Detta är en kandidatuppsats i etnologi. Ämnet för studien är graffiti, närmare bestämt hur  graffitin och dess utövare påverkas av att det är olagligt att klottra. Med ett kvalitativt  intervjumaterial och teoretiska begrepp lånade från aktör nätverksteori så försöker  forskaren att genom klottrarnas egna ord redogöra för hur klottrarna på olika vis influeras  av att deras uttryck är förbjudet. Studien tar upp frågor om vad som fick de intervjuade  personerna att först börja med graffiti, vad som görs för att stoppa dem från att klottra,  vad som händer om klottrarna blir gripna och vad de gör för att försöka undvika detta.  Ämnen som klottrarnas värdering av sin graffiti, graffitins visuella stil och k-märkt graffiti  behandlas och analyseras i relation till syftet.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfält när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning.

Denna studie belyser svårigheten för teknik och virtuell geografi att nå ut till mottagaren genom en kartläggning av e-postens geografi. För att skapa förståelse och fånga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgår uppsatsen dels från teorin Actor Network Theory (ANT) och dels från intervjuer.Under studiens gång uppstod ny förståelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrån sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nätverk med betydelsefulla komponenter såsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner är e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten använder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krävs för att e-postens trajektoria ska upprätthållas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nätverket når sitt syfte.

Denna studie belyser behovet av alternativa synsätt och alternativa lösningar på hur bilismen och transportsektorn medverkar till miljöproblemen i samhället. Studien undersöker bilens roll för bilisten genom att lyfta fram förbindelsen bil-människa och hur denna förbindelse påverkar valet mellan bilen och kollektiva färdsätt i tre bostadsområden i Stockholmsregion. För att nå förståelse för förbindelsen bil-människa utgår studien från ett aktör-nätverksperspektiv. Metoden utgår från dels kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Under studiens gång uppstod ny förståelse för förbindelsen bil-människa. Denna cyborg är djupt förankrad i informanternas livssfär på grund av de starka skripts som är inskrivna i bilen vilka styr informanternas transportbeteende och överskuggar alternativa transportmedel. Enligt uppsatsens konklusioner är förbindelsen bil-människa en stabil cyborg som sällan enbart utgörs av ett mobilt tranportmedel. Cyborgen bil-människa påverkar informanternas livsvärld på ett positivt sätt genom tillgången till en ökad aktionsradie i jämförelse med kollektiva färdsätt. En alternativ samverkan mellan flera aktörer krävs för att kunna konkurrera med denna cyborg och skapa ett transportsystem i riktning mot långsiktigt hållbarhet.

I den här uppsatsen analyserar jag protagonisten Jean-Baptiste Clamences moraliska utveckling i Albert Camus’ roman Fallet. Jag använder A.J. Greimas aktantmodell och dennes utveckling av Vladimir Propps funktionsanalys för att nå mitt syfte. Jag föreslår även en kombination av de båda teorierna till ett schema, aktantfunktionsschemat, som jag använder för att tolka Clamences moraliska utveckling. Genom aktant-funktionsanalysen visar det sig hur Clamence gradvis djupnar och växer fast i sitt fall och sin skuld. Han söker den moraliska oskuld som flytt men inser till slut att den har gått oåterkalleligt förlorad. Istället underkastar han sig sin skuld och blir domare-botgörare – en falsk profet som förhärligas i självförgudningen.Men utvecklingen av samtalet går fel. Istället för att bryta ner den andre och tvinga fram dennes bekännelse möter Clamence sin överman i samtalspartnern, och jag argumenterar för att Clamence misslyckas med sitt syfte, underkastar sig samtalspartnern och gränsar till vansinnet. Det mest förvånande resultatet av analysen är hur samtalspartnern måste framstå som den verklige hjälten i historien vilket kräver en ny definition av aktanterna och klargörandet av en bakomliggande historia. Jag föreslår att samtalspartnern kan ses som en ny Kristus men tillstår behovet av vidare forskning. / In this essay I analyse the moral progression of Jean-Baptiste Clamence, the protagonist in Albert Camus’ novel The Fall. I employ A.J. Greimas’ actantial model and his development of Vladimir Propp’s function analysis for my purposes. I also propose a combination of the theories into a new actantial-functional scheme through which I analyses Clamence’s moral progression. Through the actantial-functional analysis it becomes clear how Clamence gradually deepens and grows rooted in his fall and guilt. Though seeking the moral innocence which he has lost he finally realises that it is gone forever and instead he submits to his fate and becomes judge-penitent – a false prophet indulging in self-deification. But the development of the conversation goes wrong. Instead of breaking the interlocutor down and forcing his confession Clamence meets his superior in the interlocutor, and I argue that Clamence fails in his aim, surrenders to the other and borders on madness. The most intriguing result of the analysis is how the interlocutor must stand out as the true hero of the novel which calls for a new definition of the actants in the novel and for the need of a primary story. I suggest that the interlocutor may be seen as an incarnation of Christ but acknowledges the need of further research.

This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. Romero´s three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer. Rooms and places, even objects, is a catalyst and a mean to create emotion. To tackle the problem regards to human emotion, which is highly subjective, ANT (actant-network-theory) is used. This theory is a tool to help decode what it is we find emotionally enticing regards to room and objects in the films.