Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män. / The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.

No description available.

Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2008. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 131-134).

Thesis (M.S.W.)--Smith College School for Social Work, Northampton, Mass., 2009. / Includes bibliographical references (p. 51-54).

Thesis (M.S.W.)--Smith College School for Social Work, Northampton, Mass., 2009. / Includes bibliographical references (p.53-56).

Thesis (D. Min.)--Erskine Theological Seminary, 2008. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 131-134).

The purpose of the study was to create an increased knowledge and understanding of young adults’ experiences from growing up as a child in a family with alcohol abuse, as well as studying long-term consequences of this. In the study five qualitative interviews were conducted, with young adults who grew up with a parent who abused alcohol. The results of the study were analyzed by Bronfenbrenner's developmental ecological model, as well as by the theoretical concepts risk, protective factors and resilience. Results and conclusions showed, that all informants experienced negative consequences during childhood and in adult life, due to the parent’s abuse. The families of the informants were characterized by an abnormal use of alcohol during their childhood, which led to a high level of conflict, lack of relationships, a major responsibility at home for the informants, negative health effects and school difficulties. The young adults stated, that they are living a good life today, but that childhood has made its mark in their minds. The informants narrated experienced health problems, difficulties with feeling trust and expressing how they feel as well as a lack of relation to the parent with addiction. / Studiens syfte var att skapa en ökad kunskap och förståelse för unga vuxnas erfarenheter att som barn växa upp i en familj med alkoholmissbruk, samt att studera långtidskonsekvenser av detta. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna, som vuxit upp med en förälder som missbrukat alkohol. Studiens resultat analyserades genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt begreppen risk- och skyddsfaktorer och resiliens. Resultat och slutsatser visade att samtliga informanter upplevt negativa konsekvenser under barndomen och i det vuxna livet, till följd av förälderns missbruk. Informanternas familjer karaktäriserades under uppväxten av ett onormalt bruk av alkohol, vilket medförde en hög konfliktnivå, bristande relationer, ett stort ansvarstagande hemma för informanterna, negativa hälsoeffekter och skolsvårigheter. De unga vuxna uppgav att de idag lever ett bra liv, men att barndomen har satt sina spår. Informanterna berättade om upplevda hälsoproblem, svårigheter med tillit och att uttrycka känslor samt en bristande relation till föräldern med missbruk.

Parental divorce has not only been associated with negative long-term effects for children of divorce (CD), but also for adult children of divorce (ACD). ACD more often have poorer mental well-being than adult children of marriage (ACM). Neurological research further suggests that ACD have lower baseline levels of the “stress hormone” cortisol. However, research of Swedish ACD is extremely sparsely. Therefore, the study’s aim is to examine the possible long-term effects of Swedish ACD. Do ACD have lower well-being and experience more stress than ACM? A sample of 227 Swedish participants (81 ACD and 146 ACM) were included. The majority (75.7%) were between 18-30 years old, 157 females and 70 males. An online survey including the Perceived Stress Scale (PSS), the Temporal Satisfaction with Life Scale (TSWLS), and questions about the parental divorce was distributed via social media. Independent t-tests and one-way ANOVA analysis were performed to compare ACD’s and ACM’s results. The study found that ACD rated their well-being (satisfaction with the past) (p ≤ .001), and stress (p ≤ .019), significantly lower than ACM. Moreover, female ACD perceived more stress than female ACM (p ≤ .010), and male ACD (p ≤ .015). The group between 10-14-year-old at the time of the divorce rated significantly lower well-being (past) (p ≤ .035). In conclusion, the study suggests that Swedish ACD also suffer from long-term effects of divorce. Future research ought to investigate the matter further. / Skilsmässa har inte bara visat negativa långsiktiga effekter för skilsmässobarn (CD), utan också för vuxna skilsmässobarn (ACD). ACD har oftare ett sämre mentalt välbefinnande än vuxna med gifta föräldrar (ACM). Neurologisk forskning vidare påvisar att ACD också har lägre grundnivåer av ”stresshormonet” kortisol. Forskning kring svenska ACD är extremt sällsynt. Därför är det studiens mål att undersöka de möjliga långsiktiga effekterna av svenska ACD. Har ACD ett längre välbefinnande och upplever mer stress än ACM? Ett urval av 227 svenska deltagare (81 ACD och 146 ACM) var inkluderade. Majoriteten (75.7%) var mellan åldrarna 18-30 år gamla, 157 kvinnor och 70 män. En online enkät innehållandes Perceived Stress Scale (PSS), Temporal Satisfaction with Life Scale (TSWLS), och frågor kring skilsmässan distribuerades via sociala medier. Independent t-tests och one-way ANOVA analyser tillämpades för att jämföra ACD:s och ACM:s resultat. Studien fann att ACD uppskattade att deras välbefinnande (tillfredställelse med det förflutna) (p ≤ .001), och stress (p ≤ .019) signifikant längre än ACM. Fortsättningsvis, en signifikant skillnad upptäcktes där kvinnliga ACD upplevde mer stress än kvinnliga ACM (p ≤ .010), och manliga ACD (p ≤ .015). Gruppen mellan åldrarna 10–14 år gamla vid skilsmässan uppgav ett signifikant längre välbefinnande (förflutet) (p ≤ .035). Sammanfattningsvis, studien påvisar att svenska skilsmässobarn också lider av långsiktiga effekter från skilsmässa. Framtida forskning bör undersöka området vidare.

Prior research shows that adult children of divorce (ACD) exhibit higher levels of perceived stress than adult children of marriage (ACM), and thus, potentially lower tolerance to stress. The comparison of ACD/ACM in Sweden has not been sufficiently studied. Hence, the present study aims to examine stress management among ACD and ACM, in terms of cognitive performance under different levels of induced stress, and how it correlates to self-ratings of stress. The final sample consisted of 101 adult participants (39 ACD and 62 ACM), and the mean age was 28 years old (41 males and 60 females). The result showed no difference in stress management between ACD and ACM, and their cognitive performance was not positively correlated with self-ratings of stress. However, ACD had a faster response time (RT) in all tests, even though this difference was not significant. At this time, ACD and ACM experience equally high levels of stress, as the Covid-19 pandemic might have influenced the outcome. Future research should collect more data of ACD in Sweden of other measurements of stress. / Tidigare forskning visar att vuxna skilsmässobarn (ACD) uppvisar högre nivåer av upplevd stress än vuxna med gifta föräldrar (ACM), och skulle därför potentiellt ha lägre stresstolerans. Jämförelsen mellan ACD/ACM i Sverige har inte blivit tillräckligt studerad. Därför har denna studie som mål att undersöka stresshantering bland ACD/ACM, i form av kognitiv prestanda under olika nivåer av inducerad stress, och hur det korrelerar till självskattningar av stress. Det slutgiltiga deltagarurvalet bestod av 101 myndiga deltagare (39 ACD och 62 ACM), varav medelåldern var 28 år, (41 män och 60 kvinnor). Resultatet visar att det inte var några signifikanta skillnader i stresshantering mellan ACD och ACM, och var inte positivt korreleradtill självskattningar av stress. Men, ACD hade en snabbare responstid (RT) i samtliga tester trots att resultatet inte var signifikant. Just nu, upplever ACD och ACM lika höga nivåer av stress, då Covid-19 pandemin kan ha influerat resultatet. Framtida forskning borde samla in mer data kring ACD i Sverige från andra mätningar av stress.

Au regard de la légalisation de l’aide médicale à mourir (AMM), cette étude avait comme but d’explorer le deuil des enfants adultes dont un parent est décédé à la suite de l’administration de l’AMM. Un devis de recherche qualitative interprétativiste inspiré de l’approche narrative a permis d’y répondre. Le cadre théorique de cette étude est le Dual Process Model of Coping with Bereavement (DPM) et son modèle révisé de Stroebe et Schut (1999, 2010, 2015). Un échantillonnage de convenance a permis de recruter six participants. La collecte de données a été réalisée par le biais d’entretiens individuels, d’un questionnaire sociodémographique et par la tenue d’un journal de bord. L’analyse des données a été réalisée selon la méthode de Josselson et Hammack (2021). Trois thèmes principaux sont soulevés dans les récits des participants : 1) la temporalité; 2) la quête de sens et 3) les facteurs influençant le deuil. Le premier réfère à la conscience du temps qu’amène le fait de fixer une date au décès. Le deuxième se décline en trois sous-thèmes : la souffrance, l’altération des rituels et le changement identitaire, qui pointent tous vers la recherche d’un sens à la mort. Le dernier se penche sur les éléments individuels, sociaux et institutionnels qui modifient l’expérience des participants. Ces résultats ont été intégrés au DPM et des recommandations pour la discipline infirmière, la pratique clinique, la gestion, la formation et la recherche sont émises. / Given the legalization of medical assistance in dying (MAID), the purpose of this study was to explore the grieving process of adult children whose parent died from MAID. An interpretivist qualitative research design inspired by the narrative inquiry approach was used. The theoretical framework for this study was the Dual Process Model of Coping with Bereavement (DPM) and its revised model by Stroebe and Schut (1999, 2010, 2015). Six participants were recruited using a convenience sampling strategy. Data collection was conducted through individual interviews, a sociodemographic questionnaire, and a logbook. Data analysis was conducted using the method of Josselson and Hammack (2021). Three main themes emerged in the participants' narratives: 1) temporality, 2) the search for meaning, and 3) factors influencing grief. The first refers to the awareness of time that comes with setting a time of death. The second is broken down into three sub- themes: suffering, alteration of rituals and change of identity, all of which point to the search for meaning in death of a parent. The last one looks at the individual, social and institutional elements that alter the experience of the participants. These findings have been incorporated into the DPM and recommendations for the nursing discipline, clinical practice, management, training, and research are made.