Hageby är en stadsdel i Norrköping som i huvudsak betraktas som segregerad, med en hög andel utlandsfödda innevånare. Området förknippas också med låg socioekonomisk status, kriminalitet, hög arbetslöshet och utanförskap. Den externa bilden av området är i hög grad negativ medan den interna upplevelsen och uppfattningen om Hageby till största delen är positiv. Vissa interna konflikter, baserade på etnicitet och religion, är tydligt närvarande men de flesta informanter har en positiv syn på ”svenskar”, trots att många har få möjligheter eller tillfällen att interagera med etniska svenskar. För många av innevånarna tycks det upplevas som åtminstone delvis positivt att bo i ett mångkulturellt område och för nyanlända tycks närheten till familj och den etniska gruppen ha en tydligt dämpande effekt på den stress som anpassningen till den nya livssituationen och samhället kan ge upphov till. En omfattande mängd forskning visar att boendesegregation tenderar att förlänga integrationsprocessen ochhar negativ inverkan på språkutveckling, skapandet av nätverk på arbetsmarknaden, förståelse och fullt deltagande i samhället och därmed utövandet av medborgarskap. Trots det, visar mina informanter att boende i ett segregerat område inte nödvändigtvis får dessa effekter för individer. Men den negativa stereotypiseringen av området och dess innevånare tenderar att ha en viss effekt på självbilden och identitetsskapandet hos människor som bor där. / Hageby is a district in Norrköping, which is mainly perceived as segregated with a large number of inhabitants of foreign origin. It's also associated with low socioeconomic status, criminality, high unemployment and social exclusion. The external perception of the area is mainly negative, whilst the internal experiences and views, on the contrary are quite positive. Some internal conflicts, based on ethnicity and religion is clearly present here, but most informants expresses a positive view of the Swedish people, though many have little opportunity to interact with ethnic Swedes. Living in a multicultural area, seems for many of the local inhabitants to be something partly positive. For newcomers living there, closeness to family and their ethnic group, also helps soften the stress of settling in and adjusting to a new community. Extensive research shows that living in a segregated area, tend to slow the integration process, having negative effect on learning the new language, developing networks necessary for finding work, understanding of and full participation in society. Newer the less, my informants show that living in a segregated area, does not necessarily have these effects on an individual level. Although the extended influence of negative stereotyping of the area and the people who live there, tend to have an effect on self image and the construction of identity.

Syftet med denna kvalitativa studie är att erhålla en djupare förståelse för hur migranter som har flyttat från Chile samt Bosnien och Hercegovina och bosatt sig i Sverige, upplever sin ackulturationsprocess i relation till deras vänskapskrets etniska bakgrund. Arbetet fokuserar på migranters subjektiva upplevelse av den egna ackulturationsprocessen som sedan analyseras utifrån socialpsykologiska teorier. Dessa är social utbytesteori, ackulturation och symbolisk interaktionism samt begrepp som tillhör dessa teorier. Genom semistrukturerade intervjuer framkom ett resultat som visar att ackulturationen har en påverkan på vem man väljer att etablera en vänskapsrelation med. Resultatet visar ansatser till att migranter vars strategi för ackulturation är integration i det nya landets samhälle, utvecklar vänskapsrelationer med den etniska majoritetsbefolkningen. Det framkom även att ackulturation som tydliggörs i känsla av separation och marginalisering leder till att migranter endast vänder sig till vänner med tillhörande etnicitet från samma hemland. Vidare visar resultatet att språket är den mest bidragande faktorn till integration, följt av arbete och skolutbildning i det nya landet som andra viktiga bidragande faktorer. / The aim of this study is to obtain a deeper understanding for how immigrants who migrated from Chile and Bosnia and Herzegovina and are residing in Sweden, experience their acculturation process in relation to their friendship relations’ ethnical background. The research focuses on immigrants’ subjective experience of their own acculturation process which is then analyzed with social psychological theories including Social exchange theory, Acculturation and Symbolic interactionism, together with concepts belonging to these theories. Through semi structured interviews, a result emerged which shows that the experienced acculturation has an influence on whom one chooses to establish a friendship relation with. The result shows that immigrants whos acculturation indicates towards integration in the host country tend to develop friendship ties with people of the ethnical majority population. Acculturation made clear in a feeling of separation and marginalization results in that the immigrant solely turns to friends belonging of the own ethnical country of birth. Furthermore, the result shows that language is the most contributory factor for integration, followed by work and schooling in the host country as other important contributory factors.

Syfte: Att genom en kvalitativ studie undersöka hur bildterapeuter arbetar med barn under 18 år som flytt till Sverige från andra kulturer. Metod: Fem halvstrukturerade intervjuer med utbildade bildterapeuter genomfördes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes den triangulära modellen för kommunikation inom bildterapi, samt begreppen ”art as therapy” och ”art in psychotherapy”. Resultat: Bildterapeuterna skapar trygghet och förutsägbarhet genom sitt arbetssätt; att arbeta i grupp, med tematiska övningar samt en återkommande struktur på sessionerna. Både slutna och öppna grupper förekommer. Den verbala kommunikationen mellan klient och terapeut kan vara svår, några av bildterapeuterna förlitar sig på den icke-verbala kommunikationen - bilden och kroppsspråket, medan andra använder tolk. Bildterapeuterna arbetar med klientgruppen både utifrån ”art as therapy”, med fokus på kommunikaition mellan klient och bild, och med ”art in psychotherapy”, där tyngdpunkten ligger på kommunikationen mellan klient och terapeut. Några av bildterapeuterna söker aktivt kunskap om klienternas ursprungskultur och nuvarande livssituation medan andra låter klienterna själva berätta genom sina bilder. Samtliga bildterapeuter förhåller sig individuellt till sina klienter även när de ingår i en grupp. Slutsats: Bildterapeuterna anpassar sitt arbetssätt till individens behov i stunden och över tid. När bildterapueten arbetar utifrån ”art as therapy” är kommunikationen främst icke-verbal, och när arbetet  kan beskrivas som ”art in psychotherapy” läggs större vikt på den verbala kommunikationen. Alltså kan både ”art as therapy” och ”art in psychotherapy” tillämpas samtidigt i en och samma grupp. / Aims: To, by means of a qualitative study assess how art therapists work with children below the age of 18 that has taken refuge to Sweden. Methods: Five semi-structured interviews with educated art therapists were conducted and analysed by using a qualitative subject analysis. The triangular model of communication and the concepts of "art as therapy" and "art in psychotherapy" were used as theoretical frames of reference. Results: The art therapists create a feeling of security and predictability through group-work, themed exercises and a recurring structure. Both closed and open therapy groups occur. Communication between client and therapist can be difficult. Some art therapists rely on non-verbal communication, body language and the artwork, while others use an interpreter. The art therapists work with "art as therapy", focusing on the communication between artwork and client, as well as "art in psychotherapy" with emphasis on therapist/client communication. Some therapist actively seek knowledge about the clients’ culture of origin and what their current situation is like, while others let the client express it through the artwork. All therapists approach each client individually even though they work in a group. Conclusion: The art therapists adapt their approach to the needs of the individual client, in the moment and over time. When the art therapist applies the concept of "art as therapy" the communication is mostly non-verbal, while "art in psychotherapy" emphasizes verbal communication. Thus, "art as therapy" as well as "art in psychotherapy" can be applied simultaneously in the same client group.

Bakgrund: Företagsförvärv är en beprövad metod att öka ett företags storlek och styrka på en marknad. Att uppnå synergieffekter och konkurrensfördelar är målet, och finansiella aspekter är avgörande för när och hur ett uppköp ska genomföras. För att uppnå dessa mål krävs, förutom en positiv ekonomisk kalkyl, även en atmosfär som stöder bolagens integrering. Därför är det viktigt för ledningen att ta hänsyn till de underliggande föreställningar och värderingar som existerar i organisationerna, samt försöka utröna på vilket sätt dessa kan utgöra hinder, eller möjligen verktyg, för en lyckad integration. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett kulturperspektiv söka förklara och förstå hur en kulturförändring uppstår, och påverkar de anställda, i samband med att ett mindre företag köps upp och integreras med ett större. Genomförande: Analysen baseras på teorier om företagskultur och kulturförändring. Data har insamlats genom personliga intervjuer med fem anställda hos SSP. Författarnas egna observationer, samt sekundära källor såsom Sydkrafts interna tryckta material, har bidragit till ökad kunskap om fallföretaget. Resultat: Kulturen i SSP har strukturerats efter en modell baserad på medvetandenivåer, där de synliga aspekterna på kultur (artefakterna) anses spegla de underliggande värderingarna och grundläggande föreställningarna som skapar företagskulturen. Vi anser att dessa värderingar och föreställningar även kan påverkas av artefakterna. För en lyckad integration krävs ledarskap och kommunikation som förmår förmedla de nya värderingarna.

<p>Bakgrund: Företagsförvärv är en beprövad metod att öka ett företags storlek och styrka på en marknad. Att uppnå synergieffekter och konkurrensfördelar är målet, och finansiella aspekter är avgörande för när och hur ett uppköp ska genomföras. För att uppnå dessa mål krävs, förutom en positiv ekonomisk kalkyl, även en atmosfär som stöder bolagens integrering. Därför är det viktigt för ledningen att ta hänsyn till de underliggande föreställningar och värderingar som existerar i organisationerna, samt försöka utröna på vilket sätt dessa kan utgöra hinder, eller möjligen verktyg, för en lyckad integration. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett kulturperspektiv söka förklara och förstå hur en kulturförändring uppstår, och påverkar de anställda, i samband med att ett mindre företag köps upp och integreras med ett större. </p><p>Genomförande: Analysen baseras på teorier om företagskultur och kulturförändring. Data har insamlats genom personliga intervjuer med fem anställda hos SSP. Författarnas egna observationer, samt sekundära källor såsom Sydkrafts interna tryckta material, har bidragit till ökad kunskap om fallföretaget. </p><p>Resultat: Kulturen i SSP har strukturerats efter en modell baserad på medvetandenivåer, där de synliga aspekterna på kultur (artefakterna) anses spegla de underliggande värderingarna och grundläggande föreställningarna som skapar företagskulturen. Vi anser att dessa värderingar och föreställningar även kan påverkas av artefakterna. För en lyckad integration krävs ledarskap och kommunikation som förmår förmedla de nya värderingarna.</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad mellan första och andra generationens invandrare och hur de upplevde olika ackulturationsstrategier. Studiens struktur är uppbyggd med en kvantitativ ansats. De nyckelbegrepp som har används genom studien och som utgör grunden är integration, assimilation, separation och marginalisering. Tidigare forskning har visat på att andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationens invandrare. Det ingick 117 respondenter där första generationen bestod av 57 respondenter och andra generationen bestod av 60 respondenter. Respondenterna kom från länder spridda över hela världen och var även bosatta i flertalet städer runt om i Sverige. Resultatet stämmer i stort sätt överens med vad den tidigare forskningen sagt. Andra generationens invandrare föredrar ackulturationsstrategin integration mer än första generationen invandrare. Dock så visade denna studies resultat att denna skillnad inte var så stor. Det visades även att marginalisering är den ackulturationsstrategi som respondenterna föredrog minst, oavsett vilken generation de tillhör. / The aim of this study was to investigate whether there was a difference between first and second-generation immigrants and how they experienced different acculturation strategies. The structure of the study is structured with a quantitative approach. The key concepts used, which are the foundation of the study, are integration, assimilation, separation and marginalization. Previous research has shown that second-generation immigrants prefer the acculturation strategy integration more than first-generation immigrants. There was a total of 117 respondents where the first generation consisted of 57 respondents and the second generation consisted of 60 respondents. Respondents came from countries spread all over the world and were also resident in cities from all over Sweden. The result is broadly in line with what the previous research said. Second generation immigrants prefer the acculturation strategy integration more than the first generation of immigrants. However, this study showed that this difference was not so great. It was also shown that marginalization is the acculturation strategy that respondents preferred least, no matter what generation they belong to.

Invandrare går igenom stora anpassningsutmaningar för att integrera till ett nytt land. Forskning har visat att upprepad upplevd stress finns bland invandrare genom kulturella skillnader, fördomar och diskriminering. Studien har undersökt invandrares sociala identitet och hur utmaningar stresshanteras. Totalt åtta första generations invandrare i varierande ålder mellan 23 – 57 som bott i Sverige i flera års tid deltog i studien. Deltagarna hade integrerat och skapat sig ett liv i Sverige. Datainsamlingen skedde via intervjuer. Resultatet visade nio gemensamma komponenter för social identitet hos invandrare. Stressoren upplevd diskriminering hanterades genom att bl. a göra en samhällelig nytta. Resultatet visade även stresshanteringar beståendes av att skapa en sammanhängande kulturell identitet i Sverige. Hanteringen skedde genom en bikulturell process och handlade om att utforska sina kulturer som icke svensk och svensk. Mycket av resultatet låg i linje med tidigare forskning, men med kvalitativ metod kunde deltagares upplevelser ge nya nyanser till tidigare forskning.                 Keywords: ackulturation, coping, ethnic identity, immigrants, social identity

Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur unga kvinnliga immigranter i Sverige upplever tillhörighet och/eller utanförskap vid användning av olika språk inom familj, bland vänner på arbetsplatsen och/eller i skolan. Studien bygger även på huruvida unga kvinnliga immigranters sätt att använda svenska språket, sitt modersmål samt andra språk kan kopplas till olika typer av ackulturationsstrategier. De följande socialpsykologiska teorierna används för att analysera kvinnliga immigranters upplevelser: ackulturation, symbolisk interaktionism, social identitetsteori och multikulturell identitet. Semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data, och de analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på att modersmål har en större betydelse för respondenterna, och används mest inom familj och med umgänge. Svenska är det gemensamma språk som talas främst i skolan och/eller på arbetsplatsen. Att blanda mellan olika språk görs oftast med vänner. Det framkom även att hemlandets kultur är viktig för kvinnliga immigranters personliga identitet. Vidare visar resultatet att ackulturationsstrategier kan kopplas till kvinnliga immigranters positiva och negativa upplevelser med språk. / The purpose of the study is to create an understanding of how young female immigrants in Sweden experience belonging and/or exclusion when using different languages within the family, among friends at work and/or at school. The study is also based on whether young female immigrants' ways of using the Swedish language, their mother tongue and other languages can be linked to different types of acculturation strategies. The following social psychological theories are used to analyze the experiences of female immigrants: acculturation, symbolic interactionism, social identity theory and multicultural identity. Semi-structured interviews were used in data collection, and they were analyzed by using thematic analysis. The results show that mother tongue is of greater importance to the respondents, and is mostly used within families and with friends. Swedish is the common language spoken mainly at school and/or in the workplace. Mixing between different languages is usually done with friends. It also emerged that the culture of the home country is important for the personal identity of female immigrants. Furthermore, the results show that acculturation strategies can be linked to female immigrants' positive and negative experiences with language.

I denna uppsats undersöks hur den amerikanska hip hopen ackulturerats hos artisten El Chojini Spanien med avseende på temat rasism i hans texter. Uppsatsen tar upp ackulturation avamerikansk rap i Europa, Spanien, och i synnerhet hos artisten ifråga. Framställningen syftar till att belysa forskningsläget på området, och därifrån vittna om likheter och skillnader itexter inom hip hop på bägge sidorna om Atlanten. I framställningen finns också en kvantitativ textanalys