<p>Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer?</p><p>- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer?</p><p>- Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?</p>

Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar: - Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer? - Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer? - Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?

This essay focuses on the elderly and their religious beliefs and is based on the origin idea of a secular Sweden, but where immigration has been the source of additional various religious affiliations. This study intends to nuance the problems that previous researchers focused on when doing research on immigration, by interviewing staff members of nursing homes in immigrant dense areas, especially Malmoe, Gothenburg and Stockholm. The aim is to investigate how the allocation of residents, with different religious than Protestant Christians, is distributed at nursing homes and to see if there is a need for adjustments. Additionally, the thesis about immigrants and immigrants' identity and attitudes to Swedish society is discussed with John Berry´s acculturation theories and strategies. The results show that the majority of the nursing homes have residents with different religious affiliations and that some practical adjustments have been done, but it also shows that nursing homes have changed to the extent that they have adapted to a secular society. Ignorance and prejudice contribute to the problem in terms of seeing all residents as individuals and at the same time ensuring adaption according to all their needs, which is exemplified in the solutions made by using multi-cultural staff members and specialized departments. The relationship between nursing homes and the Swedish church continues but the role of the church service has changed. However, the idea that residents with different affiliations are free to exercise their religion in private occurs simultaneously as it is highlighted that immigrants is assimilated into a secular Swedish society. This in turn means that not every residents need is seen to at the investigated nursing homes.

Bakgrunden till den här studien är att tidigare studier har visat att det sociala och kulturella deltagandet är lägre hos kvinnor med utländsk bakgrund än för kvinnor födda i Sverige. Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund har också oftast sämre hälsa än till exempel personer födda i Sverige. Syftet är att undersöka vilka sociala och kulturella aktiviteter kvinnor med utländsk bakgrund utför, vilken betydelse för det egna välbefinnandet det har och hur kvinnorna själva beskriver erfarenheter som har betydelse för deras upplevelse av deras deltagande. En kvalitativ metod användes där datainsamlingen skedde genom 8 halvstrukturerade intervjuer med kvinnor som var över 18 år och födda utanför Europa. Materialet analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga deltagare deltog i sociala och kulturella aktiviteter som bland annat fysisk träning, religiösa aktiviteter och sociala medier. Deltagarna ansåg att aktiviteterna främjade deras hälsa. Deltagarna uppgav också att faktorer som språk och kultur hade betydelse för deras deltagande. De slutsatser som har dragits är att deltagandet i sociala och kulturella aktiviteter ökar deltagarnas välbefinnande och att det finns faktorer, som framför allt språk, som påverkar deltagandet hos kvinnorna. Ur ett folkhälsopedagogiskt perspektiv är det viktigt att det fokuseras på hälsofrämjande arbete som på olika sätt främjar integrationen och inte assimilering. / The background of this study is that previous studies have shown that the social and cultural participation of women born outside of Sweden is lower than for those born in Sweden. These studies have also shown that the health of these women is generally lower than for women born in Sweden. The purpose of this study is to evaluate which social and cultural activities women born outside Sweden involve themselves in, what meaning these activities hold for their personal well-being and how they themselves describe the experiences that have meaning in as far as their perception of participation is concerned. A qualitative method was used where data was collected through 8 semi-structured interviews conducted on women born outside Europe who were above the age of 18. A content analysis was used to analyze the material and the results showed that all participants were involved in social and cultural activities such as physical exercise, religious activities and social media. The participants believed that the activities promoted their health, physical and otherwise. The participants also indicated that factors such as language and culture influenced their participation. It was concluded that participation in social and cultural activities increases the participants’ well-being and that there exists factors especially language that affects women’s participation. From a Public Health perspective, it is important to focus on work that improves health which in turn promotes integration and not assimilation.

Att komma till ett helt nytt land har en del konsekvenser för immigranter, speciellt när immigranterna från Mellanöstern kommer till Europa. Skillnaden mellan dessa två områden är många men först och främst är det språket och kulturen; därefter kommer andra skillnader som immigranter upptäcker när de börjar socialisera sig i det nya landet. Studien syftar till att skapa djupare förståelse för hur individer från Mellanöstern socialiseras i det svenska samhället samt att undersöka hur socialisationen påverkar individernas identitet genom att leva med dubbla kulturer. Studien undersöker även immigranternas svårigheter när det gäller språk och socialisation i det nya landet. Immigranternas upplevelser analyseras och studeras med hjälp av följande socialpsykologiska teorier; symbolisk interaktionism (spegeljaget), acculturation, social identitet och bikulturell identitet. Tio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med immigranterna från tre olika länder i Mellanöstern (Syrien, Libanon och Irak). Immigranterna som deltar i studien har bott minst fem år i Sverige. Datan som samlats in har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att språket är en viktig del för att immigranterna ska kunna integreras i samhället, Även kroppspråk har varit till hjälp när språket saknades. Det framkom även att modersmålsanvändning alltid har utgjort en form av trygghet och känts naturligt för respondenterna. Respondenterna identifierar sig olika med kulturerna. Vidare visar resultat att umgänge med familjen eller personer med samma bakgrund skapar en identitetstrygghet. / Moving to a whole new country has some consequences for immigrants, especially when immigrants from the Middle East come to Europe. There are many differences between these two areas but first and foremost it is the language and the culture; other differences that immigrants discover emerge as they begin to socialize in the new country. The study aims, on the one hand, to create a deeper understanding of how individuals from the Middle East are socialized in Swedish society and, on the other, to investigate how socialization affects individuals’ identity when living with dual cultures. The study also examines the immigrants’ difficulties with regards to language and socialization in the new country. Immigrants’ experiences are analyzed andstudied using the following social psychological theories: symbolic interactionism (mirrorself), acculturation, social identity, and bicultural identity. Ten semi-structured interviews were conducted with immigrants from three different countries in the Middle East (Syria, Lebanon and Iraq). The immigrants participating in the study have lived in Sweden for at least five years. The data collected has been analyzed using thematic analysis. The results show that language is an important issue for immigrants to be able to interact in society. Furthermore, the use of body language has been helpful when the language was lacking. It also emerged that mother-tongue use has always made immigrants feel safe and natural for the respondents. The respondents identify differently with the cultures. In addition, results show that being with the family or people with the same background creates an identity that feels safe.

Att veta vilken identitet man har i ett samhälle där olika normer och regler finns kan för många vara svårt, minst sagt för de individer som är uppväxta med dubbla kulturer. Undersökningen har utförts med syftet att få en djupare förståelse för hur identiteten hos unga vuxna med invandrarbakgrund har påverkats. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer där respondenterna var födda i Sverige och hade föräldrar från Mellanöstern. Av datan gjordes en tematisk analys för att ta fram teman. Empirin analyserades med hjälp av fyra socialpsykologiska teorier; social identitet, självrepresentation, ackulturation och bikulturell identitet. De centrala fenomenen som resultaten visar är att respondenterna upplever att kulturerna är som mest olika gällande kollektivism och individualism. Deltagarna berättade att inom ursprungskulturen identifierar individerna sig mer med sin grupp och det finns en annan värme sinsemellan. De berättar att de anpassar sig mycket efter olika situationer beroende på om de är med familj, vänner, på jobbet eller i andra situationer bland svenskar. Detta därför att passa in. Oavsett hur mycket respondenterna anpassar sig uppger de att de ändå inte blir fullt accepterade som svenskar vilket leder till att de identifierar sig som en blandning mellan kulturerna men mer med ursprungskulturen. Respondenterna förklarar att de känner sig mest som sig själva bland familj och vänner som också har en dubbelkultur då de känner att de inte behöver anpassa sig lika mycket. / Knowing your identity in a society where different norms and rules exist can be difficult for many, to say the least for those individuals who grew up with dual cultures. The study aims to get a deeper understanding of how the identity of young adults with an immigrant background has been affected.The study's data was collected through semi-structured interviews where the respondents were born in Sweden and had parents from the Middle East. To find the main themes of the data a thematic analysis was used. The results were analyzed by using four social psychological theories; social identity, self-representation, acculturation and bicultural identity.The central phenomena that the results show is that the respondents feel that the cultures are the most different in terms of collectivism and individualism. The participants told that within the native culture the individuals identify more with their group and there is a different bond between them. They said that they adjust themselves a lot to different situations depending on whether they are with family, friends, at work or in other situations among Swedes. They do this to fit in. Regardless of how much the respondents adapt, they state that they are still not fully accepted as Swedes, which leads them to identifying as a mix between the cultures but more with the native culture.The respondents explain that they feel more like their true selves among family and friends who also have a double culture as they do not have to adapt as much.

SAMMANFATTNING: Problem Från 2013 till och med april 2016 har Sverige tagit emot 309.669 asylsökande. De stora vågorna av asylsökande som har kommit understryker behovet av att ge de optimala förutsättningarna för att anpassa sig och integreras i samhället. Hur snabbt och i vilken grad asylsökande lyckas att socialiseras och integreras i samhället är relaterat till de grundläggande villkoren som t.ex. språkträning och samhällsorientering. Denna studie undersöker vilka möjligheter och hinder asylsökande får för att lära sig svenska och höja sina chanser till integration. Metod I studien användes en mixad metod (kvalitativ och kvantitativ). Genom kvalitativa intervjuer med personal och volontär lärare, har sju verksamheter (ABF, NBV, Biblioteket, Vuxenskola, BILDA, Folkuniversitet och Röda Korset) undersökts. Genom en enkät med strukturerade frågeformulär, undersöktes 183 asylsökande vad gäller olika faktorer som påverkar tillgänglighet till språkundervisning och motivation för studier och språklig praxis. Enkäterna delades ut i: Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd och Skillingaryd. Resultat Kvalitativa delen: De intervjuade säger att det är viktigt att erbjuda svenskundervisning till asylsökande från första dagen de kommer till Sverige. Lärarna lyfter upp frågan om att det finns flera brister som utgör svårigheter för verksamheterna så att de kan erbjuda kvalitativ och tillräcklig undervisning. Kvantitativa delen: Motivationen till språkinlärning påverkas av flera faktorer: tiden sedan ankomst, motivationen till och deltagande i språkundervisning. Trots likheter i utbildning och språkkunskaper mellan könen ändå uppstår könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Slutsats Asylsökande strävar efter att bli en del av det svenska samhället. Det finns könsskillnader i praktisk tillämpning och integration. Förutsättningarna för att lära sig svenska språket är inte tillräckligt bra, p.g.a. informationsbrist eller försening av informationen om erbjuden svenskundervisning, för få erbjudna undervisningstimmar, placering utanför samhället, ekonomiska hinder och bristen på barnomsorg, som även påverkar möjligheten att lära sig svenska och integrera sig i samhället. / ABSTRACT Problem From 2013 to April 2016, Sweden has received 309,669 asylum seekers. The great waves of asylum seekers who have come underscores the need to provide the optimal conditions to adapt and integrate into society. How fast and to what degree they manage to socialize and integrate into society is related to the basic conditions such as language training and civic orientation. This study examines the opportunities and obstacles for asylum seekers to learn Swedish and increase their chances to integrate. Method The study used a mixed method (qualitative and quantitative) approach. Through qualitative interviews with staff and volunteer teachers, has seven such activities as (ABF, NBV, Library, Adult education” Vuxenskola”, BILDA, Folkuniversitet and Red Cross) investigated. Through a questionnaire with structured questionnaires, examined 183 asylum seekers in terms of factors that affect the availability to the teaching and motivation for study and linguistic practices. The questionnaires were distributed in Jönköping, Nässjö, Bodafors, Viebäck, Vetlanda, Sävsjö, Värnamo, Vaggeryd, Tokeryd and Skillingaryd. Result Qualitative part: Those interviewed said that it is important to offer Swedish tuition for asylum seekers from the first day they come to Sweden. Teachers raise the issue that there are several shortcomings that make difficulties for businesses so that they can provide quality and adequate education. Quantitative part: The motivation for language learning is influenced by several factors: among them, the time since arrival the motivation for and participation in language teaching. Despite similarities in education and language skills between the sexes, still significant gender differences in the practical application and integration. Conclusion Asylum seekers strive to become a part of Swedish society. There are gender differences in the practical application and integration. The conditions for learning the Swedish language is not good enough, because lack of information or delay of information for offered Swedish teaching, too few offered teaching hours, location outside of society, economic barriers and the lack of childcare, which also affects the ability to learn Swedish and integrate into society.

<p>I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.</p><p>Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.</p><p>Några frågor som kommer att behandlas är :</p><p>Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?</p><p>Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?</p><p>Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?</p>

<p>Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:</p><ul><li>Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?</li><li>Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?</li><li>Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?</li></ul><p>Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt. Forskningen visar att hur barnen utvecklar sin identitet beror mycket på hur de blir bemötta av sin omgivning som till exempel skolan och hemmet. I mitt arbete har jag undersökt hur invandrarföräldrarna bemöter sina barn. Resultatet visar framförallt att hur man förhåller sig till den egna kulturen och den svenska kulturen är mycket beroende på hur integrerad i det svenska samhället man är. Integrationen i det svenska samhället beror i sin tur på hur familjen tänkt sig sin framtid. Tänker familjen flytta tillbaka till sitt hemland eller stanna i Sverige. Invandrarföräldrarna har en positiv syn på svenska skolan. Den är friare och ger barnen en möjlighet att utvecklas. Friheten kan leda till att skolan uppfattas som lite slapp i vissa fall.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring. Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället. Några frågor som kommer att behandlas är : Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur? Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv? Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?