The diploma thesis deals with the relation between the socialism of the 21st century as an ideology (or revolutionary theory) and human security concept applied on case of Venezuela, with regards to the regional context of Latin America. First, it presents both theoretical terms in deeper contexts; in case of Latin-American socialism deals with theoretical background in the work of Heinz Dieterich, advisor of Hugo Chávez and compares to the perspective of Russian professor Alexander Buzgalin, it also deals with regional perspective of indigenous socialism. In case of concept of human security, the thesis offers an insight into its genesis in United Nations, gives voice to some critical approaches and presents models that are further used. Both theoretical terms are applied in the analytical chapters of the thesis on case of the Bolivarian Republic. In case of socialism, the author analyses its impact on the 1999 constitution and deals with implementation on the example of communal councils; in case of human security concept, she choses three models that are tested to evaluate the current situation in the country. The author also considers the relation between a crisis or a threat to human security and migration as possible indicator of a current state. On the example of Venezuela, the author evaluates the...

The diploma thesis deals with infectious diseases transmitted from animals to humans. These diseases have a significant impact on public health and the economy around the world, especially in less developed countries. The theoretical part defines the infectious and epidemic process of the disease, including the source of the causative agent and factors that influence the incidence and spread of diseases. The practical part analyzes the situation of the occurrence of endemic diseases occurring in Peru and compares them with the situation in neighboring states using the beta and sigma convergence methods. The results are presented by a correlation diagram. In conclusion, the situation of selected diseases is evaluated and suggestions are made to improve the epidemiological situation and recommendations to those traveling to this country, both for work and study, as well as for tourism.

The thesis deals with the currently ongoing Venezuelan migration affecting the Latin American region. The aim of this thesis is to analyze the current state of the migration crisis in Venezuela, compare the approach of selected Latin American countries to migrants and analyze the transformation of these approaches. The main, analytical, part of the thesis is structured into three parts. The first section describes migration in Latin America in general. The next section contains an analysis of the economic and migration crisis in Venezuela. In the end, there is an analysis of the reactions of individual countries in the region.

The thesis provides an insight into the issue of biopiracy in Latin America. The phenomenon of biopiracy is mostly connected with the forests in Brazil and Ecuador, which are concerned in the thesis. The first part of the thesis describes the two countries in terms of biodiversity and forest occurrence, as well as in terms of genetic resources and their exploitation. The thesis provides a comparative analysis of the two countries based on defined criteria. The aim of the comparative analysis is to determine which of the two countries is fighting against biopiracy more effectively. As a result of the comparative analysis the last part of the thesis includes some suggestions that can improve the current situation.

No description available.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en mikrohistorisk undersökning om identitetskonstruktion och anpassning under en utvandrares första år i Minnesota i början av 1900-talet. Som källmaterial har jag använt mig av en brevsamling, med brev skickade av en utvandrare vid namn Alfred Rosén. Som avgränsning valdes de tio första breven till Föräldrar och syskon ut, dessa sträckte sig över ett års tid. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys. Jag har dels undersökt vad breven kan säga om Alfreds bakgrund och varför han valde att utvandra, men framförallt vad de kan säga om hans identitet och hans anpassningsprocess under det första året. Som teoretiskt utgångspunkt har jag använt Sandra Dolby Stahls teori om kulturellt deltagande, i vilken hon föreslår åtta breda kategorier inom vilka identiteten kan uttryckas: familj, etnicitet, religion, plats/region, ålder, kön, yrke och andra sociala nätverk för att analysera vilka sociala grupperingar eller kategorier Alfred interagerar och associerar sig med.  I resultatet framkommer det att Alfred i första hand interagerar med svenskar och i synnerhet värmlänningar, vilket var ett typiskt mönster bland svenska utvandrare. Samtidigt visar han en vilja att ta seden dit han kommer och att inte begränsa sig till en svensk eller värmländsk identitet. Diskussionen om svenskhet och dess bevarande var annars livskraftig vid den här tiden och många etniska föreningar bildades. Alfred fann istället sin tillhörighet i missionskyrkan, ett religiöst engagemang han tog med sig från Sverige och som exemplifierar hur väckelserörelsen speglades i det svensk-amerikanska samhället. Sin kristna tro och frälsningsuppdraget fyllde både en social och spirituell funktion under Alfreds första år, men det utgjorde också en länk till sin familj som delade Alfreds religiösa engagemang. Familjen är trots sin frånvaro en viktig del av Alfreds identitet, vilket den mycket omfattande brevsamlingen kan vittna om. Sist men inte minst är det tydligt att trots diverse grovjobb under det första året så är han bonde i skälen, och siktet är inställt på att kunna köpa sin egen mark.  I diskussionen reflekterar jag dels över Alfreds val att utvandra och dels över hur Alfreds interaktioner med Stahls sociala kategorier påverkade anpassningsprocessen under det första året. Alfred lyckades i alla uppenbara avseenden att anpassa sig och uttrycker också i breven hur han trivs mycket bra. Jag menar att detta går att spåra till hans identitära anpråk och följande faktorer menar jag bidrog: Att Alfred inte vill begränsa sig till vare sig sin svenska eller regionala identitet utan förhåller sig öppen till majoritetssamhället och dess traditioner, att Alfreds tro och religiösa engagemang tycks ha varit mycket betydelsefull för anpassningen av flera skäl, dels som ett sätt att knyta kontakter men också som något tryggt och bekant i en främmande värld.

Att få möjlighet att reflektera kring livsvillkor i länder där det spanska språket talas är ett av syftena för moderna språk både på högstadiet och gymnasiet. Eftersom det spanska språket är det språk som flest elever väljer att studera betyder det också att fler elever möter de spanska läroböckernas innehåll. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur läroböcker i spanska inriktade på högstadiet och gymnasiet representerar upptäckten och koloniseringen av Amerika och med vilka begrepp som urbefolkningen i Amerika benämns i dessa böcker. Resultatet av studien visar att den historiska händelsen ges olika utrymme i läroböckerna och att representationen av upptäckten och koloniseringen av Amerika domineras av det historiska perspektivet den svarta legenden. Dessutom förekommer olika begrepp för att benämna urbefolkningen i Amerika och vissa begrepp kan ifrågasättas om de stämmer överens med Läroplanen och dess värdegrund.

Předmětem práce je přechod k demokracii a konsolidace demokracie v Chile. Výchozím bodem je politický systém Chile před rokem 1973. Nejprve jsou hledány příčiny politické a ústavní krize v roce 1973, zejména ty, které jsou zakotveny v ústavě z roku 1925. Jádrem práce je posouzení změn v konfiguraci politického systému Chile po roce 1989.U konkrétních parametrů systému (forma vlády, volební systém, stranický systém atp.) je zjišťováno, zda v nich nový politický systém navazuje na politický systém před rokem 1973, či na autoritářský režim, tedy zda je v novém politickém systému patrné poučení z minulého vývoje.

This article explores the specific capacity of TV courtroom drama to dramatize civic issues and to seduce viewers to an active engagement with such issues. I argue that television series of this genre eyploit the apparent theatricality of their subject matter-trials-to invite their audiences to the deliberation of social or political issues, issues that they negotiate in their courtroom plots. contemporary courtroom dramas amend this issue orientation with a self-reflexive dimension in wich they encourage viewers to also reflect on how the dramatic construction of 'issues' shapes their civic debate. I unfold this argument through a reading of episodes from two very different legal dramas, Boston Legal (2004-2008) and The Good Wife (2009-).

(English) This work deals with dependency theory n conceptions of its two main exponents Andre Gunder Frank and Fernando Henrique Cardoso. Metodologically is it based on a basic hypothesis of sociology of knowledge that human thought (both everyday knowledge and abstract theories) is fundamentally determined by its social and historical context. It follows necessity combine a historical and sociological approach. At first, the work concentrates on historical and theoretical conditions of emergence of dependency theory (especially modernization theory, Marxism and structuralism). A core of the work is focused on writings of Frank and Cardoso, their intelectual trajectory, metodology of analysis, concept of dependency and its political implications. Hereupon follows a sketch of political influence of dependency theory in a form of Frank's activity as an advisor of Salvador Allende and particularly of Brasil at a time of Cardoso's presidency and a survey of a vast and wide-ranging critics of dependency theory. Final part of the work is comprised by a sketch of contemporary position of dependency theory, its influence and actual relevance.