Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton 1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.

The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency – structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory. Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions. Bourdieu claims that the relation between the habitus and the outer structures causes dispositions to ‘ways of reacting’. His aim with the notion of habitus is to show why the society follows an often strict regularity. Bourdieus is however often accused of being a determinist. I do not totally agree with this criticism but I claim that Bourdieus hasn’t done enough to stipulate his middle way between freedom and constraint and agency and structure. The habitus seems to be more or less immune to mayor upset. Bourdieu is often unclear of how the individual uses his dispositions in various situations. Bourdieus is letting the habitus to too much work. He sometimes seems to forget that it is an individual beyond the habitus. He underestimates the power of humans to make choices of their own. There seems to be more to the notion of agency then the habitus can fully capture. Thus we turn to the thinking of George Herbert Mead. I claim that Mead offers a way out of Bourdieus dilemma between agency and structure. He does this by focusing on what happens in the particular situation. Mead believes that the society reproduces itself in two different ways. There is the ‘unreflexive’ way which has certain similarities with Bourdieus way of thinking. The main difference between Mead and Bourdieu is that Mead claims that there is another way that the society reproduces itself. This is what he calls the reflexive reproduction. If the individual encounters resistance he/she becomes aware of the habitual expectations he/she brought in to the situation. The resistance causes a break in the world the individual takes for granted. The individual then reflexively adapt there actions to the situation. The break makes the individual aware of the world, and this is what lacks in Bourdieus theory. The individual can think and also act in opposite to their habits or habitus. This is what can cause the habitus to change.

Since January 1st 2008, companies have the opportunity to become certified by the new common customs system Authorized Economic Operator (AEO). This opportunity is presented so that authorities together with operators are trusted to ensure that it is the correct cargo that gets transported. Attends Healthcare AB (Attends) has decided to implement this certification. To qualify there are a number of criteria that needs to be met. The aim of this thesis is to verify if Attends can meet the required criteria. This is to create a useful basis for the audit by the Customs Board.   The data collection and gap analysis carried out results in that a number of critical and less critical gaps are identified. An example of the gaps which were identified is a documented routine that deals with export declarations in the current situation. The gaps were mainly identified in the security and customs areas. After consultation with staff at Attends and the Customs Board, the decision was made that a number of routines and additions should be created to deal with the most critical gaps before the audit. With the less critical gaps, it was determined that action should take place only after the audit if the need occur. By dealing with the less critical gaps later, it should be less time consuming. This is because when the Customs Board has obtained some knowledge of the company’s routines, they will be able to give more detailed information to Attends about what needs to be fixed.   A systematic approach was performed in which all processes and documents deemed relevant to the certification were provided. Categorization was used to create a better understanding of the area that belongs to the documentation. This approach resulted in a register with the purpose to simplify identification of the documents.   After completed collection of data and analysis the conclusion shows that Attends Healthcare AB has a large number of routines and other related documents from the company's ISO-certifications and their operations system, Total Process Management that can be reused. This previous work will simplify the implementation of an AEO certification substantially. / Sedan 1 januari 2008 har företag möjlighet att bli certifierade av det nya gemensamma tullsystemet Godkänd Ekonomisk Aktör. Detta för att tillsammans med myndigheter och aktörer säkerställa att det är rätt gods som finns med i transporterna. Attends Healthcare AB har beslutat att införa denna certifiering men för att bli godkänd finns det ett antal kriterier som måste uppfyllas. Målsättningen med detta examensarbete är att verifiera att företaget har den dokumentation som krävs för att uppfylla kraven som ställs av Tullverket. Detta för att skapa en bra grund vid revision av Tullverket.   Datainsamlingen och gapanalysen som genomförts resulterade i att ett antal kritiska samt mindre kritiska gap kunde identifieras. Ett exempel på gap som identifierats är de rutiner som behandlar exportdeklarationer och i dagsläget inte finns dokumenterade. Huvudsakligen upptäcktes gapen inom säkerhets- och tullområdena. Efter samråd med personal på Attends och Tullverket bestämdes att ett antal rutiner och kompletteringar ska skapas för att åtgärda de mest kritiska gapen innan revision. För de mindre kritiska gapen så bestämdes att åtgärder först kommer ske efter revision ifall behovet då uppstår. Genom att åtgärda i efterhand bör kompletteringar bli mindre tidskrävande. Detta för att Tullverket har bättre insyn och kan därför ge ingående kritik till Attends om vad som behöver åtgärdas.   En systematisering genomfördes där samtliga rutiner och dokument som ansågs relevanta för certifieringen angavs. Uppdelningen i olika kategorier är till för att ha övervakad kontroll på vilket område dokumentationen tillhör. Detta resulterade i ett register för att enkelt identifiera dokumenten.   Efter slutförd datainsamling och analys kan slutsatsen dras att Attends Healthcare AB har ett stort antal rutiner och andra relaterade dokument som kan återanvändas ifrån företagets ISO-certifieringar och deras verksamhetssystem, Total Process Management. Detta tidigare arbete kommer förenkla genomförandet av en Godkänd Ekonomisk Aktör certifiering avsevärt.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar normaliseringsprincipen och självbestämmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda på vilket nätverk den enskilde individen har behov av för att hävda sina laggivna rättigheter och se om lagens mål om självbestämmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut på insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hävdar den enskildes självbestämmande. Uppsatsen utgår från ett Aktör-Nätverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv. ANT fokuserar på hur processen ser ut när juridiska beslut fattas. Parternas tolkning av lagen beskrivs utifrån de fyra faserna i det aktör-nätverksteoretiska begreppet översättning. I analysen av empirin framkommer att det i en majoritet av fallen inte är den enskildes perspektiv som styr argumentationen utan ombudets, argumentationen bygger huvudsakligen på ombudets tolkningar och lagen ses som ett medel för att den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

<p>Since January 1st 2008, companies have the opportunity to become certified by the new common customs system Authorized Economic Operator (AEO). This opportunity is presented so that authorities together with operators are trusted to ensure that it is the correct cargo that gets transported. Attends Healthcare AB (Attends) has decided to implement this certification. To qualify there are a number of criteria that needs to be met. The aim of this thesis is to verify if Attends can meet the required criteria. This is to create a useful basis for the audit by the Customs Board.</p><p> </p><p>The data collection and gap analysis carried out results in that a number of critical and less critical gaps are identified. An example of the gaps which were identified is a documented routine that deals with export declarations in the current situation. The gaps were mainly identified in the security and customs areas. After consultation with staff at Attends and the Customs Board, the decision was made that a number of routines and additions should be created to deal with the most critical gaps before the audit. With the less critical gaps, it was determined that action should take place only after the audit if the need occur. By dealing with the less critical gaps later, it should be less time consuming. This is because when the Customs Board has obtained some knowledge of the company’s routines, they will be able to give more detailed information to Attends about what needs to be fixed.</p><p> </p><p>A systematic approach was performed in which all processes and documents deemed relevant to the certification were provided. Categorization was used to create a better understanding of the area that belongs to the documentation. This approach resulted in a register with the purpose to simplify identification of the documents.</p><p> </p><p>After completed collection of data and analysis the conclusion shows that Attends Healthcare AB has a large number of routines and other related documents from the company's ISO-certifications and their operations system, Total Process Management that can be reused. This previous work will simplify the implementation of an AEO certification substantially.</p> / <p>Sedan 1 januari 2008 har företag möjlighet att bli certifierade av det nya gemensamma tullsystemet Godkänd Ekonomisk Aktör. Detta för att tillsammans med myndigheter och aktörer säkerställa att det är rätt gods som finns med i transporterna. Attends Healthcare AB har beslutat att införa denna certifiering men för att bli godkänd finns det ett antal kriterier som måste uppfyllas. Målsättningen med detta examensarbete är att verifiera att företaget har den dokumentation som krävs för att uppfylla kraven som ställs av Tullverket. Detta för att skapa en bra grund vid revision av Tullverket.</p><p> </p><p>Datainsamlingen och gapanalysen som genomförts resulterade i att ett antal kritiska samt mindre kritiska gap kunde identifieras. Ett exempel på gap som identifierats är de rutiner som behandlar exportdeklarationer och i dagsläget inte finns dokumenterade. Huvudsakligen upptäcktes gapen inom säkerhets- och tullområdena. Efter samråd med personal på Attends och Tullverket bestämdes att ett antal rutiner och kompletteringar ska skapas för att åtgärda de mest kritiska gapen innan revision. För de mindre kritiska gapen så bestämdes att åtgärder först kommer ske efter revision ifall behovet då uppstår. Genom att åtgärda i efterhand bör kompletteringar bli mindre tidskrävande. Detta för att Tullverket har bättre insyn och kan därför ge ingående kritik till Attends om vad som behöver åtgärdas.</p><p> </p><p>En systematisering genomfördes där samtliga rutiner och dokument som ansågs relevanta för certifieringen angavs. Uppdelningen i olika kategorier är till för att ha övervakad kontroll på vilket område dokumentationen tillhör. Detta resulterade i ett register för att enkelt identifiera dokumenten.</p><p> </p><p>Efter slutförd datainsamling och analys kan slutsatsen dras att Attends Healthcare AB har ett stort antal rutiner och andra relaterade dokument som kan återanvändas ifrån företagets ISO-certifieringar och deras verksamhetssystem, Total Process Management. Detta tidigare arbete kommer förenkla genomförandet av en Godkänd Ekonomisk Aktör certifiering avsevärt.</p>

Denna studie belyser svårigheten för teknik och virtuell geografi att nå ut till mottagaren genom en kartläggning av e-postens geografi. För att skapa förståelse och fånga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgår uppsatsen dels från teorin Actor Network Theory (ANT) och dels från intervjuer.Under studiens gång uppstod ny förståelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrån sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nätverk med betydelsefulla komponenter såsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner är e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten använder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krävs för att e-postens trajektoria ska upprätthållas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nätverket når sitt syfte.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade år 2010 en vision om att fördubbla Sveriges export fram till år 2015. Visionen omfattade bland annat att öka exporten från små svenska företag. Exporten från svenska företag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfrämjande projekt inte ökat. För att utreda varför regeringen inte lyckats i sin satsning har vi studerat ett av regeringens exportfrämjande projekt Innovative Sweden som drivits av Svenska Institutet under perioden 2011 till 2013. Studien är analyserad dels ur ett företagsekonomiskt perspektiv, genom att utvärdera resultatet av tre företags medverkan i främjandeprojektet, och dels utifrån ett nätverksperspektiv; hur projektet påverkat företagen i deras etablering av utländska affärsrelationer för potentiell export.Syftet med uppsatsen är att ur ett nätverksperspektiv utreda huruvida främjandeprojektet bidragit till exportstöd eller inte för de svenska företagen. Som verktyg har vi analyserat företagens resultat utifrån faktorer som kan påverka företags internationella etablering av affärsrelationer hämtade från teorier inom nätverk vid internationalisering. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket.Undersökningen visar att ett politiskt främjandeprojekt kan fungera som stöd i företags sökande efter etablering av utländska affärsrelationer och export. Två av tre företag fick kontakt med relevanta affärsaktörer, varav ett fick igenom affärer för export. Utifrån den teorietiska modellen gynnades företagen av främjandeprojektet genom att de erhöll ett ökat förtroende från närvarande intressenter och det skapades möjligheter till export och internationella affärskontakter.

Abstract Nils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013.   Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ”Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?” samt ”Hände det i samband med förstatligandet av apoteken?” Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet. Monopoliseringen av apoteken ledde till en centralisering av beslut och hur verksamheten skulle bedrivas. Lokalutformningen kunde ges en ny skepnad då många nya apotek etablerades och behovet av lokaler för tillverkning minskade kraftigt. Fokus för verksamheten lades på distribution och rådgivning till kunderna på bekostnad av kompetens kring hela läkemedelskedjan från inköp, tillverkning och kontroll. Beträffande den andra frågan så vill jag påstå att förstatligandet i sig medförde att deprofessionaliseringen påskyndades då apoteksmonopolet både kunde påverka utbildningen, styra personalrekrytering och lönesättning utifrån sin monopolställning. En reallönesänkning inträffade under perioden 1970 – 1990 delvis beroende på en accentuerad feminisering av yrket. Enligt en professionaliseringsteori så kan detta också tolkas som att det upprättats ett informellt kontrakt mellan de professionella och staten där professionen förblir autonom och upplever sitt yrke som ett kall. Motprestationen blir en låg lön och därmed en lägre status. Slutligen så framtonar en bild av en individ nämligen apotekaren Rune Lönngren. Jag vill påstå att utan apotekaren och ”aktören” Rune Lönngren, så hade inte detta kunnat orkestreras så framgångsrikt som det gjordes. Rune Lönngrens kännedom om branschen, hans partitillhörighet, hans deltagande i flera statliga utredningar samt sist men inte minst att han blev Apoteksbolagets första styrelseordförande under tiden 1970 – 1977 ledde till att han blev en mycket större maktfaktor än vad som framgår av tidigare historiska skildringar.   Keywords: aktör-nätverks-teori, ANT, apotekare, apotek, deprofessionalisering, förstatligande

No description available.

I två kontexter, Luleå och Umeå, undersöks benägenheten att protestera mot utförsäljningen av allmännyttan. Undersökningen tar ett brett grepp om protester och fångar in flera undersökningsobjekt. Benägenheten förklaras av strukturer, aktörer och idéer som finns i kontexterna i form av variabler på strukturell nivå som befolkningssammansättning och sysselsättningsstruktur samt det allmännyttiga beståndet. På aktöriell nivå finns förklaringar i den demokratiska processen och i köparens profil och som idéer i en protesttröskel. Dessa undersöks med en deduktiv och induktiv ansats. En dokumentstudie och djupintervjuer har gjorts, vilka bearbetats med en innehållsanalys. I empirin blev variablernas olikheter mellan Luleå och Umeå synliggjorda, varvid de analyserades för att därefter dra slutsatser om deras inverkan på benägenheten att protestera mot utförsäljning av allmännytta. Det allmännyttiga beståndets karaktär, mer eller mindre demokratiska ageranden i beslutsprocesser, köparens profil och idéer som fanns i en av kontexterna kunde särskilt förklara protestbenägenheten.