I följande uppsats har en nyfikenhet kring hur högläsning och boksamtal används i förskolor varit huvudområdet. Det har undersökts på tio utvalda förskolor och bland tio yrkesarbetande utvalda pedagoger. Genom observationer på två förskolor och en enkätundersökning bland tio yrkesarbetande pedagoger på tio utvalda förskolor har Marie-Anne Lyckman och Ann-Cathrin Jönsson kommit fram till ett resultat och en tolkning av det. Detta redovisas i två metoddelar för respektive förskola samt en metoddel för enkätfrågorna till de tio utvalda pedagogerna. Tillsammans med varje metoddel finns en resultatdel. Vad forskare och teoretiker beskriver i sin litteratur har tillsammans med metoder och resultat bildat en helhet där tolkningar och undersökningar blivit diskuterat.

INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ”bokrecensioner”, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur. METOD: Detta är en kvalitativ studie och jag har använt mig av en  narrativ metod. Min undersökning kommer handla mycket om samtal och berättelser och mitt empiriska material i form av intervjuer kommer slutligen utmynna i berättelser. RESULTAT: Samtliga lärare i studien visade intresse för boksamtal. Den lärare som i praktiken provade att hålla ett boksamtal ville gärna fortsätta att testa detta arbetssätt. De andra två lärarna visade också ett intresse för att prova boksamtal som undervisningsmetod. Dock menade de att tiden inte räcker till. Samtidigt menade samtliga lärare att det är viktigt att ge utrymme för samtal och reflektion i undervisningen. Samtliga elever som intervjuades hade medverkat i ett boksamtal. Deras upplevelser av boksamtalet var genomgående positiva. Tidigare hade de värderat böckerna genom att endast göra ”tumme upp” eller ”tumme ner”.

Uppsatsen undersöker hur maskulinitet framställs i de två ungdomsromanerna Tusen gånger starkare och Dance on my grave. Den visar vilka olika maskuliniteter som representeras i romanerna och hur dessa konstrueras och bevaras med hjälp av gruppen, miljön och språket.

No description available.

No description available.

Thesis (S.T.M.)--Concordia Seminary, 1999. / Includes bibliographical references (leaves [93-96]).

Thesis (S.T.M.)--Concordia Seminary, 1999. / Includes bibliographical references (leaves [93-96]).

Thesis (S.T.M.)--Concordia Seminary, 1999. / Includes bibliographical references (leaves [93-96]).

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.