Recent evidence suggests that victims of dating violence consume alcohol at greater rates than their non-victimized peers, placing them at risk for the negative consequences produced by alcohol use. Thus, research is needed that examines factors that protect victims from consuming alcohol. Toward this end, the present study sought to examine if perceived and enacted support served as stress-buffering variables of the relationship between dating violence victimization and alcohol problems among a sample of currently dating college students. Partial support was found for the stress-buffering effect of perceived support, but findings did not support enacted support as a traditional stress-buffering variable. Implications of these findings for dating violence prevention programming are discussed.

The intent of this study was to determine whether implementation of the Collaborative Problem Solving (CPS) model, that has proven successful in psychiatric settings, was equally effective in reducing restrictive practices in public school settings. Many peer-reviewed, published reports suggest that educators are poorly prepared to manage the extremely challenging behaviors of aggression and non-compliance, which are common in students classified with an emotional disturbance (ED). Too often educators rely on ineffective, potentially harmful interventions such as seclusion and restraint, which adversely impact students as well as staff. The nonrandom sample was comprised of students enrolled in two segregated special education schools located in large communities in northwestern Pennsylvania. The enrollment was 69 students in School A and 26 students in School B. The schools serve students, kindergarten through twelfth grade. All students were evaluated and classified as ED by their referring home school district as per Chapter 14 Regulations of the Pennsylvania Department of Education and received one-hundred percent of their special education program in this restrictive school-based environment. This study used a quasi-experimental, pre-test-post-test research design and used two separate existing electronic data sources to test for relationships between the implementation of the CPS model and identified variables (standardized measures of externalizing maladaptive behaviors, incidents of aggression, noncompliance, and disruption, as well as incidents and duration of seclusion and restraint). The analyses included frequency comparisons, a series of Wilcoxon Signed Rank Tests, a series of dependent samples T-tests, and two-way repeated measures analyses of variance. Implementation of the model reduced the incidents of aggression, noncompliance, and disruption, as well as incidents and duration of seclusion and restraint. However, only one of the schools in the study demonstrated a statistically significant reduction of aggression incidents and the use of restraint procedures. The results suggest that when implemented with fidelity, the research-based CPS model is a promising, preventative behavior approach for students classified with ED in a segregated special education school. / School of Education / Interdisciplinary Doctoral Program for Education Leaders (IDPEL) / EdD / Dissertation

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen. I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig. Vi ville att pedagogerna skulle beskriva fenomenet utifrån sin egen upplevelse. Det var inte helt lätt att låta bli att tolka informationen men vi har försökt att återge resultatet så som det framstod i intervjuerna utan att lägga in egna tolkningar. Intervjuerna genomfördes med yrkesverksamma pedagoger i två storstadskommuner. På fyra förskolor intervjuades totalt åtta pedagoger. Syftet med studien var att ta reda på om pedagoger i förskolan ansåg att fenomenet förekom och hur man arbetade förebyggande mot mobbning. Detta ledde till våra frågeställningar: Anser pedagogerna att mobbning förekommer i förskolan? Benämner man utanförskap och uteslutning som mobbning? Hur arbetar man för att motverka och förebygga utanförskap och uteslutning? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet pekar på att begreppet mobbning var för laddat att använda i förskolan. Den dokumenterade kunskapen som har framkommit genom forskning betraktar mobbning som ett skolfenomen. Ett fenomen som framträder först i skolbarnens livsvärld. Begreppet, eller snarare ordet mobbning måste lyftas och diskuteras mer än vad det gör anser vi. Vad är skillnaden mellan mobbning och utanförskap och uteslutning ? Likabehandlingsplanerna på förskolorna var inte förankrade hos pedagogerna. De var inte ett levande verktyg i verksamheterna. Likabehandlingsplanerna är ett redskap för att skapa en miljö fri från kränkningar.

Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.

Multi-robot systems have the potential to improve performance through parallelism. Unfortunately, interference often diminishes those returns. Starting from the earliest multi-robot research, a variety of arbitration mechanisms have been proposed to maximize speed-up. Vaughan and his collaborators demonstrated the effectiveness of an arbitration mechanism inspired by biological signalling where the level of aggression displayed by each agent effectively prioritizes the limited resources. But most often these arbitration mechanisms did not do any principled consideration of environmental constraints or task structure, signalling cost and precision of the outcome. These factors have been taken into consideration in this research and a taxonomy of the arbitration mechanisms have been presented. The taxonomy organizes prior techniques and newly introduced novel techniques. The latter include theoretical and practical mechanisms (from minimalist to especially efficient). Practicable mechanisms were evaluated on physical robots for which both data and models are presented. The arbitration mechanisms described span a whole gamut from implicit (in case of robotics, entirely without representation) to deliberately coordinated (via an established Biological model, reformulated from a Bayesian perspective). Another significant result of this thesis is a systematic characterization of system performance across parameters that describe the task structure: patterns of interference are related to a set of strings that can be expressed exactly. This analysis of the domain has the important (and rare) property of completeness, i.e., all possible abstract variations of the task are understood. This research presents efficiency results showing that a characterization for any given instance can be obtained in sub-linear time. It has been shown, by construction, that: (1) Even an ideal arbitration mechanism can perform arbitrarily poorly; (2) Agents may manipulate task-structure for individual and collective good; (3) Task variations affect the influence that initial conditions have on long-term behaviour; (4) The most complex interference dynamics possible for the scenario is a limit cycle behaviour.

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94). Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar. Resultatet av de 256 personer som deltog visade genom variansanalys att män hade signifikant mer positiv attityd än kvinnor till fem av åtta riskbeteenden och att största skillnaden då kön, etnicitet och studieval analyserades i kombination förelåg mellan ickesvenska män och kvinnor på studieförberedande program. Klusteranalys visade på förekomst av högriskgrupp där män var i majoritet. Eventuella preventiva insatser bör i huvudsak lämpligen riktas mot unga vuxna män.

Recent criminological scholarship characterizes media attention to aggressive girls, or “mean girls,” as a moral panic, which is correlated with the creation of increasingly punitive antibullying policies in North America. Content analysis was used to uncover how news attention to youth aggression around the time of Reena Virk’s murder contributed to this moral panic in Toronto newspapers. Results indicate that Virk’s murder helped change the frequency and nature of news coverage of girls’ bullying. Reporting on girls’ bullying significantly increased and the dominant news frame falsely presented girls’ bullying as a major and rising problem in schools. The news coverage coincided with the development of more punitive Canadian youth policies. Recommendations for future research, theoretical development, and media practice are provided. / UOIT

Numerous cognitive, personality and situational factors have been found to be related to aggression. Understanding how these factors interrelate is essential to predicting violence and critical to the assessment and treatment of offenders with violent histories. Previous research has suggested a potential role for social problem solving as a mediator between impulsivity and aggression (McMurran et al., 2002). Additionally, it is well established that aggression is more likely to occur in the context of alcohol use (Collins, 1993; Reiss & Roth, 1993; Lipsey, Wilson, Cohen & Derzon 1997). Based on existing literature, a model of aggression was developed involving impulsivity, social problem solving and alcohol dependency. Utilizing path analysis with multiple regression, a mediational model of aggression was assessed on a sample of 179 provincially incarcerated offenders, 87% of whom were Aboriginal and 45% of whom had a previous conviction of domestic abuse. The data suggest that social problem solving, alcohol dependency and impulsivity are all important in understanding and predicting aggression. Social problem solving does not appear to act as a mediator in the relationship between impulsivity and aggression, although preliminary results suggest that impulsivity, may serve the function in this relationship and in the manifestation of aggression. The implications of these findings for our understanding about human factors contributing to aggression and for further advancement of treatment programs are provided.