The topic for my thesis is sustainable design in the light of critical design. The only simple thing about sustainability is to pronounce it, which is one of the vital results that this project displays. Wearing my critical goggles while digging into the discourse of sustainable design I saw the many factors that play a role in this complex system of networks. Creating reflections rather than fulfilling a new commercial need, posed as a spotlight on the whole design process and also on the context to appreciate this. My artifact is an attempt to visualize the complexity around sustainable development and by pointing out the importance of having a holistic approach to this; my aim is to encourage a new way of looking at products. Seeing them from their entire life, from birth to death, and metaphorically speaking how we, the human species, keep on affecting a products ecological footprint all through its time here on earth. The mediator of my message is a game and by apostrophizing a part of the complexity, my aim is to reach routine-like actions and aknowledging by letting the visitors play an active part in the exhibition, since active actions lead to consciousness.

This thesis aims to introduce new methods within the field of experience design, an emergent interdisciplinary design discipline, using these methods as tools for debate and for the communication of new design concepts. An important part of the methods come from trendspotting practice and future studies methodology. The backbone of the final project is a “meta-method” which incorporates common methods surveyed so far: the “for/from” method. The first part of the “for/from” method is about designing prototypes and creating fictional narratives to project current trends into the future, the second part is perhaps less structured, but more ambitious, carrying fictional futures to the daily lives, to test and evaluate the scenarios created. Staging experiments and experiences around these proposed methodologies and testing the concepts through workshops forms the core of the proposed design practice. Since the domain of futures thinking is not populated by designers, it is of special importance to me as how designers might find a place in such interdisciplinary teams and how the organizational levels of these so-called complex experiential structures could allow designers to participate. I argue that experience designers not only design customer experiences to please and aestheticize products but they have the power to change people’s (rather than customers’) opinions, using the same tools the field of marketing and exhibition design offers them.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, så som TV, tidningar och Internet påverkar kroppsuppfattningen bland eleverna på designprogrammet. Samt att se om, och i så fall hur, lärarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkätstudie gjord med 54 elever på ett designprogram. Baserat på resultatet från enkätundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lärare och elever på designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i väldigt liten utsträckning led av övervikt så eftersträvade de ständigt en slankare och mer vältränad kropp. Vidare framkom att visst påverkades eleverna av medias bild av hur man bör se ut, men att det fanns en ännu större influens, och det var vänner. Slutligen kunde jag konstatera att lärarna i väldigt liten utsträckning arbetade med att förebyga mediers värderingar kring hur kroppen bör se ut.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolämnen. För att få svar på detta utgick jag ifrån fem frågeställningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ämnesområden som är vanligast, vad samverkan tillför de olika ämnena, om elevernas åldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lärares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka är känt hos lärare. Den metod jag har använt mig av är strukturerad intervju. De som intervjuats är klasslärare, resurslärare, drama/bild/musiklärare, och slöjdlärare. Alla informanterna är utbildade lärare i det ämne de undervisar i och studien har begränsats från år tre till år sex. Alla har intervjuats på sin arbetsplats. Av studien har framkommit att samverkan förekommer i dagens skola, nästan alla har någon gång varit med och samverkat men i nuläget är det endast tre lärare som samverkar. Det sker i år tre-sex och i år fyra. Följaktligen är alla åldrar representerade i nulägets samverkan. Som svar på varför inte alla deltar i samverkan har olika anledningar framkommit, exempelvis brist på gemensam planeringstid, att organisationen är ett hinder och kollegors brist på intresse. De som samverkar tycker att det har berikat respektive ämne genom att ämnena har blivit mer konkreta för eleverna och att arbetsglädjen har ökat. Det har även gett eleverna möjlighet att se sammanhang mellan skolans alla ämnen.

<p>The topic for my thesis is sustainable design in the light of critical design. The only simple thing about sustainability is to pronounce it, which is one of the vital results that this project displays. Wearing my critical goggles while digging into the discourse of sustainable design I saw the many factors that play a role in this complex system of networks. Creating reflections rather than fulfilling a new commercial need, posed as a spotlight on the whole design process and also on the context to appreciate this. My artifact is an attempt to visualize the complexity around sustainable development and by pointing out the importance of having a holistic approach to this; my aim is to encourage a new way of looking at products. Seeing them from their entire life, from birth to death, and metaphorically speaking how we, the human species, keep on affecting a products ecological footprint all through its time here on earth. The mediator of my message is a game and by apostrophizing a part of the complexity, my aim is to reach routine-like actions and aknowledging by letting the visitors play an active part in the exhibition, since active actions lead to consciousness.</p>

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning. Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska. Resultatet vi fick var att eleverna och klassrumsklimatet blev lugnare tack vare att vi integrerade musiken i undervisningen. Detta kan göras med till synes enkla medel som att ha på bakgrundsmusik i klassrummet samtidigt som eleverna läser eller skriver. Vi  känner båda att vi har fått mera kunskap och erfarenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning med hjälp av skapande ämnen och framförallt med fokus på musik.

<p>The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.</p>

<p> </p><p>Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner.</p> / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd. Studien visar att ca 60 % av eleverna svarar rätt på frågor gällande material, verktyg och begrepp. Vidare visar den att hälften av de elever som tillfrågats upplever att arbetsbeskrivningar underlättar slöjdarbetet. Övriga elever undviker arbetsbeskrivningar då de upplever att dessa försvårar arbetet. Två huvudsakliga slutsatser kan dras av detta resultat: ett självständigt slöjdarbete förutsätter kunskaper och arbetsbeskrivningar och metoder måste anpassa efter varje elevs individuella inlärningsstil.</p>

<p>Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”.</p><p>Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen.</p><p>Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna.</p><p>Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs.</p><p>Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.</p>