<p>Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.</p><p>Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.</p><p>Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.</p>

<p>Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter.</p><p>Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga <em>var</em> i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga <em>hur</em> användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen.</p><p>Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: <em>att tidigt involvera användarna</em>,<em> att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna</em>, <em>att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till</em>, <em>att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart.</em> Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.</p>

<p>De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.</p>

<p>Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.</p><p>Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens</p><p>kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att</p><p>kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas</p><p>kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är</p><p>uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och</p><p>användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med</p><p>förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram</p><p>ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.</p>

<p>I samhällsdebatten idag talas det mycket om teknologins snabba utveckling. Detta skapar ett generellt behov av förändring i organisationer. Individer och grupper kan reagera helt olika på förändring, alltifrån passivt motstånd till aktiva försök att motarbeta förändringsarbetet. Andra tar istället emot förändringen med öppna armar. Byte av affärssystem är en av de tyngsta förändringar ett företag kan göra eftersom det påverkar hela organisationen. Detta väcker för oss en intressant fråga om det är så att en så stor förändring som att byta affärssystem leder till ett väldigt starkt motstånd. För att kunna förutse vilken form förändringsmotståndet kommer att ta kan det vara bra att känna till orsaker till varför människor motsätter sig förändringar i arbetslivet. Vi vill undersöka förekomsten av motstånd i samband med en större förändring utifrån tre olika aktörsperspektiv; ledning, mellanchefer och övriga anställda.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utforska förekomsten av motstånd i samband med en implementering av ett nytt affärssystem. Vi vill påvisa om ledning och mellanchefer har upplevt att det fanns ett motstånd under förändringen och hur det i så fall uttrycktes. Syftet är också att tydliggöra bakomliggande orsaker till ett eventuellt motstånd. För att uppfylla vårt syfte har vi i denna undersökning gjort tre personliga intervjuer samt en enkätundersökning.</p><p>Vi hade inledningsvis en uppfattning om att en så stor förändring som att implementera ett nytt affärssystem också skulle innebära ett stort motstånd. Det har visat sig att detta inte stämmer helt i vår undersökning. Vi kan dra slutsatsen att det fanns få orsaker till att mellanchefsnivån skulle ha utgjort ett motstånd. De har samarbetat entusiastiskt och utgjort ett stöd till övriga anställda, vilket är ett uttryck för accept. Bland de kollektivanställda drar vi slutsatsen att det fanns följande orsaker till att de skulle ha motsatt sig implementeringen av det nya affärssystemet; rutinmässigt arbetssätt och institutionaliseringar, misslyckande att helt uppnå signifikans och legitimitet, för lite utbildning och dålig kvalitet på utbildningen, för mycket förändringar på en gång samt en osäkerhet över att inte kunna leva upp till de nya kraven. Vi drar också slutsatsen att motstånd har förekommit i större utsträckning bland medarbetarna än mellancheferna.</p>

No description available.

<p>Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur information kan hanteras med ett integrerat affärssystem till stöd för controllers och personer med ledande befattningar.</p><p>Metod: Vi genomförde en fallstudie där vi intervjuade controllers och personer med ledande befattningar på WSP. Detta för att kartlägga de informationsbehov som finns utifrån deras centrala arbetsuppgifter. Med utgångspunkt från en teoretisk referensram och med vetskap om deras informationsbehov analyserade vi hur information kan hanteras med hjälp av ett integrerat affärssystem till stöd för dem.</p><p>Resultat: För personer med ledande befattningar handlar det ofta om att få information för att ta sig till beslut, och de behöver oftast olika sorters information. Controllern har en central roll för att hantera och vidarebefordra information, och det är viktigt att det finns bra verktyg för att hantera och distribuera information. Ett integrerat affärssystem kan vara till stöd för hantering och spridning av information, och vid utformandet av affärssystemet är det viktigt att skapa en presentation av informationen som stimulerar användaren och ger möjlighet för användaren att förstå dess innehåll. Informationen kan få ett högre eller lägre värde beroende på huruvida informationen presenteras ihop med annan information eller inte. Det är viktigt att uppmärksamma väsentlig information och automatisera informationshantering så att controllers och chefer kan bli mer organiserade i sitt arbete och spara tid.</p>

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.

No description available.

Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används. Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd. Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.