Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen. Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation. Min frågeställning har varit: Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?

Globalization has facilitated international communication and economic activities that motivate more international migration. Different cultures and values from the West and the East are interwoven in the same social context. Meanwhile, aging has become a notable phenomenon in most developed countries due to declining fertility and increased life expectancy. A digital transformation of society is taking place alongside the aging and international migration that will start to question the image of older adults and the patterns of providing elderly care. Chinese elderly care is characterized by familism providing family-based informal care to an older family member. Despite the influence of migration and modern lifestyles, filial piety is expected to continue to guide the care responsibilities and care providing among Chinese families.  This thesis aims to understand the cultural provision of support and care for Chinese older adults living in Sweden and under the influence of the digital transformation of society. It starts by exploring the disparities, barriers, and facilitators for older immigrants in need of home care to utilize digital technology. After constructing knowledge about the influences of the foreign environment and continuous digitalization in home care, the thesis seeks to understand how filial piety continues to be enacted; what part of the tradition is preserved, and what is changed; how the internal and external factors influence the decision of elderly care; and the role of digitalization in this process. The thesis utilizes qualitative in-depth interviews to continue investigations among eight midlife and older Chinese immigrants living in Sweden. Thematic analysis was employed for data analysis. Berry’s acculturation framework and Yeh’s Dual Filial Piety Model provide the theoretical ground for the research.  The results indicated that filial piety is in transition in terms of filial responsibilities, filial behaviors, and intergenerational relationships. Despite the differences in the acculturation level, the authoritarian element of filial piety lacked ground in the Swedish social context. Respondents showed their willingness to strengthen the reciprocity with their adult children by providing additional support, valuing affections rather than hands-on care, respecting adult children’s decisions. The uptake of digital technologies has enabled midlife and older Chinese immigrants to maintain more frequent contact with family members and friends in other countries. It also improves the autonomy and capabilities for respondents to plan more independent later lives. The conclusion is that traditional values such as filial piety was not as prominent in Sweden as they are in China. / Globaliseringen har möjliggjort gränsöverskridande kommunikation och export samt import av varor och tjänster. Även människor rör sig över olika delar i världen och emigrerar till främmande länder. Detta i sin tur innebär att olika kulturer och värderingar från väst och öst behöver vävas samman och samsas i samma sociala kontext. Förutom globaliseringen så har åldrandet; på grund av sjunkande fertilitet och ökad livslängd, blivit en betydande företeelse i de flesta utvecklingsländer. En digital omvandling av samhället pågår parallellt med åldrandet och den internationella migrationen. I det avseendet blir äldre immigranter, deras teknikanvändning och syn på äldreomsorg allt viktigare.  Kinesisk äldreomsorg kännetecknas av familjebaserad informell vård till av äldre familjemedlemmar. Trots samhällets förändring och digitalisering, förväntas barnen ha huvudansvaret för vård och omsorg av sina äldre familjemedlemmar. Fenomenet kallas ”filial piety” och beskriver barnens skyldigheter att sörja för sina föräldrar på ett respektfullt sätt.  Denna licentiatexamen syftar till att öka kunskapen om äldre kinesiska immigranter som bor i Sverige och deras förväntningar på omhändertagandet och äldrelivet i Sverige relaterat till digitaliseringen.  Licentiatexamen börjar med att utforska skillnaderna, hindren och möjligheter i att använda digital teknik bland äldre invandrare i behov av hemtjänst. Licentiatexamen använder kvalitativa djupintervjuer för att undersöka hur åtta medelålders och äldre kinesiska invandrare, bosatta i Sverige. Intervjuerna har analyserat med hjälp av tematisk analys. Berrys ramverk för ackulturation och Yehs ”Dual Filial Piety Model” utgör den teoretiska grunden för forskningen. Resultaten indikerade på att synen på ”filial piety” är i förändring när det gäller vårdnadsansvar, beteenden och relationer mellan generationerna. Trots skillnaderna i nivån av ackulturation saknades det auktoritära inslaget av ”filial piety” i den svenska kontexten. Intervjupersonerna betonade sin vilja att stärka samspelet med sina vuxna barn genom att ge stöd och affektion snarare än att de förväntade att barnen skulle ge praktisk vård och omsorg. De intervjuade visade stor respekt för sina vuxna barns beslut och självständighet. Användningen av digital teknik möjliggjorde att de intervjuade kunde hålla tät kontakt med familjemedlemmar och vänner i andra länder. Den digitala kontakten med familjemedlemmar och vänner i sin tur, ansågs stödja deras autonomi och förmåga att planera sina framtida liv och äldreomsorg. Slutsatsen är att traditionella värderingar så som ”filial piety” påverkades av den svenska kontexten och förväntningarna på de vuxna barnen var inte lika höga och framträdande som de traditionellt sett varit i Kina. / <p>QC 2021-11-02</p>