Denna studie syftar till att söka inställningen till källkritik i dagens medielandskap hos ett antal intervjuade nyhetskonsumenter. I en värld med allt mer falska nyheter och större informationsmängd behöver vi se över hur vi ser på källkritik, vad det innebär att vara källkritisk och hos vem ansvaret för källkritiken ligger. För att söka dessa svar genomfördes en intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Att källkritik är en komplex fråga framstod tydligt och den ökade mängden information gör den än mer komplex. Mängden information tillsammans med debatten om falska nyheter har bidragit till en ökad medvetenhet kring källkritik. Många intressanta frågor uppkommer som en följd av detta, bland annat hur en ska klara av att vara källkritisk.

I och med dagens digitaliserade samhälle har det skapats en uppsjö av nya termer. Selektivexponering är ett av dessa, vilket betyder att människor i största mån väljer att exponera sig för information som stämmer överens med de befintliga åsikter och övertygelser som personen redan erhåller. Grundat i detta finns det en uttalad oro kring ett fenomen som kan uppstå, ett begrepp som har kommit att kallas filterbubblor. Fenomenet innebär att människor skapar sig en parallell informations-värld som ej nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten, vilket skulle kunna få tänkbart stora oönskade effekter på samhälle och individ. Studien syftar till att undersöka den selektiva exponeringen hos en yngre målgrupp, genom att studera deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen där miljö och klimatfrågan ligger i största fokus. Ungdomarnas medvetenhet kring hur den information som de exponeras för påverkar dem studerades också. För att samla in den information som behövdes för att besvara studiens syfte genomfördes fokusgruppsintervjuer. Den sammanställda datan visade på att dagens ungdomar är selektiva och källkritiska när det kommer till deras informationsinhämtning om dagsaktuella ämnen och att förtroendet för dagstidningar är lågt. Medvetenheten kring att algoritmer styr och påverkar vad de exponeras för på sociala medier visade sig vara högt. Resultatet visade även att ungdomarna tenderar till att stöta ifrån sigi nformation som ej överensstämmer med deras ståndpunkt, då denna sorts information triggar negativa känslor som provokation eller irritation. Vetenskapliga studier, TV och Radio och andra intresseorganisationer som driver olika frågor är de källorna ungdomarna använde sig av då de aktivt väljer att söka efter fakta, eftersom dessa källor anses vara mest sannhetsenliga. Studien visar att interpersonella möten och meningsutbyten med andra människor har en stor påverkan på åsiktsbildningen hos ungdomar.

För att kunna minska arbetsbelastningen på grafiker och speldesigners används Procedural Content Generation (PCG) för att kunna skapa varierat spelinnehåll med lite ansträngning. Denna studie undersöker algoritmerna Binary Space Partitioning (BSP) och Shortest Path (SP) för generering av grottsystem. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tidseffektivt algoritmerna kan generera ett grottsystem samt hur komplext ett grottsystem genererat av respektive algoritm är. Efter undersökning kan slutsatsen dras att BSP är den mest effektiva algoritmen på att generera grottsystem medan SP bidrar med mest skillnad i komplexitet mellan genereringar.

No description available.

I denna studie presenteras en genetisk algoritm som genererar fun banor till ett bilspel. Detta görs genom att utforma fitnessfunktionen efter redan identifierade designmönster om vad det är som gör en bilbana fun. Dessa bygger på Csikszentmihalyi teorier om flow som säger att för att en uppgift ska anses uppfyllande måste den vara utmanande. Utöver designmönstren bygger fitnessfunktionen även på rhythm groups för att en bana ska variera i utmaning. Genom speltest jämförs de genererade banorna med banor som är skapta av en leveldesigner för att framställa hur fun de genererade banorna är. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Befintliga studier har påvisat att genetiska algoritmer presterar bättre om de ges en bra startpopulation. I denna rapport presenteras en lokal sökalgoritm för att skapa en population med fokus på ”vehicle routing”-problem. Algoritmen använder sig av heuristik i en blandning av simulated annealing och tabu search för att skapa individerna till populationen. Utvärderingar av algoritmen på ett praktiskt problem visar att den ger en bra start jämfört med en slumpmässig startpopulation, vilket är vanligt att använda. Resultaten av utvärderingen visar också att algoritmen ger bäst resultat vid mer komplexa problem, medan den har mindre effekt om problemet är enklare.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Simulated annealing, Tabu search, Genetiska algoritmer , ”vehicle routing”-problem.</p><p> </p>

<p>I dagens utveckling av robotkontrollers så finner vi olika synsätt på hur vi ska angripa problemen som en robot ställs inför. Det här arbetet koncentrerar sig på artificiella neurala nät (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker på en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.</p><p>Rapporten kan ses som en fortsättning på Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som används består i att utveckla ett kontrollsystem för en skräpsamlande robot. Detta arbete baseras på experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras på Nolfis spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna påverkas av interna och återkopplade noder.</p><p>Resultaten visar på att en spontan modularitet inte tycks påverkas positivt av återkopplade eller interna noder.</p>

<p>Webbservrar på Internet använder idag dynamiska webbsidor genererade med hjälp av databassystem för sina användare. Detta har lett till en stor belastning på webbservrar och en metod för att minska belastningen är att använda cachning. Detta arbete implementerar och utför tester på en specifik cachningsalgoritm kallad Online View Selection i ett webbspelsscenario. Ett potentiellt problem identifieras hos algoritmen som kan leda till att inaktuell information levereras till klienten och algoritmen modifieras för att hantera problemet. Testresultaten visar att både den modifierade algoritmen och originalet ger likvärdig prestanda. Den modifierade algoritmen visar sig fungera men problemet med den ursprungliga algoritmen uppkommer sällan i webbspelsscenariot.</p>

<p>Syftet med arbetet är att simulera tävlingar på medeldistans mellan löpare med en strategi att vinna och undvika muskeltrötthet. Löparna ses som agenter vars strategi realiseras med ett artificiellt neuronnät (ANN) som med sensorer, avstånd till mål och agentens trötthet beräknar bidragande kraft och styrriktning. Agentens ANN tränas med en belöningsbaserad inlärning baserad på genetiska algoritmer och trötthetsalgoritmen är en uppskattning av hur mjölksyra påverkar muskeltrötthet.</p><p>Resultaten visar att av alla agenter som utvecklats för tävling mot klockan i s.k. time trial har alla haft samma strategi och hittat samma ideala kraft för att minimera tiden. Utvecklingen av agenter för simulation av flera agenter samtidigt har varit mer komplicerad eftersom agenterna påverkar varandra och agenternas strategi har varit olika. Multiagenterna blev också mindre robusta än singelagenterna men utvecklade beteenden som påminner om en realistisk tävling i medeldistanslöpning.</p>

Detta arbete jämför Theta* och en genetisk algoritm för att undersöka ifall en genetisk algoritm ger mer förutsägbara vägar i dynamiska miljöer än en deterministisk sökteknik. Den valda genetiska algoritmen är inte begränsad till vägval till närliggande noder, den nod som är näst i tur kan ligga var som helst i miljön. Theta* valdes för att matcha detta beteende och anses vara en bra representation av en deterministisk sökteknik då den är en vidareutveckling av standarden A*. Resultaten angående förutsägbarheten samlades in genom en enkätundersökning där fyra aspekter efterfrågades i jämförelser mellan Theta* och den genetiska algoritmen: vilken väg är mjukast, vilken väg är rakast, vilken väg är mest direkt, och vilken väg är kortast. Resultaten visade att den genetiska algoritmen presterat 0,6-2,0% bättre än Theta* och anses därför kunna ge mer förutsägbara vägar. Dock krävs mer forskning för att fastställa hur väsentliga de olika kriterierna är för förutsägbarheten. / This work compares Theta* and a genetic algorithm in order to investigate whether a genetic algorithm gives more predictable paths in dynamic environments than a deterministic search algorithm. The chosen genetic algorithm is not restricted to moving to nearby nodes - the next node may be located anywhere in the environment. Theta* was chosen to match this behaviour and is considered to be a good representation of a deterministic search technique as it is based upon the industry standard A*. Results related to the predictability were collected through a survey where four aspects were asked in comparisons between Theta* and the genetic algorithm: which path is smoother, which path is straighter, which path is more direct, and which path is shorter. The results showed that the genetic algorithm performed 0,6-2,0% better than Theta* and is thereby considered to be able to give more predictable paths. There is however a need for further studies in order to establish how important the criteria are for the predictability.