<p>Stroke är en vanlig sjukdom som många drabbas av. Inom den prehospitala akutsjukvården möter ambulanssjuksköterskan patienter drabbade av stroke. Tiden är avgörande för den fortsatta vården och att patienten kommer till rätt vårdinstans direkt. Användningen av mätinstrumentet inom den prehospitala akutsjukvården ökar patientens möjligheter till rätt vård. <strong>Syfte:</strong> undersöka vilka mätinstrument och metoder som är lämpliga för att identifiera strokesymtom hos patienter i en prehospital akutfas. <strong>Metod: </strong>artikelsökningen genomfördes i databaserna ELIN, PubMed, Cinahl, EBSCO samt via American stroke associations hemsida och utfördes under perioden februari 2009 till september 2009. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar och dessa kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall för kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras i form av kategorier. <strong>Resultat:</strong> användning av mätinstrument är bra för att identifiera stroke inom prehospital akutsjukvård. Mätinstrument ska vara lätta att förstå och inte vara tidskrävande. Vid användningen fås en snabbare identifiering av stroke och patienten kan få rätt vård utan extra tidsfördröjning vilket i sin tur leder till bättre livskvalitet och mindre lidande för patienterna. <strong>Slutsats:</strong> I studien framgår inte vilket mätinstrument som passar bäst inom den prehospitala akutsjukvården men att använda ett mätinstrument är att föredra. Beaktande bör tas att inget mätinstrument kan diagnostisera stroke utan mätinstrumenten identifierar symtomen.</p>

Bakgrund:Inom akutsjukvården utsätts sjuksköterskor för stress och traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. De traumatiska händelserna kan komma att ge sjuksköterskorna personliga konsekvenser som stress och posttraumatiskt stressyndrom. Det är av stor betydelse att man inom vården uppmärksammar dessa symtom och hittar copingstrategier för att förhindra psykisk ohälsa hos sjuksköterskorna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser i akutsjukvården. Metod:En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier och dessa har sedan granskats och analyserats. De studier som granskats är tagna från databaserna CINAHL och Medline. Resultat:I resultatet framkom det två huvudkategorier och åtta subkategorier. Det två huvudsakliga kategorierna som kom fram i studien varupplevelser och hantering av traumatiska händelser. I temat upplevelser av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att utsättas för stressfulla situationer, att känna skuld och maktlöshet, att kännaoro och att vara empatisk. I kategorin hantering av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att få stöd, avslappnande aktiviteter, att vara mentalt förberedd och vikten av kunskap och arbetslivserfarenhet. Slutsats: Att ha upplevt en traumatisk händelse innebar att sjuksköterskorna kände någon form av stress. Sjuksköterskornas sätt att hantera stressen beskrivs olika från person till person. Däremot var stödet ifrån familj, vänner och kollegor det stöd som framkom som underlättande av hanteringen av traumatiska händelser.

No description available.

Varje dag vårdas ett antal intoxikerade patienter på landets akutmottagningar. Av antalet akutbesök var 2-45% alkohol- och drogrelaterade. Intoxikerade patienter kan utgöra ett stort hot mot vårdpersonal på grund av intag av droger som leder till aggressivitet. Patienter med misstanke om intoxikation löper risk att felbedömas då de inte vill medverka till vård samt förmedlar inte hela bilden av sin sjukdom/symtom. Återkommande intoxikerade patienter kan leda till försämrad attityd hos vårdpersonal gentemot denna patientgrupp. På akutmottagningen, Akademiska sjukhuset har den intoxikerade patienten en snittvårdtid på fyra timmar och 81 % av dem kräver personal ’bedside’. Syftet med studien var att identifiera problem och patientrisker vid vård av intoxikerade patienter på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Studien genomfördes med enkät som delades ut till 60 stycken anställda på akutmottagningen, fördelat på 20 sjuksköterskor, 20 läkare och 20 undersköterskor som alla var inskolade på akutrummet. Svarsfrekvensen var 100 procentig. Resultatet visade att personalen angav frustration vilket tolkades som brist på vårdplatser där både sjuksköterskor och läkare (20 av 20 st.) svarade att det var svårt till mycket svårt att hitta rätt vårdplats på rätt vårdnivå, vilket ledde till att intoxikerade intermediär- och intensivvårdspatienter vårdades på akutmottagningen. Fyra riskfaktorer identifierades, platsbrist, arbetsbelastning, kompetens och bemötande.

No description available.

Kommunikation är en förutsättning för att kunna bedriva en god och säker vård utifrån patientens egen vilja. Kommunicering innefattar all form av mellanmänskligt informationsutbyte. Hur upplever vi vårdgivare vårdmötet när den verbala kommunikationen brister? Det prehospitala vårdmötet präglas av korta möten i en ofta stressfylld miljö. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska all vård utgå ifrån patientens behov. Bristande kommunikation leder till minskad patientdelaktighet, patientsäkerhet och trygghet i vårdmötet. Syftet med denna studie är att beskriva den levda erfarenheten hos ambulanssjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvården att vårda patienter där de inte kan kommunicera verbalt i en prehospital vårdmiljö. Författarna till studien har valt att utgå ifrån en fenomenologisk beskrivande perspektiv med kvalitativ intervjumetodik. Åtta Ambulanssjuksköterskor med minst två års tjänstgöring inom ambulanssjukvården intervjuades enligt icke strukturell intervjumetodik och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet presenteras i tre kategorier: Att förstå patienten, Att skapa en vårdrelation och Att uppleva frustration. Dessa tre kategorier innehöll totalt åtta stycken underkategorier. Studiens styrka ansågs vara valet av intervjumetod vilket gav uttömmande och beskrivande svar. En svaghet med studien ansågs vara brist på kommunikationsvaliditet då varken informanterna möjlighet för respons av analysprocessen samt att ingen erfaren forskare konsulterades i analysen av det empiriska källmaterialet.

Introduktion: Sjuksköterskor förväntas ha god kunskap för att kunna hantera akuta patientsituationer. Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde inom sin profession och ska hantera både patienter samt anhöriga trots en akut situation. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför akuta patientsituationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes i studien och all data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och totalt deltog 16 stycken sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen av sjuksköterskeutbildningen. Data analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier. Den första; En känsla av otillräcklighet som innefattade två underkategorier; En övermäktig ansvarsroll och Rädslan för att göra fel. Den andra huvudkategorin; En känsla av trygghet innefattade fyra underkategorier; Att utvecklas genom erfarenhet, Att kunna hantera en akut patientsituation, Vikten av att vara ett team och Att stärkas genom reflektion. Deltagarna upplevde sig vara oförberedda inför att hantera akuta patientsituationer men såg också fram emot utmaningen relaterat till att det blir spännande och lärorikt. Resultatet påvisade att sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen behövde mer förberedelse inom akutsjukvård. Slutsats: Studien påvisade att det finns ett ökat behov av förberedelse inom akuta patientsituationer hos sjuksköterskestudenter. Deltagarna beskrev sjuksköterskerollen som övermäktig och behövde en ökad trygghet inom yrket relaterat till att det kunde leda till en högre vårdkvalitet i akuta patientsituationer.

Bakgrund: I Sverige dör det ca 90 000 människor varje år. Många av dessa personer kan ha varit i kontakt med akutsjukvården. Vid ett akut vårdtillfälle kräver patienten omedelbar vård. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och stötta närstående under den svåra tiden innan och efter patienten avlidit. Genom att arbeta med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan få kunskapen i hur hen ska ge adekvat omvårdnad utifrån patientens och närståendes individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med närstående till patienter som avlider inom akutsjukvården. Metod: Studien är genomfördes som en litteraturstudie. Sökningen efter relevanta artiklar utfördes i två databaser med inriktning mot omvårdnad. Analysen är genomförd på tolv vetenskapliga artiklar som lästes flera gånger för att identifiera meningsenheter som senare skapade huvudkategorier med underkategorier. Resultat: Att möta närstående är emotionellt svårt och påverkas av många olika faktorer. Tre huvudkategorier med underkategorier presenteras, Sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter vid mötet med närstående; sjuksköterskornas erfarenheter av känslor i mötet och sjuksköterskornas upplevda brist på kunskap i mötet. Sjuksköterskans erfarenheter av att se närståendes behov; sjuksköterskans omvårdnad av närstående, sjuksköterskornas upplevda roll i mötet med närstående och sjuksköterskans egenskaper i mötet. Sjuksköterskors erfarenheter av omgivningens påverkan i mötet; bristen på tid och vårdmiljöns inverkan på mötet. Diskussion: Huvudfynden som diskuteras är sjuksköterskornas emotionella påverkan av att möta närstående i sorg, kunskapsbrist hos sjuksköterskorna, sjuksköterskornas erfarenhet av omgivningens påverkan samt sjuksköterskans omvårdnad av närstående.

Bakgrund. Tidigare forskning visar att andelen äldre personer över 65 år ökar. Denna ökning resulterar i ett större antal äldre på akutmottagningarna som inte är anpassade för äldre patienter med mer komplexa vårdbehov. Väntetiderna för äldre patienter blir långa och på grund av bristande vårdåtgärder så riskerar de att drabbas av vårdskador som dehydrering, överfylld urinblåsa och fall. Syfte. Syftet var att beskriva de äldre patienternas upplevelser av att besöka akutmottagningen. Metod. Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på elva stycken vetenskapliga artiklar. Resultat. I resulatet framkommer att de äldre patienterna har både positiva och negativa upplevelser av att vistats på akutmottagningen. Resultatet presenteras i sex kategorier, vilka är Trygghet, Bekräftelse, Förståelse, Kommunikation, Väntetid och Fysiskt obehag. Slutsats. Resultatet ger en fördjupad kunskap till akutsjuksköterskan i mötet med äldre patienter. Kunskapen kan bidra till att identifiera förbättringsåtgärder vid omhändertagandet av de äldre och därmed minska risken vårdskador och vårdlidande. Slutsatsen är att omhändertagandet av äldre patienter kan förbättras. Resultatet visar att de äldre vill ha bekräftelse från vårdpersonalen och de vill vara delaktiga i sin vård genom att få information på en nivå så de förstår. Genom tillämpning av personcentrerat förhållningssätt kan delaktighet uppnås och patientens individuella behov kan lättare identifieras vilket bidrar till ett minskat vårdlidande. / Background. Previous research shows that the proportion of older people over the age of 65 increases. This increase results in a larger number of elderly people in the Swedish emergency departments which are not adapted for older patients with more complex care needs. The waiting times for elderly patients are long and due to lack of care measures, the risk is they suffer from injuries such as malnutrition, overflowing bladder and fall. Aim. The purpose was to describe the elderlies` experiences of visiting the emergency department. Method. The present study is a systematic review of literature based on eleven scientific articles. Result. The result shows that the elderly patients have both positive and negative experiences of staying at the emergency department. The results are presented in six categories, which are Safety, Confirmation, Understanding, Communication, Waiting, and Physical Discomfort. Conclusion. The result provides in-depth knowledge to the emergency nurse in meeting with older patients. Knowledge can contribute to identifying improvement measures in the care of the elderly, thereby reducing the risk of healthcare injuries and suffering. The conclusion is that the care of older patients can be improved. The result shows that the elderly wants confirmation from the nursing staff and they also want to be involved in thir care by getting information in a level that they can understand. Through the application of a person-centered approach, participation can be achieved and the patient's individual needs can be more easy to identify, which contributes to reduced suffering for elderly patients.

<p><strong>Inledning:</strong> Dagens hälso- och sjukvård innebär en snabb utveckling med avancerad teknologi. Tillsammans med nedskärningar av personal medför det en ändrad förutsättning för sjuksköterskan i dess omvårdnadsarbete. Vårdpersonal är en yrkesgrupp som ofta belastas med både höga sociala och psykiska krav. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur stress på arbetsplatsen påverkade personalen inom akutsjukvård. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie med artiklar ifrån PubMed och Cinahl som granskats och klassificerats. <strong>Resultat:</strong> Den höga arbetsbördan och patienters lidande var faktorer som upplevdes stressfyllda bland sjuksköterskor. Det som påverkade arbetstillfredsställelsen var ofta relaterat till arbetsmiljön som till exempel stöd från ledningen, kommunikation, samarbete och stress. <strong>Diskussion:</strong> Att arbetsbördan är en sådan vanlig stressor är oroväckande och skulle kunna tyda på en otillräcklig arbetsmiljö. Det är viktigt med en god arbetsmiljö och att hålla stressen på en acceptabel nivå. <strong>Slutsats:</strong> Genom mer forskning och en ökad förståelse kan man förhoppningsvis hitta metoder att minska på den skadliga stressens påverkan på personalen.</p>