<p>In the beginning of the 21^th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17^th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover.</p><p> </p> / <p>I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to?</p> / <p>Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?</p>

Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to? / Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?

Date             29 May 2009Program        International Business and Entrepreneurship (IB&amp;E)Course          Master Thesis (EFO705).Authors         Karol Duda, 851010 – T317                    Hong Y Pham, 841117 - T153Tutor             Love BörjessonTitle              Human and Culture integration in Mergers &amp; Acquisitions: A study of Andersen acquisition by KPMG in Vietnam.Research problem: What did KPMG Vietnam do to integrate organizational culture and human resource of Andersen during and after its acquisition in 2002?Purpose         The aim of this research was to focus on culture and human resource dimensions by investigating the case KPMG acquired Andersen in Vietnam in 2002.Method          The conducted methodological stance in this report is interpretive research. The qualitative method has also been utilized. This research has mostly based on primary data in which semi-structured interviews and questionnaires were implemented to collect empirical data related to Andersen Vietnam acquisition. Secondary data from books, journals, websites etc has also been gathered.Conclusion     Although KPMG did not employ every tool suggested by researchers, it was proven to perform fair or good in culture integration dimension

Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter. / The cancelling of the statutory audit for the small business is under investigation. Our aim with this study is to see what the cancelling will mean for the stakeholders we choosed.

In the beginning of the 21th century several successful companies filed for bankruptcy. These bankruptcies have been known as large accounting scandals and the largest scandals did Enron and Worldcom stand for. These bankruptcies arose without any warning signal from the auditors about the companies’ financial problems and their inability to continue as a going concern. The bankruptcies damaged the reputation of auditors and broad criticism has developed at the auditors’ inability to discover companies’ financial problems and their unwillingness to reveal a going concern opinion in the audit report. The going concern assumption developed during the 17th century and it has become one of the most fundamental and important accounting principles when making an annual report. The accounting principle implies that the companies will continue as a going concern in the foreseeable future. The investing publics have questioned whether auditors take enough responsibility for evaluating companies going concern uncertainties for a long time. Their defective confidence is reflected in the expectation gap, which means there are a difference between what the investing publics believes auditors are responsible for and what the auditors believe their responsibilities are. Several researchers have showed that even if auditors find out about companies’ financial problems, the auditors might not choose to issue a going concern opinion in the audit report due to predicted costs the opinion might have to both the companies and the auditors. Therefore, the primary purpose of this study is to investigate Swedish companies that have gone bankrupt in the period between 2006-01-01 and 2006-12-31, to see if the auditors have disclose a going concern opinion in the audit report in the companies latest annual report. The study also intend to investigate if there are geographical differences in Sweden, differences between audit firm size, differences between auditor’s competence, and differences between client size according to number of going concern opinions. We have made a quantitative study by collecting data from the companies’ annual reports. 354 companies which filed for bankruptcy during 2006 were selected by a systematic choice. In fact, our study found that only 19.8 % of all companies had received a going concern opinion in their latest annual report before they failed for bankruptcy. We made a chi-square test for all variables. These statistical tests did not show any significant correlation between the numbers of going concern opinions and the independent variables. A normal distribution shows that it is only in the geographical division there are a significant difference from the total average value. The average value for “Norrland” differs significantly from the average value for all the companies that had a going concern opinion in the audit report. But there are percentage differences between all variables that indicates that auditors with a higher competence issue more going concern opinions than auditors with a lower competence, smaller audit firms issue more going concern opinions than “the big four”, and client companies with a low turnover get more going concern opinions than companies with a medium and high turnover. / I början på 2000-talet gick flera framgångsrika företag i konkurs vilket gav upphov till stora redovisningsskandaler. De två största skandalerna stod Enron och Worldcom för. Dessa konkurser uppkom utan att företagens revisorer hade lämnat någon varningssignal om företagens fortlevnadsproblem till intressenterna. Konkurserna skadade revisorernas rykte och det har vuxit fram en stark kritik mot revisorernas oförmåga att upptäcka företags finansiella problem samt deras ovilja att lämna ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen. Fortlevnadsprincipen växte fram under 1600-talet och har därefter utvecklats till att bli en av de mest grundläggande och viktiga redovisningsprinciperna vid upprättandet av årsredovisningen. Redovisningsprincipen innebär att företagen ska förutsättas fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Intressenterna har under en lång tid ifrågasatt om revisorerna verkligen tar ett tillräckligt stort ansvar i utvärderingen av företagens fortlevnadsförmåga. Samhällets bristande förtroende återspeglas i det förväntningsgap som finns som innebär att det är en skillnad mellan vad intressenterna tror att revisorerna är ansvariga för och vad revisorerna tror att deras ansvar är. Tidigare studier har visat att även om revisorerna upptäcker att klientföretag har finansiella problem kan de välja att inte utfärda ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen på grund av förutspående kostnader som utlåtandet kan ha både för klientföretagen och för revisorerna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är därför att undersöka svenska aktiebolag som har gått i konkurs mellan perioden 2006-01-01 och 2006-12-31 för att se om revisorerna har lämnat ett going concern utlåtande i revisionsberättelsen i aktiebolagens senaste årsredovisning. Studien ämnar också undersöka om det finns geografiska skillnader i Sverige, skillnader med anledning av revisionsbyråernas storlek, skillnader mellan godkända och auktoriserade revisorer samt skillnader till följd av klientföretagens storlek och i vilken utsträckning going concern utlåtanden lämnas i revisionsberättelsen. Vi har genomfört en kvantitativ studie genom att ha granskat konkursdrabbade aktiebolags senaste årsredovisningar och revisionsberättelser. Studien grundar sig på en dokumentstudie då 354 konkursdrabbade företag valdes ut genom ett systematiskt urval från Internetsidan konkurs.se. Därefter hämtades de utvalda aktiebolagens årsredovisningar från databasen Affärsdata. Studiens resultat visar att endast 19,8 % av de undersökta aktiebolagen hade fått ett going concern utlåtande i den senaste årsredovisningen innan de gick i konkurs. Vi upprättade chi-två test för samtliga variabler som uppvisade att det inte finns något signifikant samband mellan andelen going concern utlåtanden och de oberoende variablerna. Vi beräknade även en normalfördelning som uppvisade att det endast är i den geografiska indelningen som det finns en signifikant avvikelse från det totala medelvärdet. Det gäller för Norrlands medelvärde som signifikant avviker från medelvärdet för samtliga konkursdrabbade aktiebolag som hade fått ett going concern utlåtande.  Det finns dock procentuella skillnader mellan samtliga variabler som uppvisar att auktoriserade revisorer lämnar fler going concern utlåtanden än godkända revisorer, att små revisionsbyråer lämnar fler going concern utlåtanden än ”the big four” samt att aktiebolag med en liten omsättning erhåller fler going concern utlåtanden än aktiebolag med en medelstor och stor omsättning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen. Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer. Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet. Hållbarhetsredovisningen befinner sig ännu i sin linda, men fallföretagen är överrens om att redovisning i flera dimensioner är här för att stanna. / The objective of the thesis is to investigate the need for extern auditing, the bank’s expectations and the accounting firm’s condition of auditing sustainability information. The authors also touch upon whether national and international lobbying has affected the sustainability reporting. The method used is case studies with semi structured interviews. Case study: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG and Öhrlings PricewaterhouseCoopers Our study showed that sustainability reporting is negligible from the banks perspective. The reporting today is classified as a complement to the traditional annual report, an important prerequisite to increase the acceptance is external auditing. The auditing would be facilitated by a harmonisation of the accounting rules, as a problem today is the great variations in company’s criterion and guidelines, a harmonisation would also lead to increased comparability between companies. EU has taken the first step towards international harmonisation by their modernization directive. Sustainability reporting is still in its infancy, but the case companies all agree that reporting in several dimensions is here to stay.

Background: The environment and the design of auditing regulation can vary significantly between countries, which can affect the form, content and quality of the audit report. The purpose of the International Standards on Auditing, ISA, is to facilitate the work for auditors on an international basis. Sweden today follows the RS 600 which is based on ISA 600, which contains standards for when an auditor use work performed by other auditor. In October 2007, came a revised and redrafted version of ISA 600 that will be enforced in Sweden in the audit of the financial year beginning on 1 January 2011. To what degree the new requirements will affect the group audit is clearly dependent on how the reporting, evaluation and instructions between the group auditor and other auditor has been carried out previously. Aim: The aim with this paper is to explain the reporting between the group auditor and other auditor in an international corporate group. The aim is also to study the factors that can influence the final outcome of this report and why they affect the outcome. Furthermore, the paper will discuss the report process changes that could take place between the group auditor and other auditor after the introduction of ISA 600. Definitions: This paper has a geographic delimitation to Sweden. The paper is delimited to only consider auditing of corporate groups whose parent is located in Sweden and subsidiaries are located abroad. This means that respondents are bounded to the group auditors. Completion and results: Factors affecting reporting between auditors in an international corporate group turned out primarily to be language and communication differences, differences in accounting standards and determination of the materiality level. The risks are considered minimized through documentation reviews and both internal- and external quality controls. An understanding of social and cultural differences is a key factor to be able to have successful cross cultural collaborations. Education, experience and practise are the solutions to understand this issue. This paper demonstrates that cross-cultural training is not given at the accounting firms, which are proposed to be a beneficial investment. The instructions and contact with other auditors are expected to be put earlier after the introduction of ISA 600, also that the report itself will be more detailed.

Syfte: Med start år 2009 genomförde den svenska regeringen flera åtgärder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpå revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen är en viktig fråga för ekonomisk tillväxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krävs kapital. Det vanligaste i Sverige är att all expansion sker med lånade pengar. För dessa företag är det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi ställer oss därför frågande till hur den frivilliga revisionen påverkar företagets möjligheter till lån och i förlängningen den expansion som är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Uppsatsen vänder sig till alla aktiebolag är intresserade av hur en kreditbedömning går till samt till de mindre aktiebolag som överväger att välja bort revision. Syftet med uppsatsen är att beskriva kreditbedömningsprocessen samt likheter och skillnader i Swedbank och Handelsbankens kreditbedömning. Vi studerar de effekter ett oreviderat bolag får för beviljandet av kredit och undersöker även resultat av tidigare forskning i syfte att förstärka det aktuella läget inom ämnesområdet. Metod: Studien är genomförd med den kvalitativa metoden där vi har använt oss av en deduktiv ansats för bankernas kreditbedömning samt resultat från tidigare forskning. En deskriptiv teknik har använts för att samla in materialet. För att se effekterna av den frivilliga revisionen har vi använt en induktiv ansats med en komparativ teknik. Analys och redovisning av studiens resultat har genomförts med hjälp av Kvales (1997) sju stadier för intervjuundersökningar. Resultat &amp; slutsats: Vi kan se tydliga fördelar för beviljandet av kredit för reviderade bolag. Bankerna anser att kostnadsbesparing inte är ett skäl att avstå från revision då många företag är beroende av den ekonomiska kompetensen som en revisor bidrar med. Bankerna spar resurser och minskar informationsövertaget då företagen är reviderade. De är medvetna om principal agentproblemet och accepterar transaktionskostnader men inte agentkostnader. Båda bankerna värdesätter en nära relation till kunden och begär ett personligt betalningsansvar av ägaren. Vi ser också att Handelbanken är mer restriktiva vid bedömning av nya kunder jämfört Swedbank. Swedbank tar större hänsyn till mjuka värden medan Handelsbanken fokuserar på siffror. Båda bankerna går främst på återbetalningsförmåga och säkerheter för att bevilja lån. Vi finner att den tidigare forskningen inom ämnesområdet till stor del står i strid med våra egna resultat varför vi vill uppmuntra andra forskare att ifrågasätta forskningsresultat. Förslag till fortsatt forskning: Studien är begränsad till bankernas perspektiv varför ett förslag till vidare forskning är huruvida kostnaden för revision överstiger nyttan för mindre aktiebolag. Det framkommer även i vår undersökning att bankerna kan komma att kräva reviderat material av de mindre aktiebolagen varför vi föreslår att en djupare forskning sker kring under vilka förutsättningar det kan tänkas ske. Vi föreslår även vidare forskning kring hur utvecklingen för de bolag som valt bort revision blir när den frivilliga revisionen fått en större genomslagskraft. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen vänder sig till alla aktiebolag som är intresserade av hur en kreditbedömning går till samt till de mindre aktiebolag som överväger att välja bort revision. / Aim: Starting in 2009, the Swedish government introduced several measures to reduce administrative costs for businesses. As a result, the legislated audit requirement for smaller companies was removed. Funding opportunities for smaller companies is an important issue for economic growth in Sweden, and to make expansion possible the business requires capital. In Sweden, the most common way to fund such expansions is through lending. For these companies it is imperative that the credit assessment is done with great care in order to avoid any future losses. With this essay we would therefore like to question how the abolished audit requirement will affect the company's possibility to acquire the funding needed in order to expand, which in extension is so important from a socio-economic perspective. The essay is addressed to all companies who are interested in credit decisions in general, and smaller companies that are considering the option not to audit in particular. The purpose of this paper is to describe the credit decision process and the similarities and differences between Swedbank and Handelsbanken's credit decisions. We study the effects of an unaudited company for the granting of credit and also examine the results of previous research in order to strengthen the current state of the subject field. Method: The study was conducted with the qualitative method, where we have used a deductive approach to banks' credit decisions together with the results from previous research. A descriptive technique was used to collect the data. To see the effects of the voluntary audit legislation, we used an inductive approach with a comparative technique. Analysis and reporting of results of the study was carried out with the help of Kvale (1997) seven stages of interview surveys. Result &amp; Conclusions: We can see obvious benefits for the granting of credit to the audited company compared to the non-audited company. The banks believe that cost is not a valid reason to refrain from auditing when many companies are dependent on the economic competence that an auditor contributes with. Banks saves resources and reduces the information advantage with companies that have been audited. They are aware of the principal agent problem and accept the transaction costs but no agency costs. Both banks examined in this essay value a close relationship with the customer and require personal payment liability of the owner. We also see that Handelsbanken are more restrictive in the evaluation of new customers compared to Swedbank. Swedbank takes greater consideration to soft values, while Handelsbanken focuses on numbers. Both banks prioritize repayment capacity and securities for granting loans. Concludingly, we find that the previous research done within this field is in great conflict with our own results, which is why we would like to encourage other researchers to question research findings. Suggestions for future research: The study is limited to the banks' perspective, why a proposal for further research is whether the cost of the audit exceeds the benefits for smaller companies. It is found also in our investigation that the banks may require auditing of the smaller joint-stock companies which is why we propose that a deeper research is done about the conditions under which it might happen. We also suggest further research on the development for companies that refrain from auditing when the voluntary audit has been given time for a greater impact. Contribution of the thesis: The essay is addressed to all companies that are interested in how the credit decisions are made, and to the smaller companies that are considering not to be audited.

Integrated Healthcare Enterprise (IHE) is an initiative by industry and healthcare professionals to improve knowledge sharing and interoperability between healthcare related enterprises. IHE publishes Integration Profiles on several Healthcare Fields to define how systems can use existing standards and technologies to execute a specific use case in healthcare. Cross Enterprise Document Sharing (XDS) is such a profile which defines the way of sharing Electronic Health Records (EHR) between healthcare enterprises. In this thesis, IHE Cross Enterprise User Authentication, IHE Node Authentication and Audit Trail, IHE Basic Patient Privacy Consent profiles are implemented based on the IHE XDSimplementation by National Institute of Standards, USA. Furthermore, some of the unspecified issues related with these profiles are clarified and new techniques are offered for their implementations. One of the contribution of the thesis is to use OASIS Extensible Access Control Markup Language (XACML) to define patient consent policies and manage access control. Other technologies and standards that are used in the implementation are as follows / OASIS Security Assertion Markup Language (SAML), XML Signature, Mutual Transport Layer Security (TLS), RFC 3195 Reliable Delivery for Syslog, RFC 3881 Security Audit and Access Accountability Message XML Data Definitions.