No description available.

No description available.

Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen. Vin i kombination med turism har visat sig ha positiva effekter för vinproducenter och vinregioner i andra länder. Eftersom vinturism i Sverige är ett relativt outforskat fält är det intressant att undersöka vad vinodlarna har för förutsättningar på vin- och turismmarknaden. Uppsatsen har en empirisk prägel grundad på kvalitativa intervjuer med sex svenska vinodlare. Dessutom har intervjuer genomförts med en representant för föreningen Svenska Vinodlare samt Sveriges landsbygdsminister. I uppsatsen argumenteras för att den reglerade marknaden har varit både hämmande och gynnsam för en turismutveckling på de svenska vingårdarna. Vinodlarnas entreprenöriella sida har möjliggjort för dem att hitta andra sätt att tjäna pengar på, trots regleringen. I uppsatsen spekuleras även att om gårdsförsäljning blir tillåtet kan det innebära att fler vingårdar kommer bli kommersiella men att vinproduktionen kommer fortsätta ha småskalig prägel. För att Sverige ska fortsätta utvecklas som vinland och locka turister genom vinupplevelser argumenteras för vikten av kvalitetsstämpling och klassificering av viner och vinregioner.

I Sverige har en längre tid debatterats om ett införande av gårdsförsäljning av alkohol- drycker på tillverkningsplatsen. I Sverige tillfaller dock ensamrätten till detaljhandel med alkohol Systembolaget AB. Ska lagstiftningen på denna punkt ändras, måste den samtidigt vara förenlig med EU-rätten på området. Den unionsrättsliga problematiken innefattar den inre marknaden och den fria rörligheten av varor, där ett av ledorden är icke-diskriminering av utländska varor på en fri och öppen marknad. Samtidigt vill vi värna vår svenska rest- riktiva alkoholpolitik. Statliga monopol regleras genom artikel 37 i Fördraget om Europeis- ka Unionens Funktionssätt (FEUF). Artikeln är uteslutande tillämplig på de rättigheter som ges av det direkta utövandet av dess funktionssätt. Från monopolets funktionssätt ska skil- jas alla andra åtgärder, även om de har en påverkan på detta. Dessa regleras genom artikel 34 FEUF, vilken stadgar att varje åtgärd som innebär en kvantitativ importrestriktion eller har en motsvarande verkan ska vara förbjuden. Detta inbegriper varje nationell åtgärd som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, utgör ett hinder för handeln inom unionen. Artikel 36 FEUF ger dock en möjlighet att godta sådana åtgärder om de grundas i ett trän- gande allmänintresse eller andra tvingande hänsyn och är proportionerliga för sina syften. I Finland har gårdsförsäljning funnits sedan 1995 och har sedan årsskiftet utökats till att gäl- la gårdsvin och hantverksöl. I Sverige finns en möjlighet att införa en sådan modell efter finskt snitt. Finland är tillsammans med Sverige de enda medlemsstaterna inom EU med ett detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker. Gårdsförsäljning skulle även kunna utgöra en försäljningsform, vilket skulle innebära att åtgärden faller utanför artikel 34. Likaså skulle gårdsförsäljning kunna inlemmas i detaljhandelsmonopolet som ombud till Systembolaget och utgöra filialer till detta. Oaktat vilket alternativ som förespråkas kräver varje sådan åt- gärd en specifik och riktad anpassning till den EU-rätt som berörs. / <p>Bedömare: Johan Wessén; johan.wessen@liu.se</p>

In this study beer breweries and vineyards have been studied. The purpose of the study is to illuminate how beer breweries and vineyards on Gotland market themselves on social media and how they address the Swedish law “Alkohollag (2010:1622): 7 kap. Marknadsföring av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat”. In this study a content analysis was made on four Gotlandic businesses, two vineyards and two breweries. In the content analysis 184 posts, from the different businesses, on both Instagram and Facebook were analyzed based on a coding schedule with eight different subjects. Five semi structured interviews with the Gotlandic businesses were also made. The result showed that all breweries and vineyards are marketing themselves differently and are variously active on social media. It is also shown that there is a difference between the big businesses and the smaller ones on how they address the Swedish law. The bigger businesses have more resources on the marketing side than the smaller ones which may be a result of how they address the law. / I denna studie har ölbryggerier och vingård på Gotland studerats. Syftet med denna studie är att belysa hur ölbryggerier och vingårdar på Gotland marknadsför sig på sociala medier och hur de förhåller sig till “Alkohollag (2010:1622): 7 kap. Marknadsföring av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat”. I studien genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där fyra gotländska företag analyserades, två vingårdar och två ölbryggerier. I innehållsanalysen analyserades 184 inlägg på företagens Instagram och Facebook. Inläggen analyserades utifrån ett kodningsschema med åtta olika teman, även fem semistrukturerade intervjuer med de gotländska företagen genomfördes. Resultat visade att alla bryggerier och vingårdar marknadsför sig på olika sätt och är olika aktiva på sociala medier. Det finns en skillnad mellan de stora företagen och de mindre på hur de förhåller sig till alkohollagen 7 kap då de större företagen har fler resurser att marknadsföra sig med än de andra företagen.