Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat på de problem som funnits, sett ur majoritetssamhällets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrätta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar på hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna. Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning på Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar på frågorna: – Vilka problem har det enligt majoritetssamhället funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan? – Vilka metoder har förespråkats som lösningar på dessa problem? – Har det gått att se något resultat av metoderna som använts? – Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna? Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter år 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frågorna ovan. Avslutningsvis förs en diskussion om litteraturstudiens resultat, vilket sätts i relation till den franske sociologen Jean-Pierre Liégeois tankar om skolans betydelse för de romska grupperna.

This study aimed to examine what kind of challenges regarding integration the staff of residential care homes for unaccompanied refugee minors identify and what possibilities they have to handle these. Four qualitative interviews with staff in residential care homes for unaccompanied refugee minors were conducted. The result was analyzed by using the system theoretical perspective of Luhmann on the concepts of inclusion and exclusion in the context of social work. Another tool for analyzation was the different concepts of integration described by Esser and Elwert, called assimilation and intern integration. The respondents described that the residential care homes concepts of integration contributed to increase the chance of inclusion for the adolescents within the majority population and minority population. The daily routines of the residential care home were described to be the tools to include adolescents. This was according to the staff done by educating the adolescents about the Swedish society. The education that were described reflected the awareness of the transmigrant and their floating identity.Keywords: Integration, inclusion, exclusion, assimilation. / Syfte med denna studie var att undersöka vilka integrationsutmaningar personalen på HVB-hem identifierar med avseende på ensamkommande flyktingbarn och vilka möjligheter de anser sig ha att hantera dessa. Studien utgår ifrån fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med HVB-personal på tre olika boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet analyserades med hjälp av Luhmanns systemteoretiska perspektiv på begreppen inkludering och exkludering i kontexten för socialt arbete. Ett annat analysverktyg var Esser och Elwerts olika integrationskoncept, kallade assimilation och intern integration. Studiens resultat visar att HVB-hemmens integrationskoncept varierade vilket påverkade ungdomarnas chanser till inkludering inom majoritetsbefolkningen och minoritetsbefolkningen. HVB-hemspersonalens arbete med att inkludera ungdomarna tydliggjordes genom de dagliga rutinerna på arbetsplatsen. Inkluderingen skedde enligt intervjupersonerna genom att personalen informerade ungdomarna om det svenska samhället. Informationen som beskrevs reflekterade personalens medvetenhet om transmigrantens situation och dess flytande identitet.

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar. Studien är ej generaliserbar eftersom endast två personer intervjuats och resultaten endast kan härröras till dessa personer, deras attityder, tankar och känslor.</p>

SAMMANFATTNING: Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar. Studien är ej generaliserbar eftersom endast två personer intervjuats och resultaten endast kan härröras till dessa personer, deras attityder, tankar och känslor.

Boendesegregation innebär att personer med olika socioekonomisk bakgrund, etnicitet och demografisk karaktär bor på olika platser. Denna studie har identifierat vilka mekanismer som påverkat segregationen baserat på etnicitet med fokus på bostädernas upplåtelseform. Det erhålls även kunskap om vilka mekanismer som påverkar segregationsprocesserna i svenska städer. En särskild fokusering har skett på Borlänge och övriga kommuner med mellan 40 000 – 70 000 invånare. I studiens kvantitativa undersökning har det genomförts en nationell segregationsanalys av svenska städer i olika storlekar. Det har även genomförts regressionsanalyser som visar hur stor del av personer med utländsk bakgrunds överrepresentation i hyresrätter som korrelerar med andra variabler. Studien visar att fördelningen av bostädernas upplåtelseformer påverkar den rumsliga fördelningen av människor utifrån demografiska, socioekonomiska och etniska faktorer. Med stöd av teorin om rumslig assimilering kunde en betydande del av den etniska segregation som finns i svenska städer förklaras av socioekonomiska och demografiska orsaker. Det återstod emellertid fortfarande en betydande etnisk segregation när bakomliggande skillnader mellan personer med svensk och utländsk bakgrund beaktades. I syfte att utreda orsakerna till detta har teorierna om platsstratifiering och etnisk klustring applicerats.

<p>Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.</p>

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.

Invandrarnas integration har alltid varit ett viktigt ämne i det svenska samhället. För att lyckas med integration finns det olika vägar och åsikter. Syftet med denna uppsats är att belysa etablerade invandrares perspektiv om vilka faktorer som bidrar till, respektive försvårar integrationen i det svenska samhället. Studien är kvalitativ, där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod och analyserades senare genom en tematisk analysmetod. Den teoretiska referensramen består av Diaz integrationsmodell samt tidigare forskning. Resultatet visar på att språk är huvudnyckeln till integration i samhället, samtidigt som det kan vara det största hindret för integration. Det kan trots allt övervinnas med vilja och motivation. Den andra största faktorn för invandrarnas integration är arbete. Arbete leder till god ekonomi och delaktighet i samhället. Arbete kan även ge upphov till ett större socialt nätverk, vilket vidare är en plattform för individen att lära sig samhällets normer och värderingar.

Denna studie undersöker huruvida kvinnliga ledare inom byggbranschen behöver anpassa sitt ledarskap mot maskulina normer. Den undersöker olika hinder som finns för kvinnor för att uppnå en chefsroll inom branschen. Vår fokusgrupp till denna studie riktar sig till de som önskar bilda sig en djupare förståelse gällande det studerade ämnet. Läsaren ges en djupare inblick huruvida det finns en diskrepans i ledarskap mellan män och kvinnor inom byggbranschen samt varför en assimilering sker. För att få en bredd, transparens och tydlighet i vår referensram har vi valt att genomföra vår studie genom en systematisk litteraturundersökning där vår empiri noggrant har granskats, jämförts och analyserats. Valet av en litteraturstudie innebär att vi kan studera upplevelser, förståelser och erfarenheter från människor i studier som kan bidra till att svara på vårt syfte och frågeställning. Studien utgår från en abduktiv ansats. Syftet med vår studie är att undersöka om kvinnliga ledare inom mansdominerade branscher som byggbranschen väljer att assimilera en maskulin ledarstil. Med detta syfte vill vi undersöka varför det är en avsaknad av kvinnliga ledare inom denna bransch och vilka hinder det finns för kvinnor att uppnå ledarpositioner inom byggbranschen. Huvudfokuset är således hinder för kvinnor mot att nå ledarpositioner. Utifrån vår studies resultat kan vi konstatera att kvinnliga ledare inom byggbranschen tenderar att assimilera en maskulin ledarstil. En orsak till att kvinnor väljer att anpassa sitt ledarskap utifrån en maskulin ledarstil beror på att kvinnor är en minoritetsgrupp i byggbranschen och behöver anpassa sig mot dominerande normer och kultur. Vi finner att det ledarskap som bedrivs i byggbranschen karakteriseras av att vara agentisk, kraftfull och dominant vilket sammanfaller med vad som karakteriserar ett maskulint ledarskap. En kvinnlig ledarstil är den polära motsatsen till dessa karaktärsdrag. Frånvaron förklaras även på grund av strukturella hinder där kvinnor i högre grad rekryteras genom formella processer i jämförelse med män. Kvinnor antas även behöva arbeta hårdare för att erkännas kompetenta som ledare inom byggbranschen. Bidraget med studien är att uppmärksamma att kvinnor är en minoritet inom byggbranschen och att en anpassning behöver ske mot rådande normer och kultur för att lyckas i rollen som ledare. Vi vill uppmärksamma att kvinnlig kompetens behövs inom byggbranschen, både som ledare och medarbetare. / This study examines whether female leaders in the construction industry need to adapt their leadership to masculine norms. It examines various barriers that exist for women to achieve a managerial role in the industry. Our focus group for this study is aimed at those who wish to form a deeper understanding of the subject studied. The reader is given a deeper insight into whether there is a discrepancy in leadership between men and women in the construction industry and why assimilation takes place. To gain breadth, transparency and clarity in our frame of reference, we have chosen to carry out our study through a systematic literature review where our empirical data has been carefully examined, compared and analyzed. The choice of a literature study means that we can study experiences, understandings and experiences from people in studies that can contribute to answering our purpose and question. The study is based on an abductive approach. The purpose of our study is to investigate whether female leaders in male-dominated industries such as the construction industry choose to assimilate a masculine leadership style. To this end, we want to investigate why there is a lack of female leaders in this industry and what obstacles there are for women to achieve leadership positions in the construction industry. The main focus is thus obstacles for women to reach leadership positions. Based on the results of our study, we can state that female leaders in the construction industry tend to assimilate a masculine leadership style. One reason why women choose to adapt their leadership based on a masculine leadership style is because women are a minority group in the construction industry and need to adapt to dominant norms and culture. We find that the leadership conducted in the construction industry is characterized by being agentic, powerful and dominant, which coincides with what characterizes a masculine leadership. A female leadership style is the opposite of these traits. The absence is also explained due to structural obstacles where women are recruited to a greater extent through formal processes in comparison with men. Women are also assumed to need to work harder to be recognized as competent as leaders in the construction industry. The contribution of the study is to draw attention to the fact that women are a minority in the construction industry and that an adjustment needs to be made to prevailing norms and culture in order to succeed in the role of leader. We want to draw attention to the fact that female competence is needed in the construction industry, both as a leader and an employee.

Problemformulering och syfte: Idag stannar nyanställda allt kortare tid på sina arbetsplatser. En av de främsta orsakerna till detta är upplevelsen av bristande återkoppling, uppskattning och stöd från ledaren samt misslyckande med att förmedla och implementera organisationens kultur till nya arbetstagare. För att få nyanställda att stanna kvar på sina arbetsplatser måste organisationens ledare lyckas med den så kallade socialiseringsprocessen, vars syfte är att introducera in nyanställda i organisationens kultur med målet att skapa en initierad medarbetare. Denna process har behandlats i tidigare forskning både utifrån ett management-, HR- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Dock tycks det finnas en avsaknad av forskning som undersökt ledarens kommunikativa beteende och dess betydelse för socialiseringsprocessen. För att undersöka betydelsen av ledarens kommunikativa beteende under socialiseringsprocessen riktades uppmärksamhet mot företaget OilQuick som blivit utsedd till en av Sveriges bästa arbetsplatser fyra år i rad. På så sätt fanns möjligheten att undersöka både nyanställdas och ledares upplevelse av processen för att besvara studiens syfte: att undersöka betydelsen av kommunikationen mellan nyanställd och ledare för en välfungerande socialiseringsprocess på en av Sveriges bästa arbetsplatser. Metod och material: Studien är en kvalitativ fallstudie. Utifrån de valda teorierna organisatorisk socialisering/assimilering, meniskapande samt ledarskap och kommunikation utformades frågor till kvalitativa semistrukturerade intervjuer som ämnade undersöka både nyanställdas och ledares upplevelser av kommunikationen under socialiseringsprocessen. Inför intervjuerna gjordes ett strategiskt tvåstegsurval för att välja ut intervjupersoner från företaget. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att kommunikationen mellan ledare och nyanställd är av stor betydelse för en lyckad socialisering på företaget OilQuick. Ledarnas förmåga att uppmuntra till dialog, visa uppskattning, ge och ta återkoppling, involvera nyanställda i beslutsfattande samt tydlighet har varit av stor betydelse för att de nyanställda ska känna sig väl införstådda samt engagerade i organisationen och dess kultur. Vidare visar studiens resultat på att de kommunikativa beteenden som återfinns hos ledarna på OilQuick lyckats skapa en känsla av delaktighet hos de nyanställda, vilket visat vara en viktig faktor för upplevelsen av en lyckad socialisering.