This dissertation aims to assist Agile champions in their organisations with their Agile adoption journey. Such a journey typically starts with identifying the Agile challenges and then determining how to address these challenges in their unique context (Hajjdiab & Taleb, 2011a:9). This study provides a manual together with an automated framework to showcase a list of prioritised Agile challenges and their corresponding possible solutions. Before reaching this automated framework, the research presented a comprehensive list of Agile adoption challenges, possible solutions and a mapping between them. The automated framework, also named Agile Adoption Coach (AAC), is in the form of an online tool: www.agilesense.coza/aac. The critical quantitative contribution to this study was the evaluation of the AAC by Scrum Masters and Agile coaches to determine the acceptability of the tool. The research has shown that there is, on average, an 86% acceptability rating for this tool in South Africa. / School of Computing / M. Sc. (Computing)

Kravprioritering är ett av de viktigaste och mest inflytelserika stegen vid tillverkning av en mjukvaruprodukt. Processen är iterativ; den sker under hela produktens agila mjukvaruutvecklingsprocess. Genom kravprioritering beslutas det om vilka krav som ska utvecklas, i vilken ordning och varför.  Målet med denna studie är att undersöka hur mjukvaruutvecklande företag gör för att kravprioritera, samt identifiera vilka prioriteringsmetoder de eventuellt använder sig av. Studiens syfte är att få en förståelse för varför en väl avvägd prioritering är viktig, vilka särskilda prioriteringsfaktorer som ger värde till en produkt och att se hur dessa faktorer är relaterade till resultatet. Syftet är även att undersöka vilka svårigheter som finns i en prioriteringsprocess, samt att skapa en översikt över några av de mest vedertagna prioriteringsmetoderna inom agil mjukvaruutveckling.  Studien utförs i samarbete med mjukvaruföretaget Monitor ERP för att analysera företagets prioriteringsprocesser som används för att utveckla deras affärssystem Monitor. Metoden som används är en kvalitativ undersökning som består av observationer av möten kring prioriteringsarbete och semi-strukturerade intervjuer. Bearbetning av insamlat material skedde genom att organisera, analysera och sammanställa resultat enligt begrepp och kategorier som framkom utifrån litteraturstudien. Resultatet redovisar arbetsprocesser, gemensamma mål, prioriteringsaspekter och utmaningar i prioriteringsarbetet hos Monitor ERP. En väl avvägd prioritering visade sig vara viktigt för att kunna leverera rätt funktionalitet i tid, för att kunna ge trovärdiga estimeringar om utvecklingen och det i sin tur leder till att kunder får förtroende för både produkten och företaget. En rad olika prioriteringsfaktorer som ger värde till programvaran Monitor identifierades, varav många bidrar till att öka kundnöjdheten och kvaliteten på produkten. Monitor ERP använder inte några särskilda prioriteringsmetoder, utan utvecklingsfilosofin Minimum Viable Product används som grund till deras prioriteringsval. Under prioriteringsarbetet upplevdes utmaningar såsom begränsade resurser, oförutsägbara uppgifter, svårigheter med tidsestimering och en utmaning i balansen mellan kundnytta och kundfokus. / Prioritizing requirements is one of the most important and influential steps in the creation of a software product. The process is iterative; it takes place during the entire agile software development. Through prioritizing requirements, it is decided which requirements are to be developed, in which order, and why.  The aim of this study is to investigate how companies that design software prioritize requirements and to identify which prioritization methods they might use during this process. The purpose of this study is to gain an understanding for why a well-balanced prioritization is important, which specific prioritization factors give value to a product, as well as identifying how these factors are related to the result. The purpose is also to investigate the difficulties that exist in a prioritization process, and to create an overview of some of the most used prioritization methods in agile software development.  This study is conducted in collaboration with the software company Monitor ERP in order to analyze the company's prioritization processes used to develop their business management system Monitor. The method used is a qualitative study that consists of observations of meetings about prioritization processes, and semi-structured interviews. Processing of collected material was done by organizing, analyzing, and compiling results according to concepts and categories that emerged from the literature study. The results documents work processes, common goals, prioritization aspects and challenges in the requirements prioritization at Monitor ERP.  A well-balanced prioritization proved to be important to be able to deliver the right functionality on time and to be able to provide dependable estimates of development, which in turn leads to customers gaining confidence in both the product and the company. A number of prioritization factors that give value to the Monitor software were identified, many of which contribute to increasing customer satisfaction and product quality. Monitor ERP does not use any specific prioritization methods, but the development philosophy Minimum Viable Product is used as a basis for their prioritization choices. During the prioritization process, challenges such as limited resources, unpredictable tasks, difficulties with time estimation, and a challenge in balancing customer value and customer focus were experienced.

Der betriebliche Einsatz von Smart Glasses zur Unterstützung von manuellen Dienstleistungsprozessen bietet viele Vorteile, die mit anderen Technologien nicht erreicht werden können. Insbesondere im Bereich der Logistik kann von der Informationsversorgung bei gleichzeitiger Mobilität Gebrauch gemacht werden. Um dieses Potenzial auszunutzen, bedarf es allerdings Softwarelösungen, die auf die jeweiligen Anforderungen zugeschnitten sind. In dieser Forschungsarbeit wird daher untersucht, wie Smart-Glasses-basierte Informationssysteme zur Unterstützung der Logistik zu gestalten und zu implementieren sind. Die Forschungsarbeit folgt dabei zwei Zielen: (A) Die Unterstützung von Logistikprozessen durch Smart-Glasses-basierte Informationssysteme wird im Hinblick auf Anforderungen, Herausforderungen und Gestaltungsprinzipien untersucht, und (B) wird der Entwicklungsprozess zur Gestaltung und Implementierung von derartigen Informationssystemen im Rahmen eines Forschungsprojekts konzipiert und evaluiert. Das Vorgehen wird durch methodische Betrachtungen von Gestaltungsanforderungen und -prinzipien geleitet und entspricht so dem gestaltungsorientierten Forschungsansatz der Wirtschaftsinformatik. Die genauere Beantwortung der gestellten Forschungsfrage erfolgt in drei Schritten: (1) Methoden zur Initiierung von agilen Softwareprojekten und der Integration von Softwareentwicklung und -betrieb werden basierend auf der Wissensbasis agiler Methoden, Praktiken und Ansätze abgeleitet, (2) Grundlagen zur thematischen Fokussierung auf die Technologie Smart Glasses und die Anwendungsdomäne der Logistik werden durch multimethodische Studien geschaffen, und (3) werden entsprechende Systeme zur Mitarbeiterunterstützung instanziiert, evaluiert und die Forschungsergebnisse in ein Vorgehensframework zur Durchführung von Implementierungsprojekten überführt. Die vorliegende Dissertation trägt somit zur Wissensbasis der gestaltungsorientierten Wirtschaftsinformatik durch die erreichten Erkenntnisse zur Initiierung und Durchführung von Softwareentwicklungsprojekten zur Unterstützung von betrieblichen Prozessen durch Smart-Glasses-basierte Informationssysteme bei. Darüber hinaus bietet die Arbeit durch die bewusst praxisnahe Orientierung mit dem generierten Gestaltungswissen einen Mehrwert für Praktiker aus den betrachteten Bereichen, insbesondere für Stakeholder für die Einführung mobiler Informationssysteme in betrieblichen Umfeldern.

Nowadays, the business world is characterized by complexity since market and customer requirements are changing rapidly. Based on this assumption, providers are facing the challenge of delivering software products in shorter terms while these products remain innovative. Agile software development has a huge impact on how software is developed worldwide and promises business value in short iterations. At the same time, requirements are the base of all software products, and consequently, Requirements Engineering (RE) plays one of the most important roles in system development. Traditional techniques referring to intended data do not cover the constantly increasing demands of RE and unintended data from digital sources has amplified the need for Data-Driven Requirements Engineering (DDRE). This study contributes to Computer and System Science by providing a process to combine DDRE and traditional RE approaches in Agile software development methodologies. In this study, the researcher is trying to provide a concrete solution to the lack of an effective process to address data-driven requirements in a Scrum environment organized by regular Sprints and the purpose of it is to suggest a new method for requirements elicitation based on digital data and combine them with traditional stakeholder-driven RE in a Scrum agile environment. The method intends to assist Agile professionals to elicit requirements from digital sources in combination with intended data derived from the stakeholders without impacting the main Agile practices. The approach to conduct this study is Design Science Research (DSR) and contains five steps: Explicate Problem, Define Requirements, Design and develop Artefact, Demonstrate Artefact, and Evaluate Artefact. Literature review has been conducted to explicate the research problem and define the requirements of the artefact. Then, a process and a collaboration board have been created based on the requirements to bring DDRE and traditional RE into the Scrum environment. The researcher performed a demonstration of two illustrative cases of the usage of the proposed artefact to three Scrum professionals and three semi-structured interviews were conducted to evaluate the artefact. After the evaluation, the researcher refined and presented the final artefact that will help the public and private organizations to reduce the costs and time plan on eliciting requirements, and to increase the customers’ satisfaction. The artefact has not been applied in a real Agile environment, but Requirement Engineers and Agile team members can build on the proposed method and bring the elicitation approach of DDRE closer to the software development process.

Agile methodologies have become the modern approach to solve the problem of delivering high quality software in a constantly changing business environment. But still many agile software projects have difficulties in meeting the customer needs. This raises questions about how requirements are handled. Therefore, this thesis investigates the requirement engineering process to find challenges companies meet in practice. The study present results from a case study including one company specialized on defense systems, one finance technology company, one robotics company, and one software development company. Based on nine qualitative interviews we discuss the requirement engineering in agile software development and challenges that arise within this process. These challenges relate to a non-agile surrounding, stakeholders insufficient knowledge about their processes, lack of understanding the customer, and incomplete planning of development. We conclude that when using agile methods, development need to focus more on analyzing customers who derive value from the system and how to adapt the requirement engineering to an non-agile surrounding. / Agila metoder har blivit ett modernt verktyg till att lösa vår tids stora utmaning att leverera kvalitativ mjukvara i en ständigt föränderlig affärsmiljö. Trots att agila metoder hanterar snabba förändringar, står de agila mjukvaruprojekten inför utmaningar med att möta kundbehov. Det väcker frågor om hur kravarbetet går till i agil mjukvaruutveckling. Denna uppsats undersöker kravarbetet i agila mjukvaruprojekt och vilka utmaningar som dessa står inför i praktiken. Studien presenterar resultat från en fallstudie bestående av fyra företag verksamma inom: försvarsindustrin, finans, robotik respektive mjukvaruutveckling. Baserat på nio kvalitativa intervjuer diskuteras kravarbetet i agil mjukvaruutveckling och utmaningar som uppstår inom denna process. Dessa utmaningar är kopplade till en icke-agil omgivning, kunders bristande vetskap om deras processer, låg förståelse av kunden och ofullständig planering av utvecklingsarbetet. Vi konstaterar att det agila arbetet behöver fokusera mer på att analysera de värden kunder drar nytta av från ett system och hur kravarbetet ska hanteras när det möter en icke-agil omgivning.

Distributed methods of working with software development grow larger each and every day. One of these methods is distributed pair programming. The problem is that because of the large amount of different tools there is to choose from when working remotely, it may be difficult for developers to know what they should pick, in order for their work to be as effective and enjoyable as possible, when working with distributed pair programming. This thesis investigates how different tools and practices used when working with distributed pair programming has been experienced previously by people working or studying in areas related to software development. Further the goal is to also provide recommendations about what tools and practices should be used for future work with distributed pair programming. From the results of this thesis the following recommendations could be made. Discord is recommended for communication if the use of face cam is not very important, and Zoom is recommended if it is. These tools are also recommended for screen sharing. For code sharing Git should be used, and it is also strongly recommended that the developers get comfortable with using Git as early as possible. For a shared text editor Visual studio live share or Teletype for Atom is recommended, however one should not put to much work into making the shared text editor function, since this does not necessarily have a large positive impact on the development. / Användning av distribuerade metoder under mjukvaruutveckling ökar för var dag. En av dessa metoder är distribuerad parprogrammering. Problemet är att på grund av den stora mängd olika verktyg som finns att välja bland när man arbetar på distans, så kan det vara svårt för utvecklare att veta vilka verktyg de bör välja, för att deras arbete ska vara så effektivt och en så bra upplevelse som möjligt, när de arbetar med distribuerad parprogrammering. Denna uppsats undersöker hur olika verktyg och metoder som används vid arbete med distribuerad parprogrammering upplevs av utvecklare som arbetar med eller studerar inom ett fält relaterat till mjukvaruutveckling. Målet är att ge rekommendationer om vilka verktyg och metoder som bör användas i framtiden när man arbetar med distribuerad parprogrammering. Från resultatet i denna uppsats kunde följande rekommendationer göras. Discord rekommenderas för kommunikation ifall utvecklarna inte känner starkt behov av att kunna se varann, och Zoom rekommenderas ifall utvecklarna känner att dem har ett stort behov av detta. Dessa verktyg rekommenderas även för skärmdelning. För koddelning så rekommenderas Git, och det rekommenderas även starkt att utvecklarna lär sig detta så tidigt som möjligt. För en delad textredigerare så rekommenderas Visual studio live share eller Teletype för Atom, men utvecklarna bör inte lägga för mycket tid på att försöka få detta att fungera, då detta inte nödvändigtvis har en stor positiv inverkan på arbetet.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

Submitted in fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Technology: Information Technology, Durban University of Technology, Durban, 2015. / Agile approaches have proliferated within the software development arena over the past decade. Derived mainly from Lean manufacturing principles, agile planning and control mechanisms appear minimal and fluid when compared to more traditional software engineering approaches. Scrum ranks among the more popular permutations of agile. Contemporary literature represents a rich source of contributions for agile in areas such as practice guidelines, experience reports, and methodology tailoring; but the vast majority of these publications focus on the individual project level only, leaving much uncertainty and persistent questions in the multi-project space. Questions have recently been raised, by both academics and practitioners alike, concerning the ability of Scrum to scale from the individual project level to the multi-project space. Program management is an area encompassing practice and research areas concerned mainly with harmonizing the existence of competing simultaneous projects. Existing literature on program management essentially perceives projects as endeavours that can be carefully planned at the outset, and controlled in accordance with strong emphasis placed on economic and schedule considerations. This complexion seems to be mostly a result of well-established and ingrained management frameworks like Project Management Institute (PMI), and is largely at odds with emerging practices like Scrum. This disparity represents a gap in the literature and supports the need for deeper exploration. The conduit for this exploration was found in two South African software development small to medium sized enterprises (SMMEs) practicing Scrum. The practical realities and constraints faced by these SMMEs elicited the need for more dynamic program management practices in support of their quest to maximize usage of limited resources. This thesis examines these practices with the aim of providing new insights into the program management discourse in the context of Scrum software development environments. The research approach is qualitative and interpretive in nature. The in-depth exploratory case study research employed the two software SMMEs as units of analysis. Traditional ethnographic techniques were commissioned alongside minimal researcher participation in project activities. Activity Theory honed the data analysis effort and helped to unearth the interrelationships between SMME characteristics, program management practices, and Scrum software development. The results of the data analysis are further refined and fashioned into eleven knowledge areas that represent containers of program management practices. This is the product of thematic analysis of literature and data generated from fieldwork. Seeing as the observed practices were highly dynamic in nature, concept analysis provided a mechanism by which to depict them as snapshots in time. As a theoretical contribution, proposed frameworks were crafted to show how program management practices might be understood in the context of organizations striving towards agile implementation. Furthermore, representations of the mutually influential interfaces of SMME characteristics and Scrum techniques that initiate the observed fluid nature of program management practices, are brought to the fore.

To only follow agile methodologies for agile software development isn't enough to lead to success in agile projects. The dimensions time, cost and scope in the project management triangle are fundamental requirements to succeed in a project. Within projects there exists many other critical success factors and attributes that affect the result of the project. Those are called critical success factors and combined with a project management triangle they are used in this study as a tool for project improvement in research to find potential improvements for agile project in organizations. This research was carried out as a single case study on a company located in the IT branch. The purpose of the study is to with use of the critical success factors mapping done by Chow and Cao [1] combined with the project management triangle dimensions, research which or what degree of critical factors that were existing in the company’s project management culture. The result was used as a tool to create an improvement plan which purpose was to be applied on existing flaws. The study was performed using qualitative research and data were collected through interviews with the employees. This research shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. Combined factors, attributes and dimensions make a complete concept for successful projects. After analyzing and processing the data, a summarize of data were created which showed what factors, attributes and dimensions that were existing and on what degree in the company’s project management culture. This study shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. For all missing and low degree attributes an improvement plan was created on purpose to be applied on existing flaws in order to create a higher success factor on future agile projects. / För att lyckas med agila projekt så räcker det inte med att enbart följa metoder inom agil systemutveckling, inom projekt finns det även en hel del andra faktorer som kan påverka projektets utgång. Dessa faktorer kallas för kritiska faktorer och de står för orsakerna som påverkar utfallet för ett lyckat projekt då de följs. Projekttriangelns dimensioner tid, kostnad och omfattning är grundläggande krav som finns för ett lyckat projekt. Genom att kombinera dessa med de kritiska faktorerna kan en helhetsbild skapas av vad som leder till ett lyckat projekt. Denna studie genomfördes i form av en fallstudie på ett företag i IT-branschen. Syftet med studien var att utifrån Chow och Cao’s [1] kartläggning av kritiska faktorer tillsammans med projekttriangelns dimensioner, undersöka vilka och till vilken grad fallföretaget uppfyller dessa kriterier och attribut. Resultatet användes sedan till att föreslå förbättringsförslag för att kunna åtgärda identifierade brister. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där data har samlats in genom intervjuer med personer som arbetar på företaget. Genom analys och bearbetning av insamlat underlag kunde en sammanställning tas fram för hur fallföretaget förhåller sig till de kritiska faktorerna och projekttriangelns tre dimensioner. Resultatet visar att det gick att identifiera områden där fallföretaget inte uppfyller alla kritiska faktorer. För samtliga brister har förslag på åtgärder föreslagits, detta för att lyckade projekt ska kunna uppnås i större utsträckning.

<p>Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming. Denna metod fokuserar på parprogrammering, kontinuerlig testning och utveckling med många delmål. Slutsatser om bland annat webbstandarder, webbläsarkompatibilitet, användbarhet och säkerhet kommer även att presenteras och all kod följer de standarder som satts upp av W3C för XHTML 1.0 Strict och CSS Level 3.</p> / <p>This thesis takes form of a case study which reflects on the development of a website for Diabetesforbundet, the Norwegian Diabetes Association. The website is a community where people can create accounts and use a number of different functions to interact with each other. The focus of this thesis lies in explaining the practical implementation of the website since this aspect is the main purpose of our degree project. We define and explain the techniques and methods used in the practical work like Contextual Inquiry and usability and thereafter put them to use to explain our design choices on the website. The development methodology we have chosen for the practical aspect of this degree project is Extreme Programming. This software development methodology focuses on pair programming, continual testing and incremental implementation. Conclusions made on web standards, web browser compatibility, usability and security will be presented and all written code follows the standards set by W3C for XHTML 1.0 Strict and CSS Level 3.</p>