I fritidshemmen möts de flerspråkiga barnen av fritidspedagoger och svenskfödda barn. Enligt undersökningar vi tagit del av är det viktigt att bemötandet av de flerspråkiga barnen är genomtänkt och anpassat efter deras behov och kulturer. Det måste också ske med ett stimulerande arbetssätt. Undersökningarna visar även att språket är en förutsättning för att kunna lära sig nya saker, att kunna kommunicera med andra och att kunna stärka sin självkänsla och identitet. Syftet i vår undersökning är att belysa hur fritidspedagoger kan underlätta språkutveckling och integrering i fritidshemmet för flerspråkiga barn. Undersökningen tar reda på vilka arbetssätt som kan användas samt vilka möjligheter kontra vilka hinder som finns med flerspråkigheten i verksamheten. För att få reda på undersökningens alla frågor intervjuades 12 fritidspedagoger som varit verksamma i mer än 3 år. Denna undersökning är en kvalitativ studie. Resultatet visar att arbetssätten varierar hos fritidspedagogerna, men det finns också arbetssätt som de flesta av fritidspedagogerna har gemensamt. Undersökningen visar att det finns fler möjligheter än hinder med flerspråkiga barn i fritidshemmet.

År 2016 kom den nya reviderade läroplanen, där Skolverket beskriver de målen som finns för fritidshemmet. Det har därmed blivit mer tydligt vad fritidshemmet ska arbeta med under fritidsverksamheten. I studien är vi intresserade av följande frågor.Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna om fritidsverksamheten?Vilken roll anser vårdnadshavarna att läraren i fritidshem har?Hur uppfattar vårdnadshavarna samspelet mellan fritidslärare och vårdnadshavare?Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna när det gäller lärande på fritidshem?I studien har kvalitativ metod använts med intervjuer. Åtta vårdnadshavare med elever på två olika fritidshem deltar i studien. I resultatet framgår det att vårdnadshavarna har olika uppfattningar om fritidshemmets verksamhet. Den uppfattning som dominerar bland vårdnadshavarna är att fritidshemsverksamheten är en plats där deras barn kan få passning och utöva fri lek. Vårdnadshavarna efterfrågar mer information av lärarna om fritidshemmets uppdrag och hur de arbetar med eleverna för att få mer insyn och kunna påverka verksamheten. Därmed anser vissa vårdnadshavare att fritidslärarna måste bli bättre på att informera om verksamheten, för att öka vårdnadshavarnas insyn och påverkan.

This essay is about how I explore and above all reflect on my future assignment as a teacher. The purpose of the text is to examine what is in the governing document for the after-school center and thus the assignment for an after-school center teacher. The primary questions that are asked is what type of conditions are important for an after-school center teacher, in order for the after-school center teacher to be able to comply with the National Agency for Education's intention with chapter 4 in the curriculum. As a research method, I look at previous research in the subject and take in perspectives from professional role, profession and leadership. I will link to theory about the pedagogical leadership and who is responsible for quality assurance of the leisure center. The results of the survey will show the complexand difficult task that an after-school teacher has with collaboration in school and the leisure pedagogical task in the after-school center. An assignment that currently is hard to navigate and may be interpreted differently by an after-school teacher or principal in which the conditions are paramount.

The purpose of this study, The after-school care teacher’s professional role - A study of  primary school teachers understanding and attitudes towards the after-school care teachers professional role and how that can affect collaboration between the school and after-school care, is to illustrate the understanding and attitudes towards after-school care teachers found with primary school teachers. Another purpose is to examine in what way the understanding and the attitudes can affect the collaboration between school and after-school care as well as the after-school care teachers ability to operate professionally. I have chosen to conduct a qualitative study through questionnaires and one interview. This study is built on a social costructivistic perspective. The results show that the understanding and attitudes found with primary school teachers do effect the possibilities of cooperation between the school and after-school care. Mostly the understanding of the professional role of the after-school care teacher can be found to be quite good whilst the attitudes show that primary school teachers see the after-school care teacher as having more of a supporting role to the primary school teacher. / Syftet med denna studie, Fritidslärarens yrkesroll - En studie av grundskolelärares förståelse för och attityd till fritidslärarens yrkesroll och hur den kan påverka samverkan mellan skola och fritids, är att belysa förståelse och attityder gentemot fritidsläraren hos grundskolelärare. Ett vidare syfte är att undersöka på vilket sätt förståelsen och attityden kan påverka möjligheten för samverkan mellan skola och fritids samt fritidslärares möjligheter att verka professionellt. Jag har valt att använda en kvalitativ metod genom enkäter och en intervju. Studien bygger på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att grundskolelärares förståelse och attityd kan ses påverka möjligheten till samverkan mellan skola och fritids. Till stor del kan en se att grundskolelärares förståelse för fritidslärarens yrkesroll är god medan attityder visar på hur grundskolelärare ser fritidsläraren som en medhjälpare och assistent till grundskoleläraren.

No description available.

The purpose of this study was to measure whether an after-school environmental education program based on modified Project Wild materials, positively impacted third graders environmental knowledge, attitudes and behavioral intentions. Eight lesson plans were developed, piloted and re-designed over a one year period and then delivered to third graders for a total of eight weeks in a fall semester. The lessons included units on water, air, land, recycling, insects, fish, amphibians, reptiles, birds and mammals. A pre-post test retrospective questionnaire was developed to determine changes in the participant's knowledge, attitudes and behavioral intentions as a result of participating in the program. Results indicate positive shifts in knowledge and changes in environmental attitudes and behavioral intentions. Recommendations were also made for future studies.

The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic.

No description available.

The purpose of this study was to measure whether an after-school environmental education program based on modified Project Wild materials, positively impacted third graders environmental knowledge, attitudes and behavioral intentions. Eight lesson plans were developed, piloted and re-designed over a one year period and then delivered to third graders for a total of eight weeks in a fall semester. The lessons included units on water, air, land, recycling, insects, fish, amphibians, reptiles, birds and mammals. A pre-post test retrospective questionnaire was developed to determine changes in the participant's knowledge, attitudes and behavioral intentions as a result of participating in the program. Results indicate positive shifts in knowledge and changes in environmental attitudes and behavioral intentions. Recommendations were also made for future studies.

This thesis explored the connection between rural youth health/wellbeing and after-school programs as perceived by adult after-school program staff and affiliated community members. For this qualitative case study, purposive sampling was used to recruit eighteen key informants who participated in individual semi-structured interviews and one validation focus group. Informants described health and wellbeing in relation to youth as including three integrated dimensions – mental health, physical health, and having resources and supports. Three intervening factors connected attendance at the program with health and wellbeing – the eclectic mix of activities, relationships and connections, and having a designated “place for youth”. Positive health/wellbeing outcomes included reduced stress, staying positive, feeling accepted, engaging in physical activity, learning to have goals, building skills, making healthy choices, and reducing the need for risk-taking behaviours. These results can inform future impact evaluations addressing youth health/wellbeing and guide program planning decisions.