Metod: Metoden för examensarbetet utgår från en allmän litteraturöversikt.Utgångspunkten för allmän litteraturöversikten var åtta artiklar med kvalitativ metod och tvåmed kvantitativ metod som vidare analyserades. Resultat: Sammanställningen avstudiernas analys resulterade till tre teman som var sjuksköterskor behov av utbildning, attpåverkas emotionellt och kommunikationens betydelse. Det framkom att sjuksköterskorhade bristande kunskaper i att vårda patienter i livets slutskede och att sjuksköterskor hadesvårt med att hantera starka. Därutöver upplevde sjuksköterskor rädsla gentemot patienter ilivets slutskede vilket påverkade kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov avmer kunskap inom palliativ vård i livets slutskede. Utöver det behöver sjuksköterskoremotionellt stöd och hjälp med att förbättra kommunikationsförmågan. / Background: Palliative care means alleviating the patient's suffering because the diseasecannot be cured. It is important that the patient experiences well-being and good care in thelate palliative stage together with individualized care. Previous research emphasizes theimportance of communication in the end of life care because good communication creates arelationship built on trust and confidence. In addition, the relatives appreciate being seenand feeling a sense of community with the nurse. Purpose: To create an overview of nurses'experiences of caring for patients at the end of life care. Method: The method of study was ageneral literature review. The general literature review was based on eight articles with aqualitative method and two with a quantitative method, which were further analyzed in threesteps. Results: The compilation of the studies' analysis resulted in three themes which arenurse's need for education, being emotionally affected and the role of communication. Itappeared that the nurses had a lack of knowledge in caring for patients in end of life care andthat the nurses had difficulty handling strong emotions. In addition, nurses experienced feartowards the patients in the late stage which affected communication. Conclusion: Thenurses need more knowledge in the late palliative phase. In addition, the nurses needemotional support and help with improving communication skills.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är när en sjukdom är icke-botlig och oundvikligt och leder till döden. Syftet med denna vård är att främja livskvaliteten och välbefinnandet för patienter fram till döden. Sjuksköterskor ska sätta fokus på att lindra lidandet och behandla patienters symtom och göra de så bekväma som möjligt inför döden. Däremot erfor patienter och anhöriga att de är bristfälligt omhändertagna när de får vård i livets slutskede. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt där tio vårdvetenskapliga artiklar analyserades varav sex var kvalitativa och fyra var kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor beskrev att otillräcklig kommunikation till patienter och anhöriga samt brist på kunskap och erfarenheter, resulterade det till att de inte kunde ge bra vård till patienter. Sjuksköterskor beskrev att vårdrelationer var en väsentlig faktor för att identifiera patienters behov. För att kunna hantera svårigheter inom vård i livets slutskede var det viktigt för sjuksköterskor att diskutera och reflektera med andra kollegor. Slutsats: Sjuksköterskor kan erbjuda en god vård genom att utveckla och förbättra utbildningen i sjuksköterske-programmet samt ha en bra relation med kollegor, patienter och anhöriga. / Background: End-of-life care begins when an illness is incurable, and inevitably leads to death. The purpose of this care is to promote the quality of life and the well- beings of patients until death. The nurses focus on alleviating suffering and treating patients symptoms and making them as comfortable as possible before death. However, patients and relatives experienced that they are inadequately cared for when they receive end of life care. Aim: To survey nurses experiences of palliative end-of- life care. Method:  A general literature review of ten articles was analyzed, six were qualitative and four were quantitative articles. Results: Nurses described that inadequate communication to patients and relatives and lack of knowledge and experience, resulted in them not being able to provide good care to the patients. Nurses described that care-relationship was an essential factor in identifying the patients needs. To deal with difficulties in end-of-life care, it was important for nurses to discuss and reflect with other collogues. Conclusion: Nurses can provide good care by improving the education in nursing school and developing good relationships with colleges, patients and relatives can these challenges be significantly reduced.

Bakgrund: Ungefär 130 000–150 000 personer i Sverige lider idag av demenssjukdomar och varje år insjuknar ytterligare ca 20 000–25 000 personer i sjukdomen. Demenssjukdomar innebär en progressiv försämring av kognitiva funktioner, vilket medför symtom som minnesstörningar, rumsliga oförmågor, nedsatta språkförståelser, förlust av inlärda funktioner, nedsatta praktiska förmågor samt beteendeförändringar. Inom omvårdnad av personer med demenssjukdom ska sjuksköterskor utgå ifrån personcentrerad vård som innebär att omvårdnad ska anpassas till personers behov. Enligt nationella riktlinjer är djurassisterade insatser en alternativ omvårdnadsåtgärd som kan användas som verktyg i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att kartlägga hur personer med demenssjukdom påverkas av djurassisterade insatser. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Djurassisterade insatser hade påverkan på personer med demenssjukdom avseende fysiska funktioner, psykisk hälsa och inom kommunikation. Djuren motiverade till rörelse och aktiviteter, lockade fram positiva känslor, lindrade oro och ångest samt främjade verbal och icke-verbal kommunikation. Genom att använda djurassisterade insatser som oberoende omvårdnadsåtgärd främjades möjligheten för personer med demenssjukdom att erhålla en personcentrerad vård. Slutsats: Djurassisterade insatser påvisade positiv påverkan på personer med demenssjukdom och kan således utgöra ett alternativ av oberoende omvårdnadsåtgärd som kan tillämpas inom personcentrerad vård och omvårdnad. / Background: Approximately 130 000–150 000 people in Sweden are suffering from dementia, and an additional 20 000–25 000 people are diagnosed with the disease yearly. Dementia causes a progressive deterioration of cognitive abilities causing symptoms such as memory disorders, spatial incapacities, language impairment, loss of learned functions, impaired practical skills, and behavioral changes. In nursing people with dementia, nursing should be based on person-centered care, meaning nursing should be based on the individual's needs. According to national guidelines, animal-assisted intervention is an independent nursing intervention, which can be used as a tool within person-centered care. Aim: The aim was to identify how people with dementia are affected by animal-assisted interventions. Method: A general literature review, which included articles of both qualitive and quantitative approaches. Results: People with dementia were affected by animal-assisted interventions in areas such as physical functions, psychological health, and communication. The animals motivated movement and activities, evoked positive emotions, relieved anxiety and promoted verbal and non-verbal communication. Animal-assisted interventions enhanced the possibilities for person-centered care. Conclusion: People with dementia were positively affected by animal-assisted interventions. Animal-assisted intervention is an independent nursing intervention, which can be applied within person-centered care and within nursing.

Bakgrund: Ett av sjuksköterskornas huvuduppdrag är att lindra patienters lidande. Att lindra patienters lidande är en krävande skyldighet, vilket förutsätter att sjuksköterskor har förmåga att vara närvarande. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som har varit utsatta för patienter som lider under en längre tid löper större risk att utveckla medkänslaströtthet, om sjuksköterskorna inte har strategier för att hantera emotionell och moralisk stress. Medkänslasenergi är ett fenomen som kan dyka upp i mötet med patienter om sjuksköterskan bryr sig med avsikt att vara närvarande. Syfte: Att skapa en överblick över sjuksköterskors erfarenheter av att finna energi till vården. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga studier. Resultat:Resultatet visade att det finns flera gemensamma faktorer som invånare upplever. 3 teman härleddes: Erfarenheter av medkänsla och meningsfullhet, upplevelser av stöd och tillväxt och upplevelser av egenvård . Slutsats: Förmågan att ge medkänsla är avgörande för att uppleva medkänslasenergi. Faktorer som stöd från kollegor och organisation kan bidra till att sjuksköterskor hittar energi till vården. Sjuksköterskor har en önskan om att utveckla strategier för egenvård, tid för reflektion och vila för att kunna ge en medmänsklig vård, vilket kan leda till att sjuksköterskor upplever medmänsklighetsenergi.