Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig. Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska. Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet. Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.

<p>Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska.</p><p>Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet.</p><p>Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.</p>

<p>Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen.</p><p>I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna.</p><p>Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar</p><p>Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.</p>

Studien utgår från en artikel i Svenskt näringsliv som handlar om regelförenkling för företagen. Artikeln anger att 30 procent av företagen ser myndighetskraven, i form av svåra regler, som ett hinder för deras företag att växa. För att minska de administrativa kostnaderna för företagen har regeringen satt upp ett mål att kostnaderna ska minskas med 25 procent fram till år 2010. Regeringen har därför gett myndigheterna i uppdrag att ta fram handlingsplaner för regelförenkling, detta för att förenkla rapporteringen för företagen. I studien har undersökts hur hanteringen hos myndigheterna ser ut, då det gäller rapportering av lagstadgade uppgifter som företagen är skyldiga att rapportera. Hur ser användningen av rapporterna ut och är all rapportering nödvändig. Vi valde att genomföra undersökningen genom att studera ett utvalt företag och de lagstadgade rapporter som företaget skickar in till myndigheter. Öppna intervjuer har genomförts med företaget och de berörda myndigheterna. Teorierna om transparens, intressentmodellen/resursberoendeteorin och agentteorin är utgångspunkt för genomförandet av studien. Transparens för att undersöka om företagen har förståelse för användningen av de uppgifter som rapporteras in till myndigheterna. För att undersöka om det finns behov av rapporteringen från företagets intressenter, används intressentmodellen. Agentteorin valdes för att undersöka hur samarbetet mellan myndigheterna och företagen fungerar Resultatet av undersökningen visar att rapporteringen som företagen gör till myndigheterna används framförallt till att kontrollera att företagen följer den för verksamheten gällande lagstiftningen. Rapporterna används även till att göra branschspecifika sammanställningar som intressenter kan ta del av. Undersökningen visar att det finns brister i myndigheternas kontroll. Då redovisningen är allt för omfattande för att myndigheterna ska kontrollera alla uppgifter i rapporterna. Det visade sig i undersökningen att företaget inte hade några problem att förstå tillvägagångssättet vid rapporteringen eller användningen av den.

I april år 2016 upprättades den första svenska versionen av en Social Impact Bond, då ett avtal ingicks mellan Norrköpings kommun och den privata investeraren Leksell Social Ventures AB. Avtalet är ett utfallskontrakt och är en ny form av investeringsinstrument med ursprung i impact investments. Målet med utfallskontraktet är att förbättra situationen för barn och ungdomar som placerats i vårdboenden i Norrköpings kommun. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för utfallskontraktet som instrument genom att undersöka förutsättningarna, samt vilka eventuella målkonflikter som kan föreligga mellan parterna. Analysen skall behandla parternas inbördes ställning och hur parternas intressen tillvaratas och regleras i kontraktet. Slutligen ämnar uppsatsen att utvärdera huruvida utfallskontraktet är ett effektivt instrument för att genomföra sociala investeringar. Uppsatsens tillvägagångssätt är en deskriptiv fallstudie av det sociala utfallskontraktet. Vi har genomfört semistrukturella djupintervjuer som kompletterar vårt empiriska material som huvudsak består av utfallskontraktet. Analysen är uppdelad i kontraktets förutsättningar, den sociala insatsen, kontraktet och ingående aktörer. Varje del av kontraktet analyseras utifrån en analysmodell som innehåller principal agent-teorin och transaktionskostnads-teori. Förutsättningarna som föreligger i realiteten gör att utfallskontraktet kan anses vara ett bra finansieringsverktyg, som kontrollerar parternas beteende och samtidigt tillåter flexibilitet. De målkonflikter som eventuellt kan uppstå kan minskas genom att utfallskontraktet har en anpassad styrningsstruktur och tydligt preciserade mål för utfallet. Ersättningsmodellen för utfallskontraktet är baserat på ekonomiska incitament, som står i proportion till insatsens måluppfyllelse. Kontraktets villkor beskriver och reglerar hur insatsens utförare skall rekryteras och indirekt hur dessa aktörer skall styras av reglering, information och ekonomiska incitament. För att utfallskontraktet skall vara effektivt krävs tydliga mål med mätbara kriterier för insatsen. Med kontraktet i Norrköping som utgångspunkt kan man generellt säga att fördelarna med ett utfallskontrakt ökar i takt med insatsens specialiseringsgrad. Men för enklare åtgärder eller insatser så är utfallskontraktet en kostsam lösning.

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersättningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker då det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersättningar vilket dock inte lett till mer förståelse för hur ersättningarna sätts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersättningar sätts för VD:ar är nödvändig för att öka förståelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-ålder, bolagens ekonomiska ställning och typ av ersättning. Detta görs då vi inte kunnat finna någon liknande forskning gjord på företag i Sverige. Vi har utgått från Hambrick och Fukutomis (1991) åldersteori för att förklara varför ålder kan vara en faktor bakom VD-ersättningar samt Jensen och Mecklings (1976) agentteori för att förklara varför ersättningar finns. Vi har använt oss av 2099 observationer från börsbolagens årsredovisningar och analyserat dessa med hjälp av regressionsanalyser på ett flertal egen gjorda modeller. Vår undersökning visar på att samband föreligger mellan den andel som pensionen utgör av ersättningen och VD:s ålder. Undersökning visar att ett likande samband inte råder mellan ålder och rörlig ersättning. Samband föreligger istället mellan rörlig ersättning och företagens marknadsvärde. Undersökningen visar även att snittskillnader mellan rörlig ersättning och pension mildras i företag med hög skuldsättning och låga resultat.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign. The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process. The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks. A technical study was also made about the company's products. The result of the technical study can be used by customers to get a clearer understanding of the company's products, but also by the company itself as a good insight into how their products work in practice and to develop the existing products.

In the media today, remuneration programs to CEO’s are frequently discussed. Media are usually focusing on the large amounts paid out rather than why the companies use the programs. The purpose of this thesis is to examine whether the conflict of interest presented by the Principal Agent Theory is affected by a CEO remuneration program. To reach the purpose, an inductive method has been used. Questionnaires have been send out by e-mail and phone interviews have been carried out with two sample groups, one with remuneration programs, and one that do not use remuneration programs. The main theoretical framework used is Principal Agent Theory. With the help of other supporting and complementing theories the authors have been able to analyze the empirical findings gathered, and come to a conclusion. The authors were able to come to the conclusion that an effective remuneration program can to some extent steer a CEO’s behavior in the short term, and thereby affect the conflict of interest going on between principals and agents according to Principal Agent Theory. At the same time the authors have come to the conclusion that it is more difficult to make any clear connections between remuneration programs and being able to steer CEO’s behavior in the long run. However the long run reason for a remuneration program is to create a loyalty between the owners and managers. It has also been seen that companies without a remuneration plan tend to apply a Stewardship relationship rather than a principal agent relationship, and are thereby managing to decrease the conflict of interest between the two parties. / Bonusprogram är ofta diskuterade i media idag. Fokus ligger oftare på storleken på beloppen som betalas ut snarare än varför företagen väljer att använda sig av programmen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida intressekonflikten presenterad i Principal Agent Teori påverkas av ett bonusprogram till VD. För att uppnå syftet har en induktiv metod används. Frågeformulär har skickats ut via e-post och telefonintervjuer har genomförts med två olika urvalsgrupper, en där företagen använder sig av bonusprogram till sin VD och en där företagen inte använder sig av bonusprogram till sin VD. Den huvudsakliga teorin som använts är Principal Agent Teori. Med hjälp av andra stödjande samt kompletterande teorier har författarna kunnat analysera det empiriska materialet som samlats in och på så sätt lyckats komma fram till en slutsats. Författarna kom fram till slutsatsen att ett effektivt bonusprogram kan till viss del styra en VD:s beteende på kortsikt, och på så sätt påverka den intressekonflikt som pågår mellan principal och agent enligt Principal Agent Teorin. Samtidigt har författarna kommit fram till slutsatsen att det är svårare att se något klart samband mellan bonusprogram och möjligheten att styra en VD:s beteende på långsikt. En annan anledning för att använda ett bonusprogram är att skapa en lojalitet mellan ägare och chefer på långsikt. Det har även framkommit att företag som inte använder sig av ett bonussystem tenderar att ha en Stewardship relation snarare än en principal agent relation mellan ägaren och VD. På så sätt lyckas dessa företag minska intressekonflikten mellan de två parterna.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat. Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar. Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012. Urvalet består av 41 av totalt 58 företag. Studiens resultat har visat att det föreligger ett svagt positivt samband mellan total ersättning till VD och företagets storlek. Däremot kan det inte styrkas att företagets prestation påverkar ersättningens storlek.