No description available.

Beslutsfattande är en process som företagsledare ständigt står inför i sitt dagliga arbete. I problemdiskussionen framgår att flera typer av information måste övervägas i en beslutsprocess, varav en av dessa härstammar från affärssystemet som används inom organisationen. Småföretag är framförallt sårbara eftersom dessa företag påverkas i större utsträckning av svängningar i marknaden då de ofta har begränsade resurser. Affärssystem är också dyra investeringar vilket är varför många småföretag undviker att införskaffa sådana system. Vi har på grund av detta valt att göra en flerfallsstudie på företag med syftet att undersöka hur information från ett affärssystem används som beslutsunderlag hos småföretag i Sverige. Vi har i denna studie valt att avgränsa oss till byggföretag inom Umeå kommun med mellan 10-49 anställda. Studien görs med en kvalitativ inriktning där intervjuer sker med de fyra företagens företagsledare och/eller delägare. Då det slutliga beslutet ofta faller på ägaren i småföretag, var det av intresse att höra just deras syn på deras användande av affärssystemets information. Vi har även velat få en övergripande syn i hur beslutsprocessen ser ut och vilken annan information som används inför ett beslutsfattande. Studien visar att dessa fyra företagsledare anser att den vanligaste informationen är den muntliga som ges av kollegor och kontaktnätet, men att den skriftliga och officiella värderas högst. Affärssystemet används oftast som en stödfunktion genom processen men även för uppföljning av tidigare tagna beslut. Där kontrollerar företagsledarna tidigare projekt och kostnader för att jämföra dessa med nutida projekt, i syfte att upptäcka skillnader. Denna information används sedan som underlag för framtida kalkyler och beslut. Vidare visar studien att beslutsprocessen skiljer sig från fall till fall, men vid större beslut sker processen kollektivt där inget viktigt beslut tas utan att kontrollera med övriga ägare eller andra i företagsledningen. Utifrån empirin och analysen dras slutsatsen att de affärssystem som används av företagen används som stöd till de flesta beslut som tas, även fast det slutligen beror på personens egen intuition huruvida beslutet tas eller inte. Företagens system fungerar däremot inte som ett centraliserat datasystem som sammanbinder alla företagets verksamhetsområden, utan de använder sig av olika system avgränsade till ett visst område i organisationen.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik 2FE25E Författare: Martin Alros, Emil Sutarzewicz, Mikael Alvesved Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Ett företag med en bra logistik och välfungerande IT-system har värdefulla konkurrensfördelar. Detta är livsviktigt i en sådan konkurrensutsatt miljö som Atea Logistics AB verkar inom. Ateas problematik med att hantera produkter med flera ingående artiklar på ett effektivt sätt är enligt dem själva problematiskt. Därför ville företaget att en studie skulle genomföras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå åtgärder i inleverans- och plockprocessen för att utveckla och underlätta identifieringen av produkter, som består av flera artiklar med uppgift att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. Metod: Uppsatsen har ett kritiskt realistiskt synsätt och har arbetat med fallstudiemetoden som metod. Genom intervjuer med personer på adekvata platser inom företaget har all empiri samlats in. Teorin bygger både på böcker och relevant forskning. Slutsats: Rapporten identifierar ett flertal icke-värdeskapande aktiviteter som Atea bör se över. Dessa icke-värdeskapande aktiviteterna uppkommer dels genom systemfel och dels genom att den information som finns inte kommer till rätt person. Dessa fel gör att personal som sedan skall göra inleverans och plock tvingas till ett flertal aktiviteter som inte hade behövts genomföras om personen haft rätt information i systemet. Främst är de icke-värdeskapande aktiviteterna av ett korrigerande slag då operatörerna behöver rätta till det som blir fel i systemet. Dels handlar det om att fraktetiketter måste skrivas ut i rätt antal eller att man behöver skicka kvarglömda artiklar när kunden har meddelat att denne inte fått alla ingående delarna till en köpt produkt. Även den processen med kundreklamation är en icke-värdeskapande aktivitet. Genom att på kort sikt finna vägar att sprida rätt information till rätt personer kan Atea minska dessa icke-värdeskapande aktiviteterna. Det går dock inte att eliminera dem. En eliminering fordrar att Atea tar i de systemfelen man har. Det vill säga att man rättar de felaktiga artiklarna och ser till att operatörerna har rätt information när de gör inleverans på nya artiklar. På längre sikt bör Atea överväga ett nytt och bättre affärssystem som tillåter enklare rättning av produkter då fel inte på alla sätt går att bygga bort.

Trots att en misslyckad implementering av ett affärssystem kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten såväl ekonomiskt som organisatoriskt, har affärssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten väljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har därför fokuserat på att identifiera kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem. Men trots denna kännedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade därför till att bidra med kunskap gällande vad som är kritiskt vid implementering av affärssystem. För att uppnå studiens syfte krävdes kunskap dels om vilka faktorer som är kritiska vid implementering av affärssystem, men även vad som är viktigt att tänka på gällande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrån en kvalitativ forskningsstrategi där insamling av empiri genomfördes med hjälp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lång erfarenhet gällande implementering av affärssystem. Empirin analyserades sedan med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Analysarbetet innefattades även av en teoretisk triangulering i form av att teori användes som en ytterligare datakälla. Även en teoretisk och komparativ genomfördes. Studien resulterade i ett antal kritiska faktorer vid implementering av affärssystem samt hur dessa faktorer hanteras. Den övergripande slutsatsen var att det kritiska vid implementering av affärssystem är att inse att implementeringen är ett verksamhetsprojekt snarare än ett IT-projekt. / Program: Dataekonomutbildningen

Affärssystem är ett av de viktigaste IT-stöden i verksamheter idag. Samtidigtär det stora svårigheter för leverantörer av paketerade mjukvarulösningar attutveckla system som införlivar de förväntningar kunder och användare harpå produkten. För att skapa mera användbara system, som bättre passarkundens behov, förespråkar teoretiker en användarcentrerad ansats försystemdesign. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur utvecklareoch återförsäljare av affärssystem involverar kunder/användare isystemutvecklingen, i Sverige. Använder leverantörer av affärssystem enanvändarcentrerad systemutveckling i enlighet med teorin, eller har de hittategna vägar som passar det egna syftet bättre? Vi har även undersökt hurleverantörerna ser på användarföreningar som kanal för användar-/kundinvolvering. Vi har grundat studien med litteratur inom områdetanvändarcentrerad systemdesign, för att sedan fortsätta med en undersökningav hur det går till i verkligheten. För att skapa ett visst djup, har vi utfört enstörre intervju med en utvecklare av ett populärt affärssystem. Vi har sedan söktskapa en viss bredd genom att komplettera studien med kortaretelefonintervjuer med andra utvecklare och återförsäljare av affärssystem somsäljs på den Svenska marknaden. Vi har kommit fram till att leverantörer avaffärssystem och verksamhetsstöd anser sig använda en användarcentreradsystemutveckling som till många delar speglar de teoretiska ansatserna,metodiken är dock oftast anpassad till de speciella behov som finns kring denpaketerade mjukvaruutvecklingen. De involverar kunder och användare på ettsätt som tillgodoser både produkten och kundernas utvecklingsbehov. / Uppsatsnivå: D

Distanshandeln har idag ökat mycket och tagit en stor del av handelsmarknaden. Ökningen är mycket beroende på Internets tillväxt, men även affärssystemen i distanshandelsföretagen har en stor bidragande orsak i distanshandelns tillväxt. Affärssystemen är idag under ständig utveckling och nya idéer och funktioner uppkommer kontinuerligt för att effektivisera företagens verksamhet och utveckling. Införandet av affärssystem idag är tämligen omständligt och en påkostad process för företaget oavsett storlek. Även om affärssystemen bidrar med en stor effektiviserande effekt så finns det idag många brister som förhindrar optimerandet av affärssystem. Det finns även utvecklingsmöjligheter för affärssystem som idag inte används på grund av diverse orsaker och anledningar. Vi vill med rapporten framhäva de problem och avsaknader som idag existerar för att kunna få fram tankar och idéer om hur utvecklingen i framtiden skulle kunna effektivisera affärssystemen. Utifrån de problem och avsaknader som fanns så har vi i rapporten fått fram exempel på hur affärssystemen skulle kunna utvecklas för att eliminera de problem som finns idag. Undersökningen har genomförts genom att söka information om affärssystemen och distanshandeln som den ser ut idag, dels genom litteratur och skrivna rapporter men huvudsakligen genom undersökningar och intervjuer av företag inom branschen och dess aktörer. De resultat som har framkommit i undersökningen skall inte ses som fastställda lösningar på problemen utan snarare härledningar för att väcka tankar och skapa nya idéer som lösningar på problemen. Slutsatserna i rapporten är att de nya idéerna kretsar mycket kring affärssystemens kopplingar till Internet och E-handeln. Utvecklingen av affärssystemen handlar även mycket om företagets kopplingar utåt mot externa intressenter då affärssystemens utveckling inom företagets väggar redan idag är optimerade i förhållande till den teknik som finns att tillgå. I framtiden kommer förmodligen tyngden att ligga på kommunikationen utåt, både mot andra företag och mot kunder till distanshandelsföretag. / Uppsatsnivå: C

Tidigare studier inom införanden av affärssystem har visat att en stor del av införanden misslyckas, i vissa fall har det handlat om fler än hälften av alla affärsystemsinföranden. Forskningen har visat att affärssystemsinförandeprojekt anses vara särskilt komplexa och utsatta för stora risker i och med en relativt lång införandecykel. Majoriteten av de tidigare utförda studierna inom området har varit på en generell nivå och endast ett begränsat antal empiriska studier över användarperspektiv vid affärssystemsinförande existerar. En bättre förståelse för användarperspektivet skulle kunna bidra till fler lyckande affärssystemsinföranden och således behöver flera studier inom ämnet utföras.   Denna studie undersöker kritiska framgångsfaktorer ur ett användarperspektiv vid införande av affärssystem. Syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som respondenterna anser har haft störst betydelse för införandet. Till grund för undersökningen ligger framgångsfaktorer som har presenterats i tidigare forskning. En analysmodell som presenterar framgångsfaktorer från den tidigare forskningen samt användargrupperna för denna undersökning har utformats.   Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av enkätundersökning via Internet (frågeformulär) där fyra användargrupper har tillfrågats och medverkat i. Samtliga användargrupper består av kommunanställda ekonomer som använder ett affärssystem vilket nyligen har införts.                                                                                                                                Slutsatser från denna studie är att faktorerna Utbildning och träning, Projektstöd samt Projektledning har haft störst betydelse för användarna. Jämfört med tidigare forskning har resultaten från denna studie skiljt sig markant för vissa framgångsfaktorer, medan det för andra framgångsfaktorer föreligger en hög grad av överensstämmelse med den tidigare forskningen.

<p><strong>Syfte:</strong> Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.</p><p><strong>Forskningsfråga:<em> </em></strong>Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?</p><p><strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.</p><p><strong>Teori:</strong> Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: <em>Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system & minimal anpassning.</em></p><p><strong>Empiri:</strong><em> </em>Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer.</p><p><strong>Slutsats:</strong><em> </em>Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. </p> / <p><strong>Purpose:</strong> Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies.</p><p><strong>Question:</strong> Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system?</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic.</p><p><strong>Theory:</strong> First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: <em>Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment</em>.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.</p>

<p>Abstract</p><p>Title: Relevant factors that affect three small and midsize enterprises during an ERP-system implementation</p><p>Authors: Fredrik Dreimanis and Thomas Jylhä</p><p>Tutor: Peter Ekman</p><p>Keywords: ERP, implementation, SME</p><p>Problem: Which factors has relevance for small and midsize enterprises during an ERP-system implementation?</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to describe and analyze what distinguishes an implementation for small and midsize enterprises.</p><p>Methodology:The authors have answered the problem with help of theories and articles within the subject of IT and economics and five interviews with companies in different areas of business.</p><p>Theoretical framework:The most difficult part with adapting a new ERP- system is the implementation phase. (Muscatello et al. 2003) The reason is that the standardization and changing of business processes is a common occurrence during an implementation. (Gattiker and Goodhue. 2002)</p><p>Analyze:The study shows that there are a lot of equal factors between the theoretical framework and the empirical study.</p><p>Conclusion: According to this study the reason for a small or midsize enterprise to adopt a new ERP-system is to get better control over their business. Improved control leads to increased revenues.</p>

<p>Fler och fler företag använder sig idag av så kallade affärssystem. Affärssystem är ofta standardiserade IT-system som tillhandahåller funktioner i form av moduler, för alla eller de flesta av verksamhetens olika delar. För företagen innebär affärssystem att verksamheten ofta måste anpassa sig till systemet istället för tvärtom som med skräddarsydda system.</p><p>Användbarhet handlar om hur användbart användare upplever att ett system är. Det finns flera olika definitioner på användbarhet, som fokuserar på olika saker. Det gemensamma för de olika användbarhetsperspektiven är att de fokuserar på den enskilde användarens interaktion med systemet. Handlingsbarhet är däremot ett nytt perspektiv på IT-system, framtaget av Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet. Handlingsbarhet lägger tyngdpunkten på den kommunikativa avsikten hos handlingar såväl inom som utanför systemet.</p><p>Vi har utfört intervjuer och observationer av MBS Navision i drift på HTC Sweden AB, ett medelstort tillverkande företag. Vår empiri har vi sedan analyserat för att komma fram till hur MBS Navision är handlingsbart och användbart i HTC:s verksamhetskontext. Vi vill därmed beskriva hur handlingsbarhet och användbarhet kompletterar varandra i samma verksamhetskontext.</p><p>Vår slutsats är att både handlingsbarhet och användbarhet är fruktbara för att utvärdera system. Handlingsbarhet bidrar till att utvärderingen fokuserar mer på processer och kommunikations-handlingar, medan användbarhetsperspektivet ger en bild av hur de enskilda användarna upplever IT-systemet.</p>