Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador. Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna. Intressant blir då att studera konsultens ansvarssituation. Det standardavtal för konsultbranschen som används inom byggbranschen reglerar endast de yttre ramarna av konsultens professionsansvar. Detta medför således att det är av avgörande vikt att fastställa hur konsulten ska ha agerat för att denne ska kunna anses ha agerat i enlighet med de plikter som åligger konsulten inom ramen för professionsansvaret. Har konsulten brutit mot professionsansvaret torde bedömningen kunna bli att denne har handlat vårdslöst. Uppsatsen belyser de skyldigheter som åligger konsulten enligt dennes professionsansvar och om denne har agerat i enlighet med detta när projekteringen av de enstegstätade fasaderna gjordes. Uppsatsen utreder även om konsulten kan bli ansvarig gentemot annan än sin direkte medkontrahent och om det förfarande som konsulten har använt sig av kan bedömas som grovt vårdslöst. / During the later part of the 1900´s and the early part of the 21st century an increasing number of Swedish buildings have sustained damages because of moisture. These damages can be traced back to the usage of the ”Exterior Insulation and finishing system” or ”EIFS” when constructing the outer facade. The main problem when using the EIFS method, is that the facade becomes very susceptible towards moisture. The issue with moisture was completely unknown to the Swedish construction industry, until 2007, when a report from the Swedish National Testing Institute (SP) was released which addressed the problems. The question now arises who, in the construction industry, is to be held liable for these damages. In accordance with the standardized contracts that are being used in the construction industry, a fault for which the contractor is liable, only occurs if the contractor has built the construction in such a way that is not in compliance with the contract established between the parties, e.g. the construction differs from blue prints etc. This means that the contractor only is liable for damages which have occurred due to the contractors failure to build the construction in accordance with the contract. Therefore it is of importance to investigate whether the building designer is liable or not. The standardized contracts used for building designers, only regulate the outer limits of the designer ´s liability. Therefore it becomes very important to analyse what the designer has to have done in order to fulfil his duties as a professional. If the designer has not acted in accordance with the duties that are incumbent upon him as a professional, it is reasonable to believe that he has been negligent when designing a facade with the EIFS-method. The thesis aims to present the duties that are incumbent upon the designer as a professional, and to determine whether the designer has fulfilled these duties when designing a building using the EIFSmethod. The thesis also aims to investigate whether the designer can be held liable towards other parties than the contracting party.

Extensive construction projects are often complicated and unique. It is, therefore, essential that the right competence participate to ensure all steps in the construction process are done the right way. This competence is often not sufficient for the participants who are interested in the construction of the building. Both the contractor and the developer, therefore, need to hire external consultants, who specialize in the area where additional knowledge is needed. Thus, the consultants' work in the construction industry fulfills an important function during the construction process. Therefore, it is in high interest, to ensure that the right consultant is chosen for the right assignment. This bachelor thesis only takes into account the relationship between entrepreneurs and consultants. The construction industry is, in many cases, traditional, and contractors often choose to hire consultants they have been happy with from previous projects, even though, they may not be the optimal choice for a project. This can mean, the contractor, who chooses to go the safe route miss out on innovative solutions other consultants may bring to the table, which results in slow industry development. The purpose of this thesis is to investigate how less established consulting companies, only with experience from public procurement, should proceed to become more sought after among contractors for private construction projects. To achieve a clearer picture of the situation, the advantages and disadvantages are compared with public and private procurement, respectively. It is further investigated what entrepreneurs want consultants to focus on for optimal collaborations. The results are based on interviews with respondents whose roles involve consulting purchases among the largest construction contractors in Sweden. The interviews were conducted with a total of nine respondents. The results from the interview study show that contractors see some recurring problems among consulting procurement. The contractors mainly wish the consultants could keep schedules better and be more controllable to reach the goal faster, which is often challenging to put concretely. The entrepreneurs' recommendations to smaller consulting firms were to focus on the skills they are best at and to present their organization and previous references in a professional way, whether they are from public or private assignments.

Bakgrund En arbetsplats ska vara utformad sådan att så många medarbetare som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter på lika villkor. Många organisationer i dagens samhälle väljer att skära ner på andelen privata kontor för att kostnadseffektivisera och ersätter istället med öppna kontorslandskap, varav den vanligaste designen är aktivitetsbaserat kontorslandskap.  Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aktivitetsbaserade kontorslandskap. Organisationer är skyldiga att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och studiens målsättning är att bidra med ökad kunskap kring hur det aktivitetsbaserade kontorslandskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Metod Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri användes sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat påvisar utmaningar som ett aktivitetsbaserat kontorslandskap, ABK, medfört för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Det kan konstateras att gemenskapen gynnats, däremot har ökad synlighet, mindre effektivitet och platsbrist lett till en ökad stress hos individen. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats för de medarbetare som har koncentrationskrävande arbetsuppgifter och som är i behov av en större kontorsyta med fler arbetsredskap. Däremot passar kontorsdesignen bättre för dem med mer flexibla arbetsuppgifter och som drar nytta av att kunna variera kontorsplats utifrån arbetsuppgift. Det kan också konstateras att trivseln i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap till stor del är beroende av individens personlighet, då upplevelsen präglas av medarbetarens personliga preferenser. Således kan det konstateras att den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av arbetet i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. / Background The workspace must be designed in such a way, that as many employees as possible can perform their task assignments on equal terms. Organizations in today’s society choose to cut the proportion of private offices in order to be cost-effective. Consequently, they replace private offices with open office landscapes – where the most common design is called activity-based office landscape. Purpose The purpose of this study is to describe and to analyze how the psychosocial work environment is affected by activity-based office landscapes. By Swedish law, organizations are obligated to offer their employees a good work environment. The aim of the study is to contribute with increased knowledge about how the activity-based office landscape affects the psychosocial work environment for employees. Method The study has used a qualitative method to answer the question at issue. Furthermore, seven semi-structed interviews were conducted to collect the data. Conclusion The result of the study demonstrates challenges for the psychosocial work environment brought by activity-based workspace, ABW. It can be stated that the connection between coworkers is benefited, however, increased visibility, less efficiency and lack of space have led to an increased stress for employees. The activity-based workspace has been deteriorated for those employees who have concentration-demanding work tasks and for those who are in need of larger office space with more work tools. On the other hand, the office design is better suited for those with more flexible work tasks and those who benefit from being able to vary office space based on their work task. It can also be stated that the well-being in an activity-based workspace is largely dependent on personalities, as the experience is characterized by the employees’ personal preferences. It can therefore be stated that the psychosocial work environment is affected by the work in an activitybased workspace.

The construction industry is constantly evolving with new products and building technical solutions. The construction industry organization jointly developed regulations known as standard contracts, or general regulations, which includes ten chapters. The standard contracts describe what the constructor industry should relate to in terms of performance and responsibility. When the standard contracts were negotiated about between the various parties in the industry some sections were developed through compromises. It is mainly in these sections misunderstandings, interpretations differences and conflicts occur. This report investigates in which sections conflicts commonly occur, what the consequences are and how the generally perception of the standard contracts is in the industry. The report also suggests solutions and improvements to the standard contracts. Eleven basic questions based on the generally perceptions of the standard contracts and the first six chapters of the standard contracts have been developed to clarify where disputes and misunderstandings may occur. The remaining four chapters have been deliberately excluded to limit the scope of this report. The content of the report is mainly based of twenty interviews with contractors and clients. The study shows that the perception of the standard contracts is positive and serves as a good tool to know what to relate to. The standard contracts should however adapt more to today's technological society. The study also presents suggestions on methods and advices that can be used to facilitate communication in the construction industry. This thesis in the Bachelor of Science in Construction Engineering at Uppsala University has carried out for ten weeks at a property company Klövern in Kista. / Byggbranschen utvecklas ständigt med nya produkter och byggtekniska lösningar vilket gör att uppförandet och förhållningssättet ändras med tiden. Branschorganisationen har gemensamt framtagit föreskrifter som benämns standardavtalen eller Allmänna bestämmelser som innefattar tio kapitel. I standardavtalen förklaras vad parterna ska förhålla sig till exempelvis vad gäller utförandet och vilket ansvar de har rent juridiskt. Det här för att undvika att parter hamnar i tvist med varandra. Man kan se standardavtalen som spelregler för byggbranschen som då vet vad man ska förhålla sig till. Då standardavtalen har förhandlats fram mellan de olika parterna i branschen innehåller de en del paragrafer som har tagits fram genom kompromisser och det är främst här missförstånd, oliktolkningar och konflikter uppstår. Den här rapporten undersöker vilka frågor som leder till att tvister vanligast uppkommer, i viss mån vad konsekvenserna blir och vidare undersöks hur synen på standardavtalen överlag ser ut i branschen. Rapporten leder fram till förslag hur standardavtalen överlag kan förbättras. Arbetet baseras på elva grundfrågeställningar kring den allmänna uppfattningen av standardavtalen samt ett antal frågor rörande bestämmelser i de sex första kapitlen i standardavtalen. Dessa har tagits fram för att klargöra vart tvister och missförstånd kan tänkas uppkomma. De resterande fyra kapitlen har medvetet uteslutits för att begränsa omfattningen i den här rapporten. Innehållet i rapporten grundar sig främst i ett tjugotal intervjuer som har genomförts med entreprenörer och beställare. Undersökningen visar att synen på standardavtalen är positiv och fungerar som ett bra verktyg för att veta vad man ska förhålla sig till. Standardavtalen bör dock anpassas till dagens tekniska samhälle. Det redovisas även förslag på metoder och råd som kan användas för att underlätta kommunikationen mellan parterna. Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik på Uppsala universitet har utförts under tio veckor åt fastighetsbolaget Klövern i Kista.

Implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor fortsätter att öka inom svenska organisationer. Huvudsyftet är en kostnadsbesparing i form av en effektivisering av kontorsytan men det finns också ett syfte av att erbjuda anställda en mer flexibel arbetssituation. Tidigare forskning påstår att denna kontorslösning bidrar till att anställda blir mer lyckligare på sin arbetsplats, dock saknar detta påstående genuin grund då tidigare forskning även visar på flera brister av införandet av ABK. Studien undersöker hur ledare som besitter någon form av ledarskapsroll med personalansvar upplever det aktivitetsbaserade kontoret och vilka faktorer som kan ha påverkat deras upplevelser. Studiens resultat visar att ledarna har generellt sett positiva upplevelser av ABK. Några av de centrala faktorer som påverkat deras upplevelser är förändringsprocessen och Covid-19-pandemin. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. För att skapa förståelse för deras upplevelser har tidigare forskning i relation till teorier använts för att analysera empirin. Den teoretiska referensramen som tillämpats är; KASAM som innebär en känsla av sammanhang, Organisationskultur och Herzbergs tvåfaktorsteori.