<p>Examensarbetets syfte är att med trafiksimuleringar utreda det framtida resecentrumets kapacitet i form av hållplatskapacitet och systemkapacitet. Trafiksimulering är ett effektivt verktyg som används allt oftare för att utreda konsekvenserna av olika förändringar i vägnätet och trafiken. Det kan medföra både ekonomiska och tidsmässiga vinster i och med att programmet kan utvärdera olika ombyggnadsförslag innan beslut fattas. Programmet som används i examensarbetet är AIMSUN NG, vilket är ett mikrosimuleringsprogram utvecklat av TSS.</p><p>För att uppnå syftet skapades först en model över områden som det såg ut innan ombyggnationen påbörjades. Med denna som utgångspunkt skapades sedan en modell över det framtida resecentrumet. Simuleringen visade att kapaciteten var för låg och att den ursprungliga lösningen inte var genomförbar. Av den anledningen skapades fyra alternativa lösningsförslag. I rapporten beskrivs och analyseras de fem scenarierna.</p><p>Slutsatsen av analysen är att Scenario 1 inte är en acceptabel lösning. Hållplatskapaciteten är inte tillräcklig vilket leder till att många bussar får vänta på ledigt utrymme då de anländer till sin hållplats. Scenario 2 och 5 liknar varandra utformningsmässigt och ger en mer acceptabel lösning, förutsatt att vissa förändringar genomförs. Scenario 3 och 4 skapades för att kunna erbjuda en högre kapacitet. Båda dessa uppfyller sitt syfte och det visade sig att scenario 3 gav bäst resultat. Samtliga scenarion behöver en minskning av trafikvolymen för att uppnå trafikförhållanden som liknar nulägets. Det visade sig dessutom att samtliga scenarion var mycket känsliga för förändringar av trafikvolymen. Små förändringar gav generellt sett stora förbättringar för framkomligheten.</p>

Examensarbetets syfte är att med trafiksimuleringar utreda det framtida resecentrumets kapacitet i form av hållplatskapacitet och systemkapacitet. Trafiksimulering är ett effektivt verktyg som används allt oftare för att utreda konsekvenserna av olika förändringar i vägnätet och trafiken. Det kan medföra både ekonomiska och tidsmässiga vinster i och med att programmet kan utvärdera olika ombyggnadsförslag innan beslut fattas. Programmet som används i examensarbetet är AIMSUN NG, vilket är ett mikrosimuleringsprogram utvecklat av TSS. För att uppnå syftet skapades först en model över områden som det såg ut innan ombyggnationen påbörjades. Med denna som utgångspunkt skapades sedan en modell över det framtida resecentrumet. Simuleringen visade att kapaciteten var för låg och att den ursprungliga lösningen inte var genomförbar. Av den anledningen skapades fyra alternativa lösningsförslag. I rapporten beskrivs och analyseras de fem scenarierna. Slutsatsen av analysen är att Scenario 1 inte är en acceptabel lösning. Hållplatskapaciteten är inte tillräcklig vilket leder till att många bussar får vänta på ledigt utrymme då de anländer till sin hållplats. Scenario 2 och 5 liknar varandra utformningsmässigt och ger en mer acceptabel lösning, förutsatt att vissa förändringar genomförs. Scenario 3 och 4 skapades för att kunna erbjuda en högre kapacitet. Båda dessa uppfyller sitt syfte och det visade sig att scenario 3 gav bäst resultat. Samtliga scenarion behöver en minskning av trafikvolymen för att uppnå trafikförhållanden som liknar nulägets. Det visade sig dessutom att samtliga scenarion var mycket känsliga för förändringar av trafikvolymen. Små förändringar gav generellt sett stora förbättringar för framkomligheten.

Work zones are an essential part of roads maintenance. Despite all the efforts addressed to reduce work zone’s negative impacts on the road traffic performance and improve the road safety, there still exist work zone related congestions and traffic problems. This thesis aims to study and analyze highway reconstruction/maintenance activities, their impacts and existing ways of reducing these negative effects and investigating the role of Intelligent Transport Systems in improvement of the difficulties caused by work zones. The research of the factors influencing capacity resulted in three factors presented in each considered study. The factors are heavy vehicle percentage, weather conditions and police presence. An unusual approach presented by Weng &amp; Meng (2011) distinguishes among the examined analytical models. Their Decision-Tree model, based on training a large data set, showed significantly lower values of errors of prediction of level-of-service. Three different dynamic late merge systems (DLMS) have been simulated and analyzed using the AIMSUN micro-simulation software. The simulation outcome shows promising results favoring the use of DLMS. Among the simulated systems is extra focus put on the ALINEA algorithm that shows potential to improve traffic flow in work zones. Conducted sensitivity analysis shows different behaving of the ALINEA algorithm due to change of regulator parameter and critical occupancy. In order to investigate performance of the ALINEA algorithm, an extensive research has to be conducted. The research should include various work zone configurations as well as different values of heavy vehicle percentage and the parameters within the algorithms code should be subjects to optimization.

<p>Two of the main approach roads into the city of Enköping are Salavägen and Stockholmsvägen. They are connected to each other through the street Bangårdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to Bangårdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing Mästergatan, a side street to Salavägen, to the east and connecting it to Stockholmsvägen or a street nearby.</p><p>The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset. Three alternatives have been worked out by the municipality as follows:</p><p>Alt 1 – connection to the road Stockholmsvägen north of the railroad tracks</p><p>Alt 2 – connection to the street Bangårdsgatan through a tunnel under the railroad</p><p>Alt 3 – connection to the crossing Fannakorset through a tunnel under the railroad</p><p>These alternatives are analyzed using micro simulation with a forecast of the traffic volumes in year 2030 created by the municipality. Only week days during peak hour (4 pm until 5 pm) are treated. The work has been carried out assuming that the new road is connected to existing roads through T-junctions with two lanes. It is concluded that Alt 3 best spreads the traffic on the roads in the system with good overall availability. However, if the connection is made with a roundabout, Alt 2 is as good as Alt 3.</p><p>With a desired increase of the traffic flow on Mästergatan, its intersection to the commercial area Myran may be crucial if it is not properly dimensioned. It is therefore important that the design of this intersection is thoroughly planned to be able to serve the desired traffic demand and enable the discharge of Bangårdsgatan as well as the system in whole.</p> / <p>Salavägen och Stockholmsvägen är två in- och utfarter till Enköpings tätort. De kopplas samman via Bangårdsgatan i korsningarna Salatullsrondellen och Fannakorset. Dessa korsningar är tidvis hårt belastade och man planerar därför att skapa en parallellgata till Bangårdsgatan för att sprida ut trafiken. Detta ska ske genom att förlänga Mästergatan, som idag är en kort sidogata till Salavägen i väster, österut för anslutning till eller i närheten av Stockholmsvägen.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att visa på hur den nya Mästergatan ska dras för att nå så stor avlastning som möjligt i området söder om järnvägen, mellan Salatullsrondellen och Fannakorset. Tre möjliga sträckningar av Mästergatan har arbetats fram av kommunen enligt följande:</p><p>Alt 1 – passage norr om järnvägen för anslutning till Stockholmsvägen</p><p>Alt 2 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Bangårdsgatan</p><p>Alt 3 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Fannakorset</p><p>De olika alternativen analyseras efter att ha simulerat dem på mikronivå. För detta används en trafikprognos för år 2030 som arbetats fram i kommunen. Endast vardagar mellan kl. 16:00 och 17:00 behandlas. Undersökningen har gjorts med förutsättningen att den nya sträckningen ansluts till befintliga vägar i en rak T-korsning med två filer. Slutsatsen är att förorda alternativ 3 eftersom man i det fallet får en bra avlastning av hela det nuvarande trafiksystemet i området med genomgående god framkomlighet. Om anslutningen av den nya vägen istället görs med cirkulationsplats blir alternativen 2 och 3 likvärdiga.</p>

Microscopic traffic simulation is useful tool in analysing traffic and estimating the capacity and level of service of road networks. In this thesis, the four legged Idrottsparken roundabout in the city of Norrkoping in Sweden is analysed by using the microscopic traffic simulation package AIMSUN. For this purpose, data regarding traffic flow counts, travel times and queue lengths were collected for three consecutive weekdays during both the morning and afternoon peak periods. The data were then used in model building for simulation of traffic of the roundabout. The Root Mean Square Error (RMSE) method is used to get the optimal parameter value between queue length and travel time data and validation of travel time data are carried out to obtain the basic model which represents the existing condition of the system. Afterward, the results of the new models were evaluated and compared to the results of a SUMO model for the same scenario model. Based on calibrated and validated model, three alternative scenarios were simulated and analysed to improve efficiency of traffic network in the roundabout. The three scenarios includes: (1) add one free right turn in the north and east sections; (2) add one free right turn in the east and south sections; and (3) addition of one lane in roundabout. The analysis of these scenarios shows that the first and second scenario are only able to reduce the queue length and travel time in two or three legs, while the third scenario is not able to improve the performance of the roundabout. In this research, it can be concluded that the first scenario is considered as the best scenario compared to the second scenario and the third scenario. The comparison between AIMSUN and SUMO for the same scenario shows that the results have no significance differences. In calibration process, to get the optimal parameter values between the model measurements and the field measurements, both of AIMSUN and SUMO uses two significantly influencing parametersfor queue and travel time. AIMSUN package uses parameter of driver reaction time and the maximum acceleration, while SUMO package uses parameter of driver imperfection and also the driver rection time.

Two of the main approach roads into the city of Enköping are Salavägen and Stockholmsvägen. They are connected to each other through the street Bangårdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to Bangårdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing Mästergatan, a side street to Salavägen, to the east and connecting it to Stockholmsvägen or a street nearby. The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset. Three alternatives have been worked out by the municipality as follows: Alt 1 – connection to the road Stockholmsvägen north of the railroad tracks Alt 2 – connection to the street Bangårdsgatan through a tunnel under the railroad Alt 3 – connection to the crossing Fannakorset through a tunnel under the railroad These alternatives are analyzed using micro simulation with a forecast of the traffic volumes in year 2030 created by the municipality. Only week days during peak hour (4 pm until 5 pm) are treated. The work has been carried out assuming that the new road is connected to existing roads through T-junctions with two lanes. It is concluded that Alt 3 best spreads the traffic on the roads in the system with good overall availability. However, if the connection is made with a roundabout, Alt 2 is as good as Alt 3. With a desired increase of the traffic flow on Mästergatan, its intersection to the commercial area Myran may be crucial if it is not properly dimensioned. It is therefore important that the design of this intersection is thoroughly planned to be able to serve the desired traffic demand and enable the discharge of Bangårdsgatan as well as the system in whole. / Salavägen och Stockholmsvägen är två in- och utfarter till Enköpings tätort. De kopplas samman via Bangårdsgatan i korsningarna Salatullsrondellen och Fannakorset. Dessa korsningar är tidvis hårt belastade och man planerar därför att skapa en parallellgata till Bangårdsgatan för att sprida ut trafiken. Detta ska ske genom att förlänga Mästergatan, som idag är en kort sidogata till Salavägen i väster, österut för anslutning till eller i närheten av Stockholmsvägen. Syftet med detta examensarbete är att visa på hur den nya Mästergatan ska dras för att nå så stor avlastning som möjligt i området söder om järnvägen, mellan Salatullsrondellen och Fannakorset. Tre möjliga sträckningar av Mästergatan har arbetats fram av kommunen enligt följande: Alt 1 – passage norr om järnvägen för anslutning till Stockholmsvägen Alt 2 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Bangårdsgatan Alt 3 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Fannakorset De olika alternativen analyseras efter att ha simulerat dem på mikronivå. För detta används en trafikprognos för år 2030 som arbetats fram i kommunen. Endast vardagar mellan kl. 16:00 och 17:00 behandlas. Undersökningen har gjorts med förutsättningen att den nya sträckningen ansluts till befintliga vägar i en rak T-korsning med två filer. Slutsatsen är att förorda alternativ 3 eftersom man i det fallet får en bra avlastning av hela det nuvarande trafiksystemet i området med genomgående god framkomlighet. Om anslutningen av den nya vägen istället görs med cirkulationsplats blir alternativen 2 och 3 likvärdiga.

Diploma thesis deals with microscopic traffic model of the streets Veveří and Kounicova including adjacent road network. This model was created in software Aimsun based on maps, the results of the directional survey, traffic intensity at junctions and signal plans. Elaborated model of the current state location of interest was calibrated according to the traffic intensities on the entrance and exit roads. They have also been designed and created three possible variants of the solution streets Veveří and Kounicova. All variants were finally compared and evaluated.

<p>Sammanfattning</p><p>Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.</p><p>Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:</p><p>Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats.</p><p>En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt.</p><p>Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen.</p><p>I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten.</p><p>I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat.</p><p>Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.</p>

Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser. Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar: Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats. En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt. Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen. I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten. I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat. Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.

Thesis subject is a project documentation as a proposal of spiral roundabout replacing current luminous controlled transverse crossing. In the proposal is designed foot - path, cycling transport and stops for public transport. Vehicles will be rectified by the help of protective, divisive islets. We also measured actual traffic flow intensity. Current and newly designed state is modelled with using of programme Aimsun, where we validate proposed solution.