Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a neurodegenerative disease affecting the upper and lower motor neurons causing muscle atrophy and paralysis followed by death. Aggregates containing superoxide dismutase (SOD1) are found as pathological hallmark in diseased ALS patients. Consequently ALS is regarded as a protein misfolding disorder like Alzheimer’s disease and Parkinson’s disease. So far, little is known about the cause and mechanism behind SOD1 aggregation but the inherent property of all polypeptide chains to form stable aggregated structures indicates that the protein misfolding diseases share a common mechanism. Our results show that SOD1 aggregation starts from the globally unfolded state, since fibrillation is fastest at full occupancy of denatured protein induced either by chemical denaturation or mutation. Even so, the fibrillation rate shows a surprisingly weak dependence on the concentration of globally unfolded SOD1 indicating fibril fragmentation as the dominant mechanism for aggregate formation. This is further supported by the observation that the SOD1 sample has to be mechanically agitated for fibrillation to occur.  Interestingly, we observe a similar SOD1 aggregation behaviour in vivo, where the survival times of ALS transgenic mice correlates with mutant stability, and aggregate growth depends weekly on the concentration of unfolded monomer. Additionally, in-cell NMR measurements reveal that in live cells the thermodynamic equilibrium is shifted towards the unfolded state of SOD1, which is also more fully extended than in vitro. This suggests that the globally unfolded aggregation competent protein is more abundant in the crowded environment in vivo than dilute in vitro conditions. Finally, antibody analysis of aggregates from ALS transgenic mice reveals the existence of aggregate strains involving different parts of the protein depending on mutation, which may offer an explanation for the various disease phenotypes observed in ALS. Altogether these findings provide important clues for understanding SOD1 aggregation with implications for ALS, as well as other protein misfolding diseases.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som orsakar muskelförtvining. I Sverige insjuknar årligen runt 220–250 personer i ALS och totalt lever cirka 750–850 personer med sjukdomen. Etiologin är ännu okänd för sjukdomen som leder till döden.   Syfte: Att belysa upplevelsen av att vara närstående till personer med ALS.   Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer vilka analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.   Resultat: I analysprocessen framkom tre huvudkategorier; Närståendes upplevelser att leva med personer med ALS, Närstående upplevelser av vården och Närståendes önskemål angående vårdmöten. Att leva i den direkta närheten av någon som drabbats av ALS skapar mycket oro, ångest och förtvivlan. Närstående upplever förtvivlan då informationen anses otillräcklig vilket också gäller kunskapen kring sjukdomen bland vårdpersonalen.   Slutsats: Att drabbas av ALS är att få sin dödsdom. Sjukdomen drabbar inte bara patienten utan också närstående. Den slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att det saknas kunskap, information och stöttning av de närstående.

Bakgrund: ALS är en neurologisk sjukdom där den drabbade individen förlorar sina kroppsfunktioner. Symtomen som uppkommer är individuella men de flesta drabbas av en talförlust någon gång under sjukdomsperioden. Att inte kunna kommunicera kan leda till svårigheter i det sociala livet och vid omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva hur talet påverkas och effekter av detta för personen som drabbas av ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där självbiografier och biografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I den aktuella studien framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. I den aktuella studien framkom huvudkategorin Förlust av talet med följande underkategori Svårigheter att kontrollera talet och Talpåverkan och talförlust leder till flera olika upplevelser och känslor. Huvudkategorin Förändrade förutsättningar för kommunikation följs av underkategorierna Svårigheter att kommunicera och göra sig förstådd samt Olika upplevelser av kommunikationshjälpmedel. Under huvudkategorin Ett förändrat socialt liv finns underkategorierna Relationer och det sociala livet påverkas, Viljan att behålla ett socialt liv och Förändrat beteende från omgivningen. Slutsats: Vid förlusten av talet i samband med ALS påverkades personerna då kommunikationssvårigheterna begränsade dem och deras sociala liv.

Diese Arbeit behandelt das Thema, wie schwedische Deutschlehrkräfte über die Lehrpläne des Faches Deutsch denken, ob sich die Einstellung der Lehrkräfte und die der Schüler unterscheidet, wenn es um das Fach Deutsch geht. Das Resultat der Untersuchung zeigt, dass die Lehrkräfte mit den Lehrplänen zufrieden sind. Sie meinen, dass sie alle Kompetenzen, die einen modernen Fremdsprachenunterricht ausmachen, abdecken. Die Lehrpläne legen den Schwerpunkt auf Kommunikation, eine Kompetenz, die auch von den Lehrkräften hoch bewertet wird. Zur Unterstützung des Lernens sei es wichtig, dass Unterrichtsthemen im Mittelpunkt stehen, die für die Schüler relevant sind, und sie sollen mit vielfältigen Methoden vermittelt werden. Eine große Rolle für das Lernen spielt auch die Beziehung zwischen Lehrkraft und Schüler und das Arbeitsklima im Klassenzimmer.    Das Fach moderne Sprachen ist die dritte Sprache, die die Schüler in Schweden lernen, und dazu gehören Spanisch, Deutsch, Französisch und Chinesisch (Skolverket, 2018a). Das Interesse für moderne Sprachen und Deutsch ist im Allgemeinen niedrig. Viele haben die Einstellung, dass Englisch ausreichend ist. Im Schuljahr 2016/2017 haben 75 % der Neuntklässler eine moderne Sprache gelernt, während ein Viertel stattdessen weiter Schwedisch und Englisch gelernt haben (SCB, 2018). Gymnasiasten sagen, dass das Fach Deutsch nicht als Priorität gesehen wird. Wenige Schüler lernen Deutsch weiter, wenn es nicht obligatorisch ist.

De plus en plus d’études suggèrent un rôle important du métabolisme énergétique dans la sclérose latérale amyotrophique (SLA). Ainsi, une intolérance au glucose, une résistance à l’insuline et un hypermétabolisme lipidique sont très souvent retrouvés chez les patients et dans les modèles animaux de SLA. Cependant, les bases cellulaires et moléculaires qui sous-tendent ces altérations restent largement méconnues. Une récente étude menée dans un modèle souris de SLA, indique qu’un dysfonctionnement de la pyruvate déshydrogénase (PDH) induirait, dans les muscles rapides, un déséquilibre des voies cataboliques vers une utilisation privilégiée des lipides, et non plus du glucose. Dans ce contexte, nous avons voulu évaluer dans quelles mesures un programme ciblé d’exercice physique pourrait réorienter les voies métaboliques vers une utilisation privilégiée du glucose dans les souris SOD1(G93A), modèle de SLA. Nous avons comparé les effets de deux types d’entraînement, l’un basé sur un exercice de course de faible intensité, assimilable à un exercice d’endurance, l’autre basé sur un exercice de nage à forte intensité, assimilable à un exercice de force/résistance. Contrairement à la course, l’exercice de nage réduit significativement l’intolérance au glucose, augmente le taux sanguin de lactate et le stockage lipidique dans les adipocytes. Dans le muscle rapide tibialis, touché très précocement par la maladie, nous mettons en évidence une altération de l’expression de GLUT4, transporteur musculaire majeur du glucose, et de la glyceraldehyde-3 phopshate deshydrogenase (GAPDH), une enzyme clé de la glycolyse. Ces altérations moléculaires sont retrouvées dans des biopsies musculaires de patients SLA. L’entraînement à la nage des souris SLA stimule l’expression de GLUT4 et de GAPDH, grâce à la réactivation de processus d’autophagie, et réactive les enzymes du métabolisme aérobie, telles que la citrate synthase, enzyme du cycle de Krebs, et la cytochrome oxydase, appartenant à la chaîne respiratoire mitochondriale. L’ensemble de ces données indique qu’un exercice bien calibré peut améliorer le métabolisme énergétique dans un contexte de SLA, et ouvre la voie à une utilisation de l’exercice physique en complément d’une potentielle modulation pharmacologique de la PDH chez les patients. / The use of physical exercise as an intervention for alleviating symptoms in Amyotrophic-Lateral-Sclerosis (ALS) is debated. We have reported that swimming based exercise sustained motor function, induced a significant neuroprotection and extended SOD1(G93A) ALS mouse lifespan in contrast to running based exercise. Because exercise types are expected to differentially alter, in trained skeletal muscles, the energy metabolism, whose defects have been very recently linked to ALS-induced motor-neuron death, we compared the impact of either a daily swimming- or running-based training on several metabolic indicators in ALS mice. We indicate that, unlike running, the swimming-based training of ALS mice led to a significant increase in lipogenesis and glucose tolerance, and reverse the metabolic switch affecting fast-twitch muscles. Besides, our data highlighted detrimental-side effects of the running-based training that further shifted the energetic status towards a more oxidative metabolism. Thus, the present data outline the paramount importance of the choice of the exercise type when designing rehabilitation protocols for ALS patients.

Bakgrund:Amyotrofisk lateralskleros (ALS) tillhör gruppen neurologiska sjukdomar. Den har ett snabbt förlopp och går inte att bota. I Sverige insjuknar 220-250 invånare varje år och 750-850 invånare beräknas ha sjukdomen idag. Medelålder är 45-75 år men kan debutera i alla åldrar. Efter sjukdomens första symtom ses en förväntad livslängd mellan två till tre år.Syfte:Att belysa patienters upplevelser av att leva med ALS. Metod:Denna litteraturstudie är av induktiv ansats med integrerad analys och baseras på 8 vetenskapliga artiklar som speglar människors upplevelse. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat:I analysen identifierades två huvudkategorierAtt förlora fotfästet med underkategorierna att tappa kontrollen ochatt hamna i beroendeställning.ALS innebär en stor förändring i livet med blandade känslor som att inte kunna kontrollera sin egen kropp. Att möta problemen med underkategoriernaatt accepteraoch att möta någon med samma diagnos. Det är viktigt att försöka acceptera situationen och göra det bästa av tiden som finns kvar. Slutsats:ALS innebär både positiva och negativa upplevelser. Livet är inte längre en självklarhet och tiden blir dyrbar. Det är viktigt att som sjuksköterska ha bra kunskap om sjukdomen och vårda med livsvärlden som fokus.

Background: This section includes family and nurses experiences of caring for a person with ALS. Families experience mental and physical stress in caring for a close relative. They describe how their everyday life of caring for a close relative with the disease ALS is and how challenging it can be. Nurses experience a lack of knowledge surrounding the disease and as a result, difficulties in dealing with patients and their families may arise. Both nurses and patients’ families emphasize the importance of knowledge about the disease. Nurses also emphasize the importance they have as health care professionals and their obligation among other things to inform patients families of relief care. Aim: The purpose is to describe patients’ experiences of living with ALS. Method: The method of this thesis is a qualitative literature study and analyzed from a descriptive synthesis based on the synthetic process. Results: The findings present three themes describing patients’ experiences of being stricken with ALS. The three themes presented in the findings are "Experiences of being afflicted with ALS", “Experiences of emotional upheaval by ALS” and "Experiences of bodily changes with ALS”. Conclusion: In the findings of this study patients’ experiences of living with ALS are described. It is of importance that involved healthcare professionals continuously strive for increased knowledge and information about patients’ experiences. High-quality care is one of the many obligations a registered nurse must upkeep. Increased knowledge creates a potential possibility for evolving and better care and thus a better understanding towards patients with ALS. Involving close family and relatives is important when caring for people with ALS, as it facilitates for the well-being and sense of safety of these patients. It is thus important that healthcare professionals also pay attention to the relatives of these patients to support them during the whole process.

La sclérose latérale amyotrophique [SLA] est une pathologie idiopathique à issue fatale caractérisée par la dégénérescence progressive et sélective des motoneurones du système nerveux central et périphérique. La SLA n’est pas exclusivement identifiée comme une maladie de la voie pyramidale, mais considérée plus largement comme une pathologie neurodégénérative multisystème. L’étude des mécanismes posturaux dans cette population n’a pas fait l’objet d’une grande attention. Dans ce travail de thèse, une exploration en imagerie cérébrale multimodale (imagerie en tenseur de diffusion [DTI] et morphométrie basée sur le voxel [VBM]) est proposée chez des patients SLA avec instabilité posturale [AIP] et stables [SIP] en vue de vérifier l’intégrité morphologique et structurelle des régions corticales et sous-corticales posturales. La comparaison entre les sujets contrôles et les patients SLA a démontré une augmentation significative du volume de la substance grise au niveau du noyau caudé chez les patients stables (SIP vs contrôle p<0,001 ; SIP vs AIP p<0,01). L’évaluation structurelle a révélé une diminution de la fraction d’anisotropie [FA] au niveau de l’aire motrice supplémentaire [AMS] dans les deux groupes de patients par rapport aux contrôles (contrôle vs SIP p<0,05 ; contrôle vs AIP p<0,001). Au niveau du noyau caudé, le groupe AIP a présenté une diminution de la valeur de la FA par rapport aux sujets contrôles (p<0,001) et aux sujets SIP (p<0,05). Ainsi, ces résultats contribuent à une meilleure caractérisation et compréhension des atteintes corticales et sous corticales des régions qui interviennent dans la posture chez les patients SLA. / The Amyotrophic Lateral Sclerosis [ALS] is an idiopathic pathology with a fatal outcome. It is characterized by a progressive and selective degeneration of motor neurons in the central and peripheral nervous system. ALS is no longer exclusively identified as a disease of the pyramidal pathway, but it is considered more broadly as multisystem neurodegenerative pathology. However, the analysis of postural processes in these patients has not been well studied in the literature. Multimodal brain imaging (Diffusion Tensor Imaging [DTI] and Voxel Based Morphometry [VBM]) exploration was performed for ALS patients with postural instability [AIP] and without postural instability [SIP] to test the morphometric and structural integrity of postural cortical and subcortical regions. A significant increase of gray matter in caudate nucleus volume has been noticed for stable patients (SIP vs controls p<0.001, SIP vs AIP p<0.01). The structural evaluation revealed a decrease of the Fractional Anisotropy [FA] at the Supplementary Motor Area [SMA] level in both groups of patients compared to controls (controls vs SIP p<0.05, controls vs. AIP p<0.001). At the caudate nucleus, the AIP group showed FA value decrease compared to controls (p<0.001) and SIP subjects (p<0.05). Thus, these results would contribute to a better characterization and understanding of the cortical and subcortical impairments of the postural regions in ALS patients.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som varje år drabbar cirka 200 människor i Sverige. ALS angriper de motoriska neuronen i hjärnstammen, ryggmärgen och motoriska cortex och beroende på vilket område som drabbas först så skiljer sig förloppet och överlevnadstiden. Oavsett vilket område som drabbas först så kommer sjukdomen tillslut leda till en förlamning som omfattar hela kroppen men patientens syn, hörsel, och intellekt bevaras helt opåverkat. Detta betyder att patienten är vid fullt medvetande under hela sjukdomsförloppet. Diagnosen är mycket svår att ställa och grundas på symtom då det inte finns något prov som kan bekräfta sjukdomen. Den medicinska behandlingen går ut på att endast lindra symtom och möjligtvis bromsa sjukdomsförloppet något då det inte finns något läkemedel som kan bota. Genom att identifiera och beskriva ALS patienternas behov och upplevelser av sjukdomen kan man förbättra sjuksköterskans kunskap och på så sätt öka möjligheterna för en god omvårdnad. Syftet med denna studie är därför att identifiera och beskriva patientens upplevelse av att leva med ALS. Studien är en litteraturstudie där självbiografiernas syfte var att användas som empirisk data. Studiens resultat visar på känslor som lidande, ensamhet och skuld och skam gentemot nära och kära. Även en känsla av att förlora kontrollen och en del av sin identitet i takt med att kroppen slutar att fungera var mycket övergripande. Att bli beroende av andra var för de flesta mycket jobbigt men tack varestöd från familj och vänner kunde de ändå finna ett välbefinnande i vardagen. Detta genom att fortsätta ha en aktiv vardag samt att få uträtta saker de fann mening i och på så sätt bli bekräftade som individer. För sjuksköterskan handlar det om att driva en individanpassad vård men samtidigt inkludera de närstående i vården för att på så sätt underlätta för patienten och minska lidandet och ensamheten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. En kvalitativ studie, baserad på narrativ analys användes som metod till arbetet. För att besvara syftet, analyserades självbiografiska böcker. I studiens resultat framkom upplevelsen av både lidande och välbefinnande som en del i patienternas vardag samt upplevelse av förlorat kontroll över den egna kroppen. Patienterna plågades av tanken på att deras liv hade begränsats och att de numera var beroende av andras hjälp för att klara sig genom sin vardag. Något som ökade deras välbefinnande och fick patienterna att sträva mot sjukdomen, var all stöd och hjälp som familjen bidrog med. Att fortsätta med tidigare sysselsättningar så länge kroppen orkade, fick patienterna att må bättre och gav en känsla av välbefinnande. För att kunna utföra en god specifik omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan i möte med patienterna är respektfull och empatisk. / Program: Sjuksköterskeutbildning