I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år.   Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme. Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet. Resultatet visar att det finns en variation av uttryck som har potential att kunna stimulera utvecklandet av historiemedvetandet, men att förhållandet mellan kriterierna som bör uppfyllas innehåller motsägelser. Den kritiska hållningen, som står med i syftesbeskrivningen för ämnet och är en komponent i förmågornas utveckling, försvåras av att händelser inte är tillräckligt redogjorda för och att slutsatserna av historien redan är dragna. Slutsatser som dras är att historieläroböckerna har störst potential till att orientera läsaren i demokratifrågor.

The aim of the study is to examine the changes and continuity that have occurred from 1997 to 2017 in how the first wave (1900-1920) and second wave (1960-1980) of the women’s movement for gender equality are portrayed in historical textbooks for upper secondary school. Additionally, it aims to investigate how the portrayals in textbooks relate to the values of the Swedish school curriculum regarding gender quality specifically in the curricula from 1994 and 2011. The research questions intend to investigate how the textbooks describe the women’s movement and which women are depicted in the textbooks. The essay also aims for a comparative analysis of the similarities and differences in conveying a gender equality perspective by comparing the textbooks to the contemporary curriculum. The source material for the study consists of six history textbooks published between 1997 and 2017, with three books published under Lpf94 and remaining three under Gy11. The research method employed is a textual analysis based on Niklas Ammerts typology, which consists of four categories: stating, explaining, reflecting and normative. It is used to categorize the descriptions of the women’s movement. Yvonne Hirdman’s gender system theory is used to analyse the textbooks from a gender perspective. The study concludes that to accurately depict women’s movements and their underlying motivations, individual women must be more prominently included. Despite improvements in Gy11 textbooks aligning with the curriculum, there remains a need to includes narratives of individual women within the movement, for a comprehensive representation of women’s contribution in history.