The liberal peace framework has in the past two decades experienced an increased amount of criticism for its uniform strategies, with several alternatives being presented as a response. One such an alternative is the framework of the post-liberal peace. Although researched in multiple articles by various scholars, Richmond’s (2011) book A Post-Liberal Peace is the most extensive piece on the subject and has therefore chiefly been used in the analysis of this paper. While previous studies and literature has examined different aspects of the post-liberal peace, none had considered a country’s foreign policy both in general and specific to one country. The prior neglection of Sweden and Afghanistan led to a focus of the two countries in this study. The aim of this paper was to fill the gap in the literature on the post-liberal peace framework as applied to a country’s foreign policy, thereby illuminating whether Sweden’s foreign policy adheres to the post-liberal peace framework. Text analysis was employed so as to critically examine the Swedish foreign policy by looking at certain concepts, in addition to implicit and explicit statements made relating to values inherent to the post-liberal peace framework. The hypothesis of this study claimed that Sweden’s social democratic feminist foreign policies adhere to the post-liberal peace framework and therefore would illustrate the proposed likeness between Sweden’s social democratic foreign policy and the post-liberal peace framework. The results from the data analysis displayed several qualities that adhered to the above-stated framework, while also exhibiting a number of inconsistencies and indubitably contrasting values. In sum, the study provides evidence that the social democratic feminist foreign policy of Sweden to a certain extent share similarity with the post-liberal peace framework, thereby partly confirming the hypothesis.

Both practitioners and academics have recently begun referring to humanitarian agencies operating within an active 'aid marketplace' in which limited funding pits actors against each other in pursuance of their own projects and wider aims. This thesis seeks to explore how the pressures of a competitive environment impact on the motivations and actions of aid actors at an individual and organizational level. Based on the common saying that aid workers are 'mercenaries, missionaries and misfits', I construct a typology of pressures (interest-based, altruistic, and bureaucratic), which, it is argued, can be used to explain and understand much of this competitive and collaborative behaviour. A particular focus of the thesis is the impact of these various influences on the process and politics of information transfer and discourse creation regarding the process of needs assessment, monitoring and evaluation. I explore all of these issues through the medium of a case study of UNHCR's interventions in Afghanistan between 2001 and 2015, and seek to provide a detailed history of the agency's activities, politics and challenges during this period. In particular I am interested in the motivations driving the agency's actions; the strategies it has employed to achieve its aims; the calculated narratives that it has crafted to justify its interventions and attract greater support; and the very different ways in which it has approached the needs of different categories of displaced people.

The rise of market globalization creates challenges for business executives seeking to pursue foreign direct investment (FDI) in least developed countries (LDC), such as Afghanistan. Multinational corporate (MNC) executives need strategies that will improve the timely delivery of minerals for mining projects in LDCs. Guided by the force field analysis theory, the purpose of this holistic, single-case study was to explore the strategies that 5 MNC executives in Beijing, China, used to improve the timely delivery of minerals associated with the Aynak copper mine project in Afghanistan. Semistructured interviews were used to elicit detailed narratives from MNC executives about their experiences to develop strategies for mining projects in LDCs. A review of company documents, as well as member-checking of initial interview transcripts, helped to bolster the trustworthiness of final interpretations. Study results included 2 themes. Theme 1 was determinants of mine investment strategies in LDCs that included an exploration of driving forces, restraining forces, neutral forces, and the effect of those forces. Theme 2 was FDI strategies for copper mine projects in LDCs that included the comparison of cost leadership strategy, differentiation strategy, and combination of cost leadership and differentiation strategies. By implementing a cost leadership strategy and best practices, MNC executives were able to achieve greater success to improve timely delivery of minerals associated with FDI copper mine projects in LDCs. Social implications include ongoing efforts of Afghan government leaders to implement effective economic policies that decrease unemployment while reducing poverty.

<p>Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.</p><p>Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning.</p><p>Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.</p>

<p>Min avsikt i denna uppsats är att undersöka den afghanska kvinnans ställning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som är starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna <em>pashtunwali. </em>Jag har valt att fokusera på vilket sätt mödrahälsovårdens funktion påverkas av religionen, respektive traditionen <em>pashtunwali.</em></p>

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ”Världssamhällemodellen”, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ”Afghan Bonn Agreement” samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling. Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick. Komponenter i rekonstruktionsdokument såsom Afghan Bonn Agreement och resolutioner från Generalförsamlingen vilar implicit på vissa specifika normer och värderingar som söker universell täckning. Den hegemon som ger makt och legitimitet till dessa normer är i detta fall framför allt Förenta Nationerna (FN), men även enskilda stater, biståndsorganisationer och institutioner såsom International Monetary Fond (IMF) och Världsbanken när den aspiration som den liberala demokratin har i sökandet efter global täckning. Som svar till varför de flesta stater, inklusive diverse mellan- och överstatliga institutioner, är så inbegripna i denna strävan finner analysen i den liberalistiska ”Världssamhällemodellen”. Enligt denna modell är det interdependens, ett ömsesidigt beroende mellan stater som styr den internationella interaktionen. Detta förklara att ”världssamfundet” hjälper till i rekonstruktionen av Afghanistan och skapandet av säkerhet, eftersom fred och stabilitet är en förutsättning för en väl fungerande global handel.

Focusing on communication as an important means besides other efforts for conflict resolution in an asymmetric armed conflict in Afghanistan, this study looked for a rhetorical communication approach appropriate to Pashtun tribal setting in South-eastern (Loya Paktya region) Afghanistan. The study explored and found some perceived essentials of such persuasive communication by conducting face-to-face semi-structured in depth interviews with 17 participants. Thematic analysis was used to code and categorize data. Aristotle’s rhetorical theory provided a framework for this qualitative study by narrowing down the focus to exploring credibility of the communicator (ethos), the rationality of the message (logos), and the emotional appeals (pathos), particular for the south-eastern Pashtun tribal setting, during communication. In addition, considering the relation between rhetorical and soft power theories in influencing the choice of an audience, this project also asked participants if and how communication in their tribal setting could be framed as an influencing power by attraction rather than by coercion. Therefore, soft power of which persuasive communication is a crucial part was also used as a theoretical framework for this study. The findings show the significance of persuasive communication in future conflict resolution efforts in Afghanistan.

Focusing on communication as an important means besides other efforts for conflict resolution in an asymmetric armed conflict in Afghanistan, this study looked for a rhetorical communication approach appropriate to Pashtun tribal setting in South-eastern (Loya Paktya region) Afghanistan. The study explored and found some perceived essentials of such persuasive communication by conducting face-to-face semi-structured in depth interviews with 17 participants. Thematic analysis was used to code and categorize data. Aristotle’s rhetorical theory provided a framework for this qualitative study by narrowing down the focus to exploring credibility of the communicator (ethos), the rationality of the message (logos), and the emotional appeals (pathos), particular for the south-eastern Pashtun tribal setting, during communication. In addition, considering the relation between rhetorical and soft power theories in influencing the choice of an audience, this project also asked participants if and how communication in their tribal setting could be framed as an influencing power by attraction rather than by coercion. Therefore, soft power of which persuasive communication is a crucial part was also used as a theoretical framework for this study. The findings show the significance of persuasive communication in future conflict resolution efforts in Afghanistan.

Cette recherche se penche sur un événement souvent négligé dans la littérature et qui constitue pourtant la pierre angulaire de l'histoire actuelle de l'Afghanistan: il s'agit de la révolution afghane de 1978 qui a précédé la soi-disant invasion soviétique de ce pays. Elle met en lumière l'absence de dialogue théorique entre les auteurs qui l'ont abordée et relève comment cette absence limite la compréhension de la société afghane et, de ce fait, la compréhension de la nature du conflit ainsi que ses facteurs déterminants. Nous soutiendrons la thèse à l'effet que le fil conducteur manquant, qui relie les différentes analyses, est la corrélation entre la lutte de classes et les intérêts nationaux des puissances régionales et internationales, c'est-à-dire le système capitaliste ayant besoin de l'État comme instrument au service des intérêts privés d'une classe dominante. Afin de mieux saisir notre objet d'étude, nous en circonscrirons la période analysée, soit de 1973 à 1992, à partir de cette revue de la littérature mais avec la perspective d'une analyse critique et d'une confrontation des discours. Nous mettrons respectivement en lumière le conflit afghan en regard de ses dynamiques internes, du débat sur la nature, les causes et les conséquences de la révolution et d'une analyse de la contre-révolution et de la lutte de classes. Nous présenterons les trois différentes interprétations du conflit afghan avec trois théories des relations internationales. Nous analyserons la complexité de la société afghane à travers son passé et son agrégat sociopolitique, résultat d'une construction sociale séculaire et d'une grande diversité culturelle, linguistique et religieuse. Nous examinerons ensuite la Révolution afghane à travers un débat théorique sur ses causes, sa nature et ses conséquences, en démontrant l'importance de cet événement. En dernier lieu, nous établirons le lien à faire avec la lutte de classes qui s'est jouée à différents niveaux, par l'étude de la contre-révolution dans laquelle sont impliqués divers acteurs nationaux, régionaux et internationaux. Nous conclurons qu'il y a bel et bien eu une lutte de classes qui a mené à la révolution et à la contre-révolution. Nous soulignerons également qu'une analyse basée sur le simple déterminisme économique ne permet pas de comprendre le conflit afghan. C'est plutôt une analyse profonde de tout l'ensemble des facteurs sociopolitiques et économiques «la production en dernière instance» qui peut expliquer la lutte de classes dans ce conflit. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Afghanistan, Contre-révolution, État, Lutte de classes, Lutte de pouvoir, Révolution.

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ”Fourth Generation Warfare” ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer. Resultatet av studien är att varken fallstudie Afghanistan eller Irak kanfalsifiera hypotesen eftersom endast fragment av teorin kan bekräftas. Hypotesen är således verifierad.Teorins trovärdighet kan med resultatet av denna studie ifrågasättas främst p.g.a. att denpåvisar en brist i den historiska kontexten, avsaknad av en djupare analys av konfliktorsaker samtatt aktörernas mål, medel och metod inte sammanbinds utan fokuserar på metoder i form av hotmot USA i framtiden. / The aim of this essay is to describe the American concept of “Fourth GenerationWarfare” and analyse the concept´s credibility and legitimacy and to generallyexplain the nature of today´s conflicts as well as the ability to predict thenature of future conflicts. The author has mainly used a deductive method ofcarrying out the analysis. Analysing the theory of ”Fourth Generation Warfare”has generated a hypothesis from the theory and an analytical tool has been derived.The hypothesis has then been tested through two case studies, Afghanistan2001-2002 and Iraq 2003. The outline of the hypothesis is as follows:The concept of the Fourth Generation Warfare is so wide and universal in itsapproach that it loses its contextual base and by that the ability to explain andpredict the nature of today´s and tomorrow´s conflicts.In order to verify or falsify the hypothesis, the author has analysed the natureof the conflict and the criteria for success in a wider perspective for the partiesinvolved, in order to provide a framework for the respective case study. Theanalytical tool, derived from the theory, was then used to analyse in what waythe theory can be confirmed by the respective case studies. The results of thisanalysis show that neither case study can fully confirm the theory and, consequently,neither can the hypothesis be falsified. The hypothesis has therebybeen verified. The credibility of the Fourth Generation Warfare theory can, as aresult of this essay, be questioned due to the fact that there is a gap in the historicalcontext. There is also a lack of understanding for a thorough analysis ofthe underlying roots and causes of the conflicts and finally it focuses too muchon methods and threats, excluding the ends and means of the different actors ina conflict. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04