Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat. En annan orsak till den ökade redovisningen av detta beror på att sedan år 2008 är statliga och privata bolag numera enligt lag skyldiga att miljöredovisa enligt Årsredovisningslagen 6kapitlet 1§. En av de största utmaningarna för hållbar utveckling enligt Global Reporting Initiative är kravet på att göra nya och innovativa val och att tänka på ett helt nytt sätt. Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver åtgärder som vidtas skyndsamt. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir oerhört viktigt för att uppnå bra relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Redan år 1987 i en FN-rapport uppstod uttrycket ”vår gemensamma framtid”. Rapporten beskrev målet med hållbar utveckling som att ”tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.  Hållbarhetsredovisning är en bred term, som anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Företagen ska mäta, presentera och ta ansvar för deras påverkan på de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Redovisningen ska innehålla både det som är positivt och det som är negativt för att på bästa sätt ge en balanserad bild.Under de senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete pågått inom ramen för det samarbetsprojekt som, Global Reporting Initiative, påbörjade 1997 efter ett upprop av den i Boston, USA, baserade ideella organisationen Coalition for Socially Responsible Economies (CERES) som en reaktion på det stora och ökandeantalet modeller och riktlinjer för miljöredovisning (Bergström 2002). Brown et al. (2009) hänför utvecklingen av GRI till de befintliga institutionella strukturerna, de starkt påverkande intressenterna och den underutvecklade plattform för information om hållbarhetsredovisning.  För att detta ska kunna ske på ett så tydligt, öppet och jämförbart sätt som möjligt har Global Reporting Initiative skapat ett accepterat och trovärdigt ramverk.  Ramverket innefattar både generellt och branschspecifikt innehåll och kan därför användas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och ort. Detta är också den mest kända ram för frivillig rapportering av miljömässiga aspekter. Ramverket och riktlinjerna förbättras kontinuerligt genom ett organiserat samarbete mellan ett stort antal experter från hela världen och från alla intressentgrupper, där experterna möts i diskussioner för att nå samförstånd.Riktlinjerna består av principer för att definiera redovisningens innehåll och för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen. Riktlinjerna består också av standardupplysningar som omfattar resultatindikatorer och andra upplysningskrav, samt vägledning för särskilda tekniska delar i redovisningen. Zeng et al (2010) menar att GRI för närvarande anses vara det mest utvecklade mätinstrumentet för miljöredovisning.Miljöredovisningen enligt GRI syftar till företagets påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, så som ekosystem, mark, luft och vatten. En rad olika miljöindikatorer kopplade till insats och resultat redovisas, men också resultat kopplat till exempelvis påverkan från produkter och tjänster. Många bolag har idag olika miljörelaterade certifikat som visar att hållbar utveckling är viktigt.

Abstract                - “Mergers and acquisitions – How does the integration process affect the result in mergers and acquisitions” Date:                              May 31st 2012 Level:                             Master thesis in Business administration, 15 ECTS Institution:                  School of Sustainable Development of Society and Technology, Mälardalen University Authors:                       Mikael Hansson              15th May 1984                                          Jani Timonen                   12th June 1983 Title:                              Mergers and acquisitions – How does the integration process affect the result in mergers and acquisitions Tutor:                             Staffan Boström Keywords:                   Mergers, acquisitions, synergies, cultural, competitive advantage, integrating, stakeholder theory and institutional theory Research questions:                   How has the integration process affected the outcome of the acquisition of Jokab and what can ABB do differently in future acquisitions? Purpose:                       The purpose of this master thesis is to identify the factors that affect a merger or an acquisition and the factors that make the integration process a success or failure. Method:                       The method used in this study is based on systems theory, this means that reality is explained as objective and completely as possible. The study is qualitative in nature, in which a deeper understanding of the subject mergers and acquisitions wants to be achieved. The study uses an abductive approach and the data used was both from primary and secondary sources. Conclusion:     The result of the study shows that the integration process is influenced by several factors. The most important factors from the acquirer are to have a time schedule, clear communication and a person in charge of the integration process. The acquirer should also communicate the purpose of the acquisition to the acquired companies stakeholders to avoid any uncertainty. / Sammanfattning  – ”Företagsförvärv – hur integrationsprocessen påverkar utfallet vid ett företagsförvärv” Datum:                          31 maj, 2012 Nivå:                              Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens Högskola Författare:                   Mikael Hansson              15 maj 1984                                          Jani Timonen                   12 juni 1983 Titel:                              Företagsförvärv – hur integrationsprocessen påverkar utfallet vid ett företagsförvärv Handledare:               Staffan Boström Nyckelord:                   Företagsförvärv, synergier, företagskultur, konkurrensfördelar, integration, intressent teori och institutionell teori Frågeställning:           Hur har integrationsprocessen påverkat utfallet vid förvärvet av Jokab och vad kan ABB göra annorlunda vid framtida förvärv? Syfte:                             Syftet med vår magisteruppsats är att kartlägga vilka aspekter som påverkar ett företagsförvärv och vilka faktorer som gör att integrationsprocessen blir framgångsrik eller misslyckad. Metod:                          Metoden som användes i studien är ett systemsynsätt, detta innebär att verkligheten ska förklaras så objektivt och fullständigt som möjligt. Studien är av kvalitativ natur då en djupare förståelse inom ämnet företagsförvärv vill nås. I studien används en abduktiv ansats och data som används är både av primär och sekundär karaktär. Slutsats:            Utfallet i studien visar att resultatet av integrationsprocessen påverkas av flera faktorer. Där de viktigaste faktorerna från förvärvarens sida är att ha en tidsplan, kommunicera tydligt samt att ha en som är ansvarig för integrationen. Förvärvaren bör även vara tydlig med syftet av förvärvet för att det inte ska uppstå osäkerhet hos det förvärvade företagets intressenter.

The main subject in this research study is to try to understand the link between legitimacy upholding and CSR reporting, which in this case is sustainability reporting. In this research study we examine how companies’ legitimacy can be damaged by a scandal. This essay takes a closer look at 8 companies that have been through a scandal and this study aims to evaluate how and why they try to re-legitimize themselves after a scandal has happened. The study uses a qualitative content analysis where we have examined companies’ sustainability reports as a basis. We codified the sustainability reports are searched for underlying themes through an abductive analysis that could be used for evaluation. Our results suggest that organizations aim move from a symbolic to a substantial management style after a scandal with a concentration being on stakeholder appeals. Responsibility for the scandal can also deviate depending how big the scandals are as per our results. Our results are however highly anecdotal yet they provide a base for further research. Our results had been analyzed with the help of legitimacy theory, CSR in theory and stakeholder theory. / Huvudämnet i den här forskningsstudien är kopplingen mellan upprätthållandet legitimering av CSR och hållbarhetsredovisningen. I den här forskning studien undersöks hur företagens legitimitet kan skadas av en skandal. Uppsatsen tar en noggrannare titt på 8 företag som har varit med om en skandal och undersöker om och hur de försöker legitimera sig själv före och efter en skandal. Studien är skriven utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt och använt företagens hållbarhetsredovisning som underlag till vårt studie i de här fallet. Vi har kodifierat hållbarhetsrapporterna där vi har sökt efter underliggande teman genom en abduktiv analys. Vårt resultat tyder på att organisationer siktar för att likna efter en substantiell managementstil efter en skandal, där fokus har varit att försöka tillfredsställa intressenterna. Ansvar över skandalen avviker beroende på hur stor skandalen är i hänsyn till vårt resultat. Resultatet i vår studie är anekdotisk dock får vi tillhandahålla en bas för vidare forskning gällande det här området. Vårt resultat har vi även analyserat med hjälp av teorin som vi har tillhandahållit, legitimitets teorin, CSR i teori och intressentteori.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag.  Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen. Den upplevda revisionsnyttan kunde analyseras genom att vi identifierade olika faktorer som anses påverka valet av att anlita revisor. Enligt studien kan vi inte påvisa någon åtskillnad angående revisionens upplevda nytta mellan etablerade och nyetablerade bolag. Studien visar indikationer på att faktorer som kunskapstillförsel, förbättring, försäkring, tradition, trygghet och legitimitet förklarar vad ägarna anser vara nyttan med revision. Vidare är dessa faktorer bidragande orsaker till att etablerade och nyetablerade bolag väljer att anlita en revisor. / The removal of the auditor requirement has led to the fact that a small company stands between hiring an auditor or not. The purpose of the study was to explore how the perceived usefulness of auditing affects the choice of hiring an auditor or not, for established and new established companies. The survey was conducted through a qualitative research method whose purpose was to gain an in-depth understanding of the factors that influence the above mentioned choice regarding established and new established companies. Through interviews, the study examined the factors the owners in both established and new established companies consider to affect the choice to hire auditor. The theoretical framework is based on agent theory, legitimacy theory, institutional theory and stakeholder theory. The framework is the basis for the collection of empirical data and the analysis. The perceived usefulness of hiring an auditor could be analyzed in that we identified various factors considered to influence the choice of hiring an auditor. According to the study, we can not show any distinction regarding auditing perceived benefit between established and newly established companies. The study shows indications that factors such as the supply of knowledge, improvement, insurance, tradition, security and legitimacy explains what the owners consider to be the benefits of auditing. Furthermore, these factors are contributing causes in why established and newly established companies choose to hire an auditor.

Titel: Corporate Social Responsibility (CSR): påverkan på lönsamhet. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Ruaa Mohammed & Suhaib Nasrallah Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syftet: Frågor kring miljö och hållbarhet har blivit alltmer intressant hos företag och intressenter. Därför blev CSR viktig för företag att ta hänsyn till och för att kunna legitimera sig. Denna studie syftar till att studera sambandet mellan CSR och lönsamhet, mätt med lönsamhetsmåtten (ROA och ROE) inom två geografiska områden. Vi kommer att undersöka i vilket område är sambandet mellan variablerna starkast för året 2021. Metod: Studien bygger på en kvantitativ undersökning, där sekundära data har samlats in för 461 bolag inom USA och EU från databasen Refinitiv Eikon för året 2021. Därefter används statistikprogrammet SPSS för att behandla beräkningen av studiens resultat. Resultat & Slutsats: Resultatet för denna studie jämfört med tidigare studier visar att det råder ett svagt negativt samband mellan CSR och lönsamhet i både USA och EU mätt i ROA som inte kan statistiskt säkerställas på grund av att signifikans saknas. Däremot är sambandet neutralt i USA och EU mätt med ROE, det vill säga att det inte alls finns något samband mellan variablerna. Sammantaget för denna studie förekommer det ingetsamband mellan CSR och lönsamhet då signifikans saknas. Studiens slutsats finner att det inte går att påvisa att CSR kan bidra till förbättrat lönsamhet i båda länderna. Dessutom visar det framkomna resultatet att sambandet inte påverkas av skillnaderna i deinstitutionella systemen. Studiens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse av företagsekonomiskforskning genom att göra en omfattande studie om huruvida tillämpning av CSR påverkar företags lönsamhet mätt utifrån lönsamhetsmåtten. Samt ger ytterligare förståelse för sambandet mellan CSR och lönsamhet genom en jämförelse mellan EU och USA. Förslag till framtida forskning: Eftersom studien har sina begränsningar kan det finnas möjligheter för framtida forskning. Ett förslag för framtida studier är att studera forskningsämnet under flera år med flera modeller och flera variabler, ett tips är att studera lönsamhet utifrån andra mått.