This research focuses on contemporary use of Scandinavian bridal crowns connected to history. The aim of my thesis is to show how understandings of bridal crowns are created by human and non-human actors, and thereby to illustrate how the use of bridal crowns today involves interest for history and cultural heritage. By using active-network-theory, I have highlighted how the bridal crowns become material actors which communicate thoughts of royalty, virtue, tradition, heritage and vintage. I have also shown how tradition and heritage are transformative processes which also make the meanings of bridal crowns changeable. Moreover, the bridal crown has proven to be a communicator of identity, and actively expresses thoughts of origin and personal style of the bride. Weddings are not only the context but also the tradition, ritual and network the bridal crown is active in. Therefore, I will take this network into account during the work of my thesis.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

Vi kan se att mikroproduktion av el ökar i dagens samhället och att detta leder till att relationen mellan elhandelsbolaget och kunden förändras, när kunden övergår från att enbart köpa el till att också producera och sälja el tillbaka till elhandelsbolaget. För elhandelsbolaget uppstår då en ny marknadssituation att ta hänsyn till och vi finner detta intressant att studera då antalet mikroproducenter förväntas öka även framöver. Vidare visar mikroproducenter en högre kunskap kring el än den vanlige elhandelskunden och ställer därmed andra krav på elhandelsbolagen. Vårt huvudsakliga forskningsområde kundengagemang är ännu relativt begränsat utforskat empiriskt, och utgörs främst av konceptuella studier. Forskarna är överens om att kundengagemang är en viktig del av relationen och lojaliteten som kunden upplever gentemot ett företag och dess varor. Med vår studie undersöker hur kundengagemang hos mikroproducenter gentemot sitt elhandelsbolag kan ha en inverkan på relationen och lojaliteten som finns mellan aktörerna. Vi ser således på kundengagemang, relationer och lojalitet i en kontext där båda aktörerna bidrar till värdeskapandet och kan sägas både ger och tar i processen. Detta ger vår studie ett A2A-perspektiv. Eftersom detta inte tidigare applicerats på studier om kundengagemang, relationer och lojalitet gör det vår forskning unik. Med utgångspunkt i teorier om kundengagemang, relationer, lojalitet och A2A har vi skapat en intervjuguide för att undersöka hur mikroproducenter uppvisar kundengagemang och lojalitet i relationen till sina elhandelsbolag. Den empiriska studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med mikroproducenter som genom strategiskt urval och snöbollsurval valts ut för att representera gruppen mikroproducenter. Den empiriska datan har delats upp i teman från intervjuerna och dessa har analyserats utifrån de aspekter som framhävts i empirin. Resultatet visar att mikroproducenter upplever att de har ökad kunskap kring el sedan de blev mikroproducenter och att el för dem har gått från att vara en lågintresseprodukt till en högintresseprodukt. De mikroproducenter som uppvisar hög nivå av engagemang till sitt elhandelsbolag är de kunder vars interaktion till företaget har genererat dem värde, främst i form av bra bemötande från elhandelsbolaget. Vad som tydligt efterfrågas hos de mikroproducenter vi talat med är att elhandelsbolaget ska bidra med kunskap kring mikroproduktion. Överlag kan vi se att mikroproducenterna kräver mer uppmärksamhet av elhandelsbolaget nu än vad de gjort som endast elhandelskund och att detta har en inverkan på relationen och lojaliteten mellan aktörerna.

En stark tradition vid Uppsalas studentnationer är att hålla så kallade sittningar, det vill säga sittande middagar. På dessa sittningar har den unisona sången en stark ställning. I det här arbetet har jag utfört deltagarobservationer på tre olika sittningar vid tre olika studentnationer. Detta i syfte att öka kunskapen om den unisona sångens roll i sociala relationer. Genom att anlägga ett ANT-perspektiv (aktörs-nätverksteorin) har jag betraktat sången som en icke-mänsklig aktör bland de mänskliga aktörerna i ett nätverk där samtliga aktörer definieras av att de har agens, vilket innebär att de har en påverkande roll.  Jag har sedan utifrån teoretiska utgångspunkter diskuterat kring aktörernas habitus och kapital. Min undersökning har visat att den unisona sångens roll utgör en central del i studenternas socialisationsprocess och hur den unisona sången och sittningsdeltagarna interagerar med varandra.

The aim of this thesis is to examine the underlying causes for the opening of Karlstad Public Library. In doing so a theory based on the actor/structure model within social theory is used. The structures and actors are intertwined and therefore need to be analysed together. To do so the theory poses a series of questions that needs to be answered. The method used is document analysis. The source material used derives mainly from the municipal archive of Karlstad. As a background and to gain a greater understanding of the process which led to the opening of libraries I describe the general library development in Sweden during the late 19th century and early 20th century. I also describe the societal development in Sweden during this period. The questions earlier posed in the theoretical segment are answered in the result. The economical, political and social structures at the time as well as the actors and their motives for acting are presented. The conclusion of the study shows that the rapid changes of structures led to increased openness towards trying new solutions for the new problems that society was facing at the time. As a part of the actors’ commitment to adult education they acted to achieve a public library. Due to changes in rules concerning grants for adult lecture associations (föreläsningsanstalter) the collaboration with a library to obtain government grants was now important. These were the underlying causes which led to the opening of Karlstad Public Library. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to compare two time periods in thehistory of the university library in Lund and to see whatsimilarities and differences can be found. The two timeperiods will be 1883-1900 and 1933-1950. The methodsused to achieve this will be comparative method with theactor- and structure model and document analysis. Thesubjects that will be analyzed with these methods will bepersonnel and the facilities. The two questions I will try toanswer in this thesis will be: A) What similarities anddifferences can be found concerning the personnel and thefacilities in the two time periods? B) What is therelationship between the actors and the structureconcerning the personnel and the facilities like in the twoperiods?A brief background of what took place in Sweden, LundUniversity and the university library of Lund itself duringour two periods is provided. Then my main material ispresented. It mostly derives from the official yearbooks ofLund University Library for the chosen time periods.Other sources for my main material include a Governmentdocument concerning university libraries in Sweden andthe memoirs by Elof Tegnér. This material is thenanalyzed using my chosen methods and then my twoquestions are answered. / Program: Bibliotekarie

Denna uppsats ämnar analysera den process och de kulturmiljövärden som bidrar till att aktörer identifierar platsen Gamla Uppsala som ett kulturarv, samt vem av aktörerna som besitter tolkningsföreträde av platsen. För att möjliggöra denna undersökning, har samtalsintervjuer, granskning av rapporter och dokument, samt inventeringar av landskapet, ansetts utgöra lämpliga metoder för att besvara frågeställningarna. Svaren som framkommit i samband med studien pekar på att det finns en övergripande tanke om platsen som historiskt viktig, samtidigt som det även råder skiljaktigheter mellan vilka specifika kulturmiljövärden respektive aktör betonar. Kulturmiljövärdena beror även på aktörernas framställning av kulturarvet som något abstrakt eller fysiskt påtagligt. Resultatet av de två sista frågorna kan beskrivas utifrån att det finns ett tolkningsföreträde på platsen, som kan kopplas till politiska prioriteringar och ramverk, men även ekonomiska tillgångar. Dessa faktorer är i sin tur beroende av olika internationella, nationella och lokala kontexter, som påverkar de olika aktörernas möjligheter till inflytande över Gamla Uppsalas utformning.

<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur fördelningen av och kontrollen över territorier i</p><p>Bosnien-Hercegovina har yttrat sig under valda tidsperioder. Fokus ligger dels på konfliktparterna</p><p>och dels på de externa aktörernas roll. Galtungs modell fungerar som verktyg då problematiken med</p><p>territoriell kontroll och oförenliga mål undersöks. Materialet till uppsatsen utgörs främst av</p><p>undersökningar gjorda av såväl historiker, statsvetare som konfliktforskare och sociologer, vilket</p><p>bidrar till att en helhetsbild erhålles. Uppsatsens undersökning börjar med en undersökning av</p><p>Daytonavtalets konflikthantering och sedan går den över till 1914-1918, perioden då det första</p><p>sydslaviska riket uppstår. Därefter sker undersökningen i kronologisk ordning och avslutas i Dayton</p><p>1995, där trådarna knyts ihop. Resultaten visar att konflikter mellan de tre etniska grupperna i</p><p>Bosnien-Hercegovina funnits under samtliga tidsperioder och att de demonstrerats med vapen tre</p><p>gånger mellan 1914-1995. De externa aktörer som figurerat under de väpnade konflikterna har</p><p>påverkat konfliktparterna på olika sätt. Slutsatsen är att de externa aktörerna av olika anledningar</p><p>tenderar att ge sitt stöd åt den konfliktpart de har historiska band till.</p>

<p>The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency – structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory.</p><p>Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions. Bourdieu claims that the relation between the habitus and the outer structures causes dispositions to ‘ways of reacting’. His aim with the notion of habitus is to show why the society follows an often strict regularity. Bourdieus is however often accused of being a determinist. I do not totally agree with this criticism but I claim that Bourdieus hasn’t done enough to stipulate his middle way between freedom and constraint and agency and structure. The habitus seems to be more or less immune to mayor upset. Bourdieu is often unclear of how the individual uses his dispositions in various situations. Bourdieus is letting the habitus to too much work. He sometimes seems to forget that it is an individual beyond the habitus. He underestimates the power of humans to make choices of their own. There seems to be more to the notion of agency then the habitus can fully capture. Thus we turn to the thinking of George Herbert Mead. I claim that Mead offers a way out of Bourdieus dilemma between agency and structure. He does this by focusing on what happens in the particular situation. Mead believes that the society reproduces itself in two different ways. There is the ‘unreflexive’ way which has certain similarities with Bourdieus way of thinking. The main difference between Mead and Bourdieu is that Mead claims that there is another way that the society reproduces itself. This is what he calls the reflexive reproduction. If the individual encounters resistance he/she becomes aware of the habitual expectations he/she brought in to the situation. The resistance causes a break in the world the individual takes for granted. The individual then reflexively adapt there actions to the situation. The break makes the individual aware of the world, and this is what lacks in Bourdieus theory. The individual can think and also act in opposite to their habits or habitus. This is what can cause the habitus to change.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Essay in political science, C-level, by Patrik Larsson, autumn semester 2007.</strong></p><p><strong>Tutor: Susan Marton</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>The battle over the agenda-</strong></p><p><strong>Can media be regarded as an individual political actor?</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose of this essay is to study to what extent media can be regarded to function as an individual political actor. In other words, do the media have more power over the political agenda than the politicians and do the media influence how the politicians make their decisions.</p><p> </p><p>This research is a case study and to be able to complete the intention of this study I have used Maxwell McCombs and Donald Shaws theory, the agenda-setting theory. From this theory I have used four aspects to analyse my material which has consisted of editorials from a Swedish newspaper, interpellations and debates that belong to the interpellations. The aspect I have worked with are, <em>how the problem is defined, who is responsible for the problem, what values and which solutions are expressed</em>.  I have used a qualitative text analysis as my methodological approach which means that the results of my study are my interpretation of the material.</p><p> </p><p>My conclusions are that the media in this case shouldn’t be regarded as an individual political actor because there is no tendency that shows that the media has influenced the government in their decisions concerning the real-estate tax. This means that the media doesn’t have more power over the political agenda. There are tendencies that show a connection between the media and the opposition, so there is possibility that the media can influence the political agenda by making the questions appear on the political agenda which means that the media have the power to influence the political agenda rather than the power over it.</p>