Bakgrund Liv och död är något som berör oss alla. Frågorna har sällan enkla svar, utan kräver ofta etiska överväganden. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta närvarande när vi föds, vidsjukdom och vid livets slutskede. Avgörande beslut om patientens liv eller död är svåra ställningstaganden, vilket tillhör sjukvårdpersonalens vardag. Vid återupplivningsförsök ställs vårdpersonalen inför komplexa dilemman, dels när hjärt- och lungräddning, börstarta, dels när hjärt- och lungräddning bör avslutas. Beslut om återupplivningsförsök baseras på varje individuellt patientfall som är ett komplext förhållande mellan vinster,risker och kostnader för patient, närstående, men även för hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter när beslut om ej-HLR saknades för svårt sjuka patienter. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervju valdes som metod. Sju intervjuer med yrkesverksamma sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visade att avsaknad av beslut angående ej-HLR för svårt sjuka patienter påverkade sjuksköterskornas arbetssituation. Avsaknad av beslut skapade osäkerhet, stress och frustration. Sjuksköterskorna tvingades acceptera beslut och ibland utföra åtgärder som läkare ordinerat, vilket resulterade i att de ställdes inför etiska dilemman. Sjuksköterskornai studien betonade betydelsen av ej-HLR beslut. Det skapade trygghet och lugn i omvårdnadsarbetet kring svårt sjuka patienter. Det uppstod inga akutsituationer, utan patienten fick istället lugnt och stilla somna in och avsluta livet. Slutsats Avsaknad av ej-HLR beslut skapade osäkerhet, stress och frustration för sjuksköterskorna,vilket var en följd av bristande samarbete mellan läkare och sjuksköterskor. När ej-HLRbeslut fanns uppstod däremot inga akutsituationer, istället infann sig trygghet och lugn iomvårdnadsarbetet. Beslutsfattandet kring ej-HLR bör gå snabbare, detta för att minskarisken att patienter blir lidande

Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och i Sverige uppkommer cirka 50% av alla hjärtstopp på vårdavdelningar. HLR är den omedelbara behandlingen som utförs vid ett hjärtstopp för att patienten ska kunna överleva. HLR behandlingen kan dock vara en traumatisk upplevelse för patienten och kan orsaka skada och lidande. Det är inte alltid lämpligt att patienter behandlas med HLR på grund av deras sjukdomsprognos, de risker som finns och patientens önskan. Då förs ett samtal om ej HLR och senare tas ett beslut om ej HLR. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av beslutsfattandet kring ej HLR.  Metod: Studien var en litteraturstudie som var utformad efter Polit och Becks (2017) nio steg. De åtta artiklarna, varav fyra var kvalitativa och fyra var kvantitativa, söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.Resultat: Resultatet består av fyra teman: Delaktighet, Känslomässiga reaktioner, När och var diskussionen tog plats och Information. Resultatet visade att få patienter upplever att de är delaktiga i beslutsfattandet av ej HLR. Det framkommer även att patienter upplever att samtalet om ej HLR-beslutet medför negativa känslor som oro och hopplöshet men även positiva känslor som lättnad. Slutsats: Patienter upplever beslutsfattandet kring ej HLR som ett svårt samtal som medför känslor som oro och hopplöshet inför framtiden. De upplevde även att informationen i beslutsfattandet var knapp och bristfällig vilket resulterade i att de hade svårt att förstå beslutsfattandet.

<p>Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.</p>

Beslutsfattande angående Ej HLR är ett komplext fenomen, därför att det kräver att hänsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krävs förändring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar beslutsfattandet angående Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan påverka beslutsfattandet, genom att främja patientens och de närståendes autonomi och delaktighet. En god kommunikation och individanpassad information främjar respekt för patientens autonomi. Sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens informationsbehov och beredskap för diskussion samt patientcentrerade förhållningssätt är betydelsefullt. En välfungerande kommunikation bland vårdpersonalen har en positiv inverkan på beslutsfattandet. Längden av sjuksköterskans erfarenhet, vårdpersonalens olika uppfattningar, svårigheten av diskussion, bristande kontinuitet i patientens vård, patientens hälsotillstånd, livskvalitet och närståendes involvering kan påverka eller komplicera beslutsfattandet. En god vård bygger på patientens autonomi och delaktighet, vilket i sin tur bidrar till att främja patientens välbefinnande. Det krävs fler svenska studier om sjuksköterskans delaktighet i beslutsfattandet och utbildning gällande diskussion om ännet för att förbättra beslutfattandet.

Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och för varje minut som går minskar chansen att överleva med 10 %. I händelse av hjärtstopp skall hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja hjärtlungräddning (HLR) såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte skall utföras. Det finns nämligen skäl där det är motiverat att avstå denna behandling. I de fall där patienten själv inte vill bli återupplivad eller då ansvarig läkare bedömer att HLR inte är medicinskt motiverat eller till gagn för patienten. Det kan ibland leda till att man i efterhand kan inse att behandlingsförsöket var mindre motiverat. Att handskas med död och döende anses inom forskning vara den högst rankade stressoren för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt arbete och utsätts ofta för etiska dilemman när de kommer i konflikt med vad sjuksköterskan anser vara rätt för patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp hos patienter där ställningstagande kring HLR saknas eller inte har diskuterats. Tio narrativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor yrkesverksamma inom slutenvården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar de etiska dilemman som sjusköterskorna hamnar i. Huvudresultatet visar att sjuksköterskor upplever frustration när de hamnar i situationer där patienten drabbas av hjärtstopp och frågeställningen kring återupplivning inte har diskuterats. Det uppstår tveksamheter när beslutet inte var taget eller att det togs för sent. De beskriver även en strävan efter att göra det som anses vara gott mot patienten.

Made available in DSpace on 2015-07-22T20:50:12Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009-07-29. Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:26:08Z : No. of bitstreams: 1 Publico-12671a.pdf: 457809 bytes, checksum: 35d7f6ecc589fbb39e877e1738e1887f (MD5). Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:26:09Z : No. of bitstreams: 2 Publico-12671a.pdf: 457809 bytes, checksum: 35d7f6ecc589fbb39e877e1738e1887f (MD5) Publico-12671b.pdf: 728280 bytes, checksum: 32a141c21db6ea49fb176e1f6dc3df99 (MD5). Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:26:09Z : No. of bitstreams: 3 Publico-12671a.pdf: 457809 bytes, checksum: 35d7f6ecc589fbb39e877e1738e1887f (MD5) Publico-12671b.pdf: 728280 bytes, checksum: 32a141c21db6ea49fb176e1f6dc3df99 (MD5) Publico-12671c.pdf: 1578441 bytes, checksum: ec8da9ba80d717052e7ce5a4dea5ed15 (MD5). Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:26:09Z : No. of bitstreams: 4 Publico-12671a.pdf: 457809 bytes, checksum: 35d7f6ecc589fbb39e877e1738e1887f (MD5) Publico-12671b.pdf: 728280 bytes, checksum: 32a141c21db6ea49fb176e1f6dc3df99 (MD5) Publico-12671c.pdf: 1578441 bytes, checksum: ec8da9ba80d717052e7ce5a4dea5ed15 (MD5) Publico-12671d.pdf: 1855087 bytes, checksum: 67b34f9a1e733efa6279c9269310368a (MD5). Added 1 bitstream(s) on 2015-08-11T03:26:09Z : No. of bitstreams: 5 Publico-12671a.pdf: 457809 bytes, checksum: 35d7f6ecc589fbb39e877e1738e1887f (MD5) Publico-12671b.pdf: 728280 bytes, checksum: 32a141c21db6ea49fb176e1f6dc3df99 (MD5) Publico-12671c.pdf: 1578441 bytes, checksum: ec8da9ba80d717052e7ce5a4dea5ed15 (MD5) Publico-12671d.pdf: 1855087 bytes, checksum: 67b34f9a1e733efa6279c9269310368a (MD5) Publico-12671e.pdf: 132448 bytes, checksum: 7153a9583a94f50f2a56c79c6d7d320a (MD5) / O heparam sulfato (HS) tem importante papel no comportamento celular devido a sua capacidade de interagir com uma variedade de moléculas, tais como fatores de crescimento e enzimas. HS está envolvido na sinalização celular, e a ativação da cascata de sinalização está relacionada com a fosforilação de proteínas citosólicas, que levam à regulação gênica. Estudos anteriores mostram que o sindecam-4 (Syn4), um proteoglicano de heparam sulfato, está envolvido na modulação da adesão celular e na regulação do ciclo celular. Assim, o objetivo deste trabalho foi promover o “knock-down” do Syn4 em células endoteliais, pela utilização de pequenos RNAs em forma de grampo (shRNA) para um melhor entendimento da importância do Syn4 na sobrevivência celular. Células shRNA-Syn4-EC foram comparativamente estudadas com células endoteliais selvagens (EC), com células endoteliais que super-expressam o oncogene ras (EJ-ras-EC) e com células transfectadas com o plasmídeo vazio (mock EC). As diferentes células foram avaliadas por citometria de fluxo e microscopia confocal quanto à expressão da proteína Ras (Ras), integrina b1 (b1), fibronectina (FN), biglicam (Big), fator de crescimento endotelial vascular (VEGF), fator de Von Willebrand (vWF), além do esqueleto protéico do sindecam-4. Os clones foram selecionados por PCRsq para o Syn4 e incorporação de [35S]-sulfato nas cadeias de glicosaminoglicanos. A transfecção não alterou a expressão de vWF que é um marcador de células endoteliais. A expressão do sindecam-4 e incorporação de [35S]-sulfato variou nos diferentes clones de shRNA-Syn4-EC em até 80%. O “knock-down” do Syn4 levou à redução significativa na expressão de Ras, integrina b-1, e fibronectina, quando comparado com células endoteliais selvagens, bem como com EJ-ras-EC. Por outro lado, a super-expressão de Ras levou à superexpressão de Syn4, diminuição da expressão de VEGF e alteração na localização celular da integrina b-1. Além disso, as células shRNA-Syn4-EC apresentam fraca adesão ao substrato, indicando que a ausência de Syn4 leva à alteração nas interações célula-célula e célula-matriz. Todos esses resultados mostram claramente que o Syn4 exerce importante papel na biologia celular. / Heparan sulfate (HS) plays an important role in cell behavior due to its ability to interact with a variety of molecules modulating growth factors and enzymes. HS participates in cellular signaling, and the activation of downstream pathways is related to the phosphorylation of cytosolic proteins leading to gene regulation. Previous studies show that syndecan-4 (Syn4), a heparan sulfate proteoglycan, modulates cell adhesion and is involved in the regulation of cell cycle. Thus the aim of the present work was to promote Syn4 knock down on endothelial cells using small hairpin RNA (shRNA) in order to gather information on its effect on cell behavior. For comparison, shRNA-Syn4-EC cells were simultaneously investigated with wild type endothelial cells (EC), as well as endothelial cells that overexpress ras oncogene (EJ-ras-EC) and a control that was transfected with the empty plasmideo (mock EC). The different cells were evaluated regarding the expression of Ras protein (Ras), b1-integrin (b1), fibronectin (FN), biglycan (Big), vascular endothelial growth factor (VEGF), von Willebrand factor (vWF), besides the core protein for syndecan-4 (Syn4) by flow cytometry and confocal microscopy. Clones were selected through sqPCR for Syn4 and [35S]-sulfate incorporation into heparan sulfate (HS) and chondroitin sulfate (CS) chains. Regardless of the transfection, the expression of vWF, an endothelial cell marker, was maintained in all cells, confirming their endothelial origin. The expression of syndecan-4 and incorporation of [35S]- sulfate varied among the different clones of shRNA-Syn4-EC up to 80%. The knockdown of Syn4 lead to significant reduction in the expression of Ras, b-1 integrin and FN, when compared to wild type cells as well as EJ-ras-EC. The overexpression of Ras leads to an overexpression of Syn4 and a decrease in VEGF expression and cellular localization of b-1 integrin. Furthermore, shRNASyn4- EC shows weak adhesion to the substrate, indicating that the lack of Syn4 altered cell-cell and cell-matrix interactions. The combined results clearly show that Syn4 plays an important role in cellular biology. / TEDE / BV UNIFESP: Teses e dissertações

En réponse aux dommages de son génome, le choix par la cellule de la voie de réparation de l'ADN est un crucial par ses conséquences en termes de mutagénèse et de survie. Pour faire face aux cassures double-brin de l'ADN (CDB), les cellules humaines possèdent deux voies principales qui consistent soit à rejoindre les extrémités de la cassure par jonction d'extrémités non-homologues (voie conventionnelle C-NHEJ), soit à reconstituer par recombinaison homologue la séquence clivée en copiant son double non endommagé présent après la réplication (voie RH). La RH nécessite de dégrader l'un des brins d'ADN de part et d'autre de la cassure. Cette dégradation produit de courts fragments d'ADN simple-brin, connus pour aider à signaler le dommage à la cellule. Dans ce travail, nous avons évalué directement l'effet de ces fragments d'ADN simple brin sur la réparation des CDB dans des expériences biochimiques et cellulaires. Nous montrons que de courts fragments d'ADN simple-brin inhibent la C-NHEJ en inactivant sa protéine clef Ku, tout en stimulant une forme minoritaire de jonction des cassures dite NHEJ alternative (A-EJ). Ces travaux permettent de mieux comprendre comment la réparation par la voie peu connue A-EJ peut s'exprimer dans les cellules mais aussi d'envisager des stratégies pour piloter la réponse des cellules cancéreuses aux thérapies induisant des CDB. / In response to DNA damage, the choice made by the cells between DNA repair mechanisms is crucial for mutagenic and survival outcomes. In humans, DNA double-strand breaks are repaired by two mutually-exclusive mechanisms, homologous recombination or end-joining. Among end-joining mechanisms, the main process is classical non-homologous end-joining (C-NHEJ) which relies on Ku binding to DNA ends and DNA Ligase IV (Lig4)-mediated ligation. Mostly under Ku- or Lig4-defective conditions, an alternative end-joining process (A-EJ) can operate and exhibits a trend toward microhomology usage at the break junction. Homologous recombination relies on an initial MRN-dependent nucleolytic degradation of one strand at DNA ends. This process, named DNA resection generates 3' single-stranded tails necessary for homologous pairing with the sister chromatid. While it is believed from the current literature that the balance between joining and recombination processes at DSBs ends is mainly dependent on the initiation of resection, it has also been shown that MRN activity can generate short single-stranded DNA oligonucleotides (ssO) that may also be implicated in repair regulation. In this work, we evaluate the effect of ssO on end-joining at DSB sites both in vitro and in cells. Under both conditions, we report that ssO inhibit C-NHEJ through binding to Ku and favor repair by the Lig4-independent microhomology-mediated A-EJ process. Our data bring new clues in the understanding of the cellular response to DNA double-strand breaks.

Vid hjärtstopp kan hjärt och lungräddning (HLR) användas för att återställa spontan cirkulation och respiration men chansen för faktisk överlevnad minskar med ökad ålder. Precis som vid annan medicinsk behandling har patienten laglig rätt att tacka nej till HLR. Likaså kan läkare bedöma att HLR ej är till gagn för patienten och beslutet om Ej HLR tas då i samråd mellan läkare, patient och närstående. Trots detta så kan det inträffa att ambulanspersonal utför HLR på patienter med beslut om Ej HLR. I Sverige saknas både forskning och statistik om hur vanligt förekommande detta är. En förstudie, i form av en enkätundersökning för att undersöka förekomsten av dessa situationer, genomfördes och skickades ut till fyra ambulansorganisationer i Västra Götaland. Enkätens resultat visade att 66% av de sjuksköterskor som svarat har utfört HLR på en patient med beslut om Ej HLR. Syftet med denna studie är att studera sjuksköterskor i ambulanssjukvårdens upplevelser av att vid inträffat hjärtstopp göra HLR på patienter som har ett beslut om Ej HLR. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanfattades i sex kategorier: att vara ovetande och behöva agera, mötet med närstående, försvårande och underlättande faktorer, följsamhet till riktlinjer i en komplex vårdsituation och att störa en annars lugn och fridfull död. Att HLR utförs på patienter med beslut om Ej HLR upplevs bero på bristande information, dokumentation och rutiner. Situationerna kan upplevas som traumatiserande för de sjuksköterskor som hamnar i denna utsatta situation.

Bakgrund Hjärt- och lungräddning (HLR) ökar patientens chans till överlevnad vid ett hjärtstopp. Det finns tillfällen där HLR inte ska utföras. Det är i så fall förutbestämt och det är endast en legitimerad läkare som har befogenhet att ta ett sådant beslut. Läkaren ska göra det i samråd med sjuksköterskan och patient och anhöriga ska i fall där möjlighet finns vara med och ta del i beslutet. Finns ett beslut om att inte starta hjärt- och lungräddning skriv det in i journalen med benämning EJ-HLR. Följs inte riktlinjerna kan det försvåra sjuksköterskans jobb då hen ska kunna bemöta patient och anhöriga i deras frågor kring beslutet.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av beslut kring EJ-HLR. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och och Pubmed. Sökorden bestod av ämnesord och fritextsökningar. Sökningarna utfördes på engelska och skedde i form av blocksökningar. Sökningarna byggdes upp utefter PEO-modellen där varje bokstav utgörs av ämnesord och fritext. Resultat: Resultatet visade att kommunikation mellan professionerna är en komponent som måste fungera för att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att förmedla information till patient och anhöriga. Sjuksköterskan är mer eller mindre delaktiga i beslut när det gäller EJ-HLR. Det som kan avgöra sjuksköterskans delaktighet är förmåga att tala samma språk som patient och anhörig och även läkarens inställning till hur mycket sjuksköterskan ska involveras i beslutsfattandet.  Konklusion:. Trots att riktlinjer finns råder oklarheter för sjuksköterskor när det kommer till beslut kring EJ-HLR. Detta för att riktlinjerna inte alltid följs då det är svårt att förhålla sig till bestämmelser då varje patientfall är unikt och måste behandlas utifrån patientens behov.

Varje år drabbas cirka 3000 människor av hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Behandling vid ett inträffat hjärtstopp är hjärt- och lungräddning, HLR, vilket innefattar bröstkompressioner, inblåsningar och eventuellt defibrillering. Ibland kan det dock bli aktuellt för läkare att i förväg fatta beslut om att inte utföra HLR vid ett hjärtstopp. Detta kan exempelvis gälla patienter som befinner sig i livets slutskede eller om HLR förmodas ge ett dåligt överlevnadsresultat på grund av patientens tillstånd. Två av sjuksköterskans uppgifter är att lindra lidande och främja för en värdig död. Sjuksköterskan arbetar nära patienten och får därmed en god överblick över patientens livskvalitet.Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever oklarheter gällande sin roll i beslutsprocessen kring ej HLR. Syftet med detta examensarbete är att belysa sjuksköterskors upplevelser och attityder i samband med ej HLR. Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar, varav fyra kvalitativa studier och resterande fyra kvantitativa studier. Ur analysen framkom två huvudkategorier, Svårigheter i beslutsprocessen och Etisk stress samt ett antal tillhörande subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskors delaktighet i beslutsprocessen inte är självklar och att det finns konflikter mellan sjuksköterske- och läkarprofessionen. Sjuksköterskor ställs inför etiska dilemman gällande ej HLR som upplevs framkalla stress, exempelvis huruvida patienter bör informeras om ett ej HLR-beslut eller inte. I diskussionen resonerar vi kring sjuksköterskors initiativ till diskussion om ej HLR, konflikter mellan professionerna samt sjuksköterskors strävan efter att ge patienten en värdig död. / Program: Sjuksköterskeutbildning