<p>In the media today, remuneration programs to CEO’s are frequently discussed. Media are usually focusing on the large amounts paid out rather than why the companies use the programs. The purpose of this thesis is to examine whether the conflict of interest presented by the Principal Agent Theory is affected by a CEO remuneration program.</p><p>To reach the purpose, an inductive method has been used. Questionnaires have been send out by e-mail and phone interviews have been carried out with two sample groups, one with remuneration programs, and one that do not use remuneration programs.</p><p>The main theoretical framework used is Principal Agent Theory. With the help of other supporting and complementing theories the authors have been able to analyze the empirical findings gathered, and come to a conclusion. The authors were able to come to the conclusion that an effective remuneration program can to some extent steer a CEO’s behavior in the short term, and thereby affect the conflict of interest going on between principals and agents according to Principal Agent Theory. At the same time the authors have come to the conclusion that it is more difficult to make any clear connections between remuneration programs and being able to steer CEO’s behavior in the long run. However the long run reason for a remuneration program is to create a loyalty between the owners and managers. It has also been seen that companies without a remuneration plan tend to apply a Stewardship relationship rather than a principal agent relationship, and are thereby managing to decrease the conflict of interest between the two parties.</p> / <p>Bonusprogram är ofta diskuterade i media idag. Fokus ligger oftare på storleken på beloppen som betalas ut snarare än varför företagen väljer att använda sig av programmen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida intressekonflikten presenterad i Principal Agent Teori påverkas av ett bonusprogram till VD.</p><p>För att uppnå syftet har en induktiv metod används. Frågeformulär har skickats ut via e-post och telefonintervjuer har genomförts med två olika urvalsgrupper, en där företagen använder sig av bonusprogram till sin VD och en där företagen inte använder sig av bonusprogram till sin VD.</p><p>Den huvudsakliga teorin som använts är Principal Agent Teori. Med hjälp av andra stödjande samt kompletterande teorier har författarna kunnat analysera det empiriska materialet som samlats in och på så sätt lyckats komma fram till en slutsats.</p><p>Författarna kom fram till slutsatsen att ett effektivt bonusprogram kan till viss del styra en VD:s beteende på kortsikt, och på så sätt påverka den intressekonflikt som pågår mellan principal och agent enligt Principal Agent Teorin. Samtidigt har författarna kommit fram till slutsatsen att det är svårare att se något klart samband mellan bonusprogram och möjligheten att styra en VD:s beteende på långsikt. En annan anledning för att använda ett bonusprogram är att skapa en lojalitet mellan ägare och chefer på långsikt. Det har även framkommit att företag som inte använder sig av ett bonussystem tenderar att ha en Stewardship relation snarare än en principal agent relation mellan ägaren och VD. På så sätt lyckas dessa företag minska intressekonflikten mellan de två parterna.</p>

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Bristen på familjehem och svårigheter med att rekrytera nya familjehem är idag ett aktuellt och omfattande problem. Familjehemsvården åsyftar att placera barn och unga som av olika skäl inte får sina behov tillgodosedda i sina biologiska hem. Socialtjänsten är ytterst ansvarig för handläggning och att säkerställa kvalitén på den familjehemsvård som bedrivs. Behovet av familjehem har ökat under de senaste åren medan socialtjänsten har svårt att rekrytera i samma takt, vilket i sin tur har lett till en ökad tillgång för privata företag att etablera sig på marknaden. Att samverka med privata aktörer i fråga om familjehemsvård har lett till utökat utbud av familjehem men även begränsad insyn i placeringar. Tidigare forskning väcker frågor om barnets bästa och socialsekreterarens roll i relation till den privatiserande marknaden som utvecklats samt den ökade efterfrågan av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra socialtjänstens handläggning och socialsekreterares upplevelser i ärenden med kommunal respektive konsulentverksamhet inom familjehemsvården. Detta undersöks med en kvalitativ ansats, genom semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare. Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har använts som analysmetod i studien där mönster och teman identifierats och analyserats vilket konstruerat resultaten för studien. Resultatet visade att handläggning för ärenden sker på samma sätt oavsett placeringsform men där förhållanden inom placeringar kan variera och påverka handläggningen. Vidare hur uppfattningarna om kvaliteten varierar.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg. Dessutom identifiera potentiella utmaningar och eventuellt motstånd.  Metod: En kvalitativ forskningsansats med en induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar inom offentlig förvaltning.  Resultat och slutsats: Studien visar att de operativa medarbetarna upplever fördelar vid implementering av digitala verktyg med positiv inställning. Däremot uppkommer det utmaningar som till exempel att det är tidskrävande att omvandla den traditionella arbetsmetoden till en mer digitaliserad arbetsmetod. En annan utmaning är att det kan finnas risk för kommunikationsbrist på grund av otydlig och otillräcklig kommunikation mellan medarbetarna och organisationen vilket leder till påverkan på medarbetarnas acceptans.  Examensarbetets bidrag: Denna studie kommer att bidra till en mer fördjupad förståelse av operativa medarbetares upplevelse vid implementering av digitala verktyg, vilket är viktigt att ta hänsyn till för att förstå dess påverkan på medarbetares vardag och välbefinnande. Genom att noggrant undersöka detta kan vi få en större bild på hur digital teknik kan påverka arbetsrutiner och effektivitet. Detta är avgörande för att förstå hur användbara och effektiva digitala lösningar kan stödja operativa medarbetarnas arbete snarare att försvåra.  Förslag till fortsatt forskning: Skapa en större kvalitativ datainsamling genom att inkludera större urval av respondenter och offentliga organisationer i Sverige samt andra länder. Skapa en kombination mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats.

<p>Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder. Bolagsstyrning handlar om hur bolag ska drivas utifrån ägarnas intressen. År 2004 fick Sverige sin egen kod för bolagsstyrning kallad Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens syfte var att förbättra styrningen av svenska bolag och är en självreglering inom näringslivet. Koden bygger på principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan avvika från koden så länge de förklarar varför. Syftet med min uppsats är besvara frågeställningarna:</p><p>• Hur säger bolagen att de avviker från Svensk kod för bolagsstyrning?</p><p>• Av vilken anledning säger bolagen att de valt att avvika?</p><p>Metod: Undersökningen är kvantitativ och bygger uteslutande på sekundärkällor i form av bolagsstyrningsrapporter från 133 bolag listade på Nordiska listan. Jag har checkat av hur många bolag som avviker från respektive punkt i koden. I min undersökning har jag helt utgått från vad bolagen själva säger att de avviker från. Efter detta har jag tittat på hur dessa avvikelser påverkar ägarna.</p><p>Resultat & slutsats: Min undersökning visar på att endast 9% av de listade bolagen har fler än tre avvikelser från koden. Undersökningen visar även att det endast från 7% av kodens 71 punkter avveks fler än 9 gånger. Detta tyder på att bolagen valt att anpassa sig till koden om de inte redan innan hade en organisation som följde kraven. I de flesta fall hade bolagens förklaringar till avvikelse från kodens olika punkter liknande förklaringar. Enligt min mening har avvikelserna störst effekt på mindre aktieägare då de inte har lika stort inflytande när det gäller att ändra bolagets organisation.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>• Vad ser bolagen för fördelar respektive nackdelar med koden?</p><p>• Hur kan koden utvecklas för att skydda minoritetsägare?</p><p>• Bör det finnas krav på hur bolagens förklaringar ska se ut?</p><p>• Bör det finnas en myndighet som kontrollerar att förklaringarna är tillräckligt tydliga?</p><p>Uppsatsens bidrag: En sammanställning som denna kan användas till att utvärdera koden för att se vilka anpassningar som kan vara nödvändiga.</p> / <p>Aim: The fact that corporations haven’t always been run by its owners has had a great impact to the development of market economy. Corporations lowered the risks at the same time as possibilities increased. Stock-market corporations often mean a wide ownership including a lot of risks in taking care of everybody’s interests. To reduce these risks many countries have implied corporate governance codes. Corporate governance is about the fact that corporations shall be run according to the owner’s interests. Year 2004 Sweden got its own corporate governance code by the name Swedish corporate governance code. The purpose was to improve Swedish corporate governances and the code is a self-regulation. The code is based on the principle “apply or explain” meaning that a corporation can diverge the code as long as they explain why. The purpose of my investigation is to try to answer the following questions:</p><p>• How do the corporations say they diverge from Swedish corporate governance code?</p><p>• What explanations do they give to the diverges?</p><p>Method: This investigation is quantitative and based exclusively on secondary sources like corporate governance reports from the 113 corporations listed at the Nordic list. I have checked how many corporations have diverged from each part of the code. My investigation is entirely based on what the corporations say they diverge from. I have also investigated how these diversions affect the stock-holders.</p><p>Result & Conclusions: My investigation shows that only 9% of the corporations have more then three diversions from the code. It also shows that only 7% of the codes 71 parts were diverged from more then 9 times. This indicates that the corporations have applied the code. In most cases the corporation’s explanations to the diversions were the same. In my opinion the diversions have the most effect on the smallest owners. This since they do not have the same power to change the organization of the corporation.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>• What benefits and disadvantages do the corporations see in the code?</p><p>• How can the code be developed to protect minority owners?</p><p>• Should there be demands on how the explanations should be?</p><p>• Should there be an authority that controls the substance of the explanations?</p><p>Contribution of the thesis: A compile like this could be used to evaluate the code and see which adaptation is necessary.</p>

Syfte: Att bolag inte alltid styrs av sina ägare har varit betydande för marknadsekonomins utveckling. Införandet av aktiebolag sänkte riskerna samtidigt som möjligheterna ökade. I börsnoterade bolag finns ofta ett brett ägande vilket innebär risker vid tillvaratagandet av intressen. Ägare och ledning är sällan den samma och deras intressen skiljer sig ofta åt. För att minska riskerna har många länder infört olika bolagsstyrningskoder. Bolagsstyrning handlar om hur bolag ska drivas utifrån ägarnas intressen. År 2004 fick Sverige sin egen kod för bolagsstyrning kallad Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens syfte var att förbättra styrningen av svenska bolag och är en självreglering inom näringslivet. Koden bygger på principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan avvika från koden så länge de förklarar varför. Syftet med min uppsats är besvara frågeställningarna: • Hur säger bolagen att de avviker från Svensk kod för bolagsstyrning? • Av vilken anledning säger bolagen att de valt att avvika? Metod: Undersökningen är kvantitativ och bygger uteslutande på sekundärkällor i form av bolagsstyrningsrapporter från 133 bolag listade på Nordiska listan. Jag har checkat av hur många bolag som avviker från respektive punkt i koden. I min undersökning har jag helt utgått från vad bolagen själva säger att de avviker från. Efter detta har jag tittat på hur dessa avvikelser påverkar ägarna. Resultat &amp; slutsats: Min undersökning visar på att endast 9% av de listade bolagen har fler än tre avvikelser från koden. Undersökningen visar även att det endast från 7% av kodens 71 punkter avveks fler än 9 gånger. Detta tyder på att bolagen valt att anpassa sig till koden om de inte redan innan hade en organisation som följde kraven. I de flesta fall hade bolagens förklaringar till avvikelse från kodens olika punkter liknande förklaringar. Enligt min mening har avvikelserna störst effekt på mindre aktieägare då de inte har lika stort inflytande när det gäller att ändra bolagets organisation. Förslag till fortsatt forskning: • Vad ser bolagen för fördelar respektive nackdelar med koden? • Hur kan koden utvecklas för att skydda minoritetsägare? • Bör det finnas krav på hur bolagens förklaringar ska se ut? • Bör det finnas en myndighet som kontrollerar att förklaringarna är tillräckligt tydliga? Uppsatsens bidrag: En sammanställning som denna kan användas till att utvärdera koden för att se vilka anpassningar som kan vara nödvändiga. / Aim: The fact that corporations haven’t always been run by its owners has had a great impact to the development of market economy. Corporations lowered the risks at the same time as possibilities increased. Stock-market corporations often mean a wide ownership including a lot of risks in taking care of everybody’s interests. To reduce these risks many countries have implied corporate governance codes. Corporate governance is about the fact that corporations shall be run according to the owner’s interests. Year 2004 Sweden got its own corporate governance code by the name Swedish corporate governance code. The purpose was to improve Swedish corporate governances and the code is a self-regulation. The code is based on the principle “apply or explain” meaning that a corporation can diverge the code as long as they explain why. The purpose of my investigation is to try to answer the following questions: • How do the corporations say they diverge from Swedish corporate governance code? • What explanations do they give to the diverges? Method: This investigation is quantitative and based exclusively on secondary sources like corporate governance reports from the 113 corporations listed at the Nordic list. I have checked how many corporations have diverged from each part of the code. My investigation is entirely based on what the corporations say they diverge from. I have also investigated how these diversions affect the stock-holders. Result &amp; Conclusions: My investigation shows that only 9% of the corporations have more then three diversions from the code. It also shows that only 7% of the codes 71 parts were diverged from more then 9 times. This indicates that the corporations have applied the code. In most cases the corporation’s explanations to the diversions were the same. In my opinion the diversions have the most effect on the smallest owners. This since they do not have the same power to change the organization of the corporation. Suggestions for future research: • What benefits and disadvantages do the corporations see in the code? • How can the code be developed to protect minority owners? • Should there be demands on how the explanations should be? • Should there be an authority that controls the substance of the explanations? Contribution of the thesis: A compile like this could be used to evaluate the code and see which adaptation is necessary.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag.  Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen. Den upplevda revisionsnyttan kunde analyseras genom att vi identifierade olika faktorer som anses påverka valet av att anlita revisor. Enligt studien kan vi inte påvisa någon åtskillnad angående revisionens upplevda nytta mellan etablerade och nyetablerade bolag. Studien visar indikationer på att faktorer som kunskapstillförsel, förbättring, försäkring, tradition, trygghet och legitimitet förklarar vad ägarna anser vara nyttan med revision. Vidare är dessa faktorer bidragande orsaker till att etablerade och nyetablerade bolag väljer att anlita en revisor. / The removal of the auditor requirement has led to the fact that a small company stands between hiring an auditor or not. The purpose of the study was to explore how the perceived usefulness of auditing affects the choice of hiring an auditor or not, for established and new established companies. The survey was conducted through a qualitative research method whose purpose was to gain an in-depth understanding of the factors that influence the above mentioned choice regarding established and new established companies. Through interviews, the study examined the factors the owners in both established and new established companies consider to affect the choice to hire auditor. The theoretical framework is based on agent theory, legitimacy theory, institutional theory and stakeholder theory. The framework is the basis for the collection of empirical data and the analysis. The perceived usefulness of hiring an auditor could be analyzed in that we identified various factors considered to influence the choice of hiring an auditor. According to the study, we can not show any distinction regarding auditing perceived benefit between established and newly established companies. The study shows indications that factors such as the supply of knowledge, improvement, insurance, tradition, security and legitimacy explains what the owners consider to be the benefits of auditing. Furthermore, these factors are contributing causes in why established and newly established companies choose to hire an auditor.

The main purpose of this thesis is to examine the simultaneous determination of debt, dividend, and inside ownership policies in Sweden. We apply a simultaneous equation model estimated with 3SLS. The results reveal a positive two-way causal relationship between debt and dividend polices. We also find a two-way causal relationship between inside ownership and dividend policies, but dividends affect inside ownership in a positive way while inside ownership affects dividends in a negative way. Further, we find a relationship between inside ownership and debt policies, but any causality appears to run from inside ownership to debt in a negative way. This study supports the notion that the convergence of interest and the entrenchment theory are not mutually exclusive. We also show that a SEM estimated with 3SLS is justified empirically over the OLS and that the difference between using 3SLS compared to 2SLS is negligible in our model.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

The overall purpose of this thesis is to gain further knowledge of how the Swedish local government level is affected by requirements to use public procurement through competitive tendering and, more specifically, understand the actions taken by included actors when public procurement is required in implementation of public transport goals. Through case study method, an in specific process tracing, various implementation processes have been examined. One studied process complied with the procurement regulations, while the others included elements that circumvented them. In each process, the actions taken by involved actors have been the focus. The findings are presented in four papers. An overall conclusion is that, when public procurement is required in implementation at the local government level, several actors need to interact. These actors may use procurement to expand, maintain, or restrain their discretion towards others actors. In addition, various control mechanisms, such as e.g. monitoring, are used to restrain an actor’s discretion when the actor is circumventing procurement legislation. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om hur den lokala nivån i Sverige är påverkad av kravet på att använda offentlig upphandling, och mer specifikt att förstå de handlingar som olika aktörer vidtar vid implementering av kollektivtrafik mål, då konkurrensutsatt upphandling är ett krav. Genom fallstudie metod har olika implementeringsprocesser undersökts. I en process har upphandlingsreglerna följts, medan i de andra har upphandlingslagen kringgåtts. Resultaten har analyserats utifrån principal-agent teori och presenteras i form av fyra artiklar. I studien konstateras det att flera aktörer är beroende av varandra i implementeringen. Aktörerna kan använda upphandling för att både behålla och expandera sitt handlingsutrymme gentemot andra aktörer, men upphandling kan även vara begränsande. I studien diskuteras även olika kontrollmekanismer som användas då aktörer kringgår upphandlingslagstiftningen.