Syftet med denna studie har varit att utvärdera hur upplösningen på höjdmodellen inverkade på brandriskkartor som togs fram genom multikriterieanalys (MKA) och vilka upplösningar på höjdmodellen som gav bäst avvägning mellan tidsåtgång och tillförlitliga resultat. Studien avgränsades till ett område runt Kårböle, Gävleborgs län. Valet av kriterier baserades på vilka faktorer tidigare studier har använt för att skapa brandriskkartor genom MKA. För viktning av faktorerna användes analytisk hierarkisk process. Viktningen baserades på studier som genomförts i områden med liknande klimat. För att hitta svagheter i viktningen genomfördes känslighetsanalysen One-Factor-At-A-Time. En höjdmodell med 2 m upplösning omsamplades till upplösningar på 20, 50, 150 och 300 m. Det skapades därefter fem olika brandriskkartor baserade på dessa upplösningar genom MKA och tidsåtgången för att skapa varje karta noterades. För att utvärdera hur tillförlitliga dessa kartor är validerades dem genom FA-statistik där referensbranden var en tidigare skogsbrand som brunnit i området. Resultatet av känslighetsanalysen visade att vegetationstyp och närhet till bebyggelse var de två känsligaste faktorerna. Detta kan ha berott på svagheter i viktningen. Förändringar av dessa vikter gjorde dock ingen skillnad för var de högsta cellvärdena uppstod, vilket indikerade att viktningen var robust. Valideringen gav olika resultat beroende på vilken ekvation som användes, men F2U gav en medelmåttig korrelation med referensbranden, vilket är ett acceptabelt värde. Det fanns endast marginella skillnader i hur väl de olika brandriskkartorna korrelerade med referensbranden. Tidsmässigt var 2 m upplösning långsammare än övriga upplösningar medan de övriga upplösningarna hade liknande tidsåtgång. Slutsatserna av denna studie var att höjdmodellens upplösning endast har marginella effekter på hur tillförlitliga brandriskkartorna blir. Tidsmässigt var det ingen skillnad mellan de olika upplösningarna, med undantag för 2 m upplösning som var betydligt långsammare än övriga. För brandriskkartering genom multikriterieanalys rekommenderas det att använda en upplösning på 20 eller 50 m på höjdmodellen enligt resultaten av denna studie.

Software testing is an essential part of any development, ensuring the validity and verification of projects. As the usage and footprint of JavaScript expand, new testing frameworks in its community have made statements about being the best overall solution using minimal intervention from developers. The statements from these frameworks about being the greatest can make it difficult for JavaScript beginners to pick a framework that could affect current and future projects. By comparing different types of frameworks and establishing a guideline for others to do the same, it becomes easier for beginners and others to choose a framework according to their own required needs. The overall method uses Mario Bunge’s scientific method via stages, which helps validate the thesis as scientific. Research, empirical data from a qualitative, and objective data from a survey decide the criteria, their priority (to determine their impact and hierarchy), what frameworks to include, and how to compare them. The frameworks Jest, AVA, and Node TAP are compared based on the main criteria of simplicity, documentation, features, and their sub-criteria. Evaluating the frameworks and ranking their performance in each criterion was done through an experiment conducted on a pre-made website without any testing included. The analytic hierarchy process is the primary method used to combine the information gathered and output a result. It makes it possible to create a priority hierarchy for each criterion and subsequently makes it possible to evaluate the choices available on their fulfillment of those criteria. One of these choices will eventually be an overall more suitable fit as the optimal framework for the research question. Combining the survey and experiment data into the analytic hierarchy process revealed that Jest fit the previous criteria better than AVA and Node TAP because of Jest’s better learning curve and Stack overflow presence. AVA was just behind in those areas, while Node TAP had a poor fit for all sub-criteria compared to the other two. AVA’s almost similar evaluation to Jest shows how the open-source community and small development teams can keep up with solutions from big corporations. / Programvarutestning är en viktig del av all utveckling, för att säkerställa giltigheten och verifieringen av projekt. Tack vare JavaScripts expandering och användning, så har nya testramverk dykt upp som anser sig vara den bästa lösningen för utvecklare. Dessa påståenden kan göra det svårt för nybörjare inom JavaScript-utveckling att bestämma sig för vilket ramverk de borde använda, vilket kan påverka deras arbete och framtida projekt. Genom att jämföra dessa ramverk och etablera riktlinjer för andra nybörjare, blir det simpelt för olika demografiska grupper att välja rätt testramverk enligt deras egna åsikter. Den övergripande metoden använder Mario Bunges vetenskapliga metod, vilken använder flera steg för att omvandla hypotesen inom arbetet till en vetenskaplig rapport. Forskning och empirisk information från kvalitativa undersökningar, samt objektiva insamlingar från undersökningar, har använts för att bestämma enligt vilka kriterier dessa ramverk ska jämföras, vilken prioritering dessa kriterier har för nybörjare, vilka testramverk som ska användas och hur ramverken ska jämföras. Testramverken Jest, AVA och Node TAP har jämförts baserat på huvudkriterierna enkelhet, dokumentation och funktionalitet, dessa kriterier innehåller även underkriterier. Evalueringen av dessa ramverk och deras grad av prestanda inom dessa kriterier gjordes genom experimentellt utförande och användning inom en förhandsgjord hemsida utan någon form av testning inkluderad. Den analytiska hierarkiska processen var den primära metoden som användes för att kombinera den insamlade informationen till ett slutgiltigt resultat. Detta för att en prioriteringshierarki kan skapas för all kriterier, och gör det även möjligt att evaluera all ramverk inom dessa kriterier. Ett av dessa ramverk kommer eventuellt beräknas som det bästa alternativet, och på så sätt hjälpa besvara huvudfrågan. Kombinationen av resultaten från undersökningen och experimenten gav att Jest passar bäst till nybörjare, baserat på kriterierna och deras prioriteringsrang, detta tack vare att Jest har bättre inlärningskurva och Stack Overflow-närvaro jämfört med AVA och Node TAP. AVA ligger precis efter inom dessa kriterier, medan Node TAP har betydligt sämre prestanda inom alla kriterier. AVA:s närliggande kapacitet till Jest bevisar att mindre grupper av utvecklare kan komma upp med bra lösningar precis som större företag.

Förbättring av cykling som hållbart transportmedel kräver skräddarsydda transportsystem. Svenska kommuner, som Vänersborgs, har påbörjat implementering av cykelplaner vid planering av infrastruktur. Med kommunens samtida mål om att öka invånarantalet från 39 000 till 50 000, är planens mål och riktlinjer för att utveckla ett högkvalitativt, säkert cykelvägnät som kopplar samman viktiga målpunkter och minskar olyckor. Denna avhandling utvärderar säkerheten och tillgängligheten över gång- och cykelvägnätet till skolor inom Vänersborgs kommun med hjälp av GIS-analyser, där fokus riktar mot barn i åldrarna 7–15 år, men även säkerheten över totala gång- och cykelvägnätet utvärderas. Studieområdet inkluderar Vänersborgs centrum, Öxnered och Vargön. Multikriterieanalys (Analytisk Hierarkisk Process) metoder med kombination av nätverksanalys användes för att bedöma GC-nätets säkerhet och tillgänglighet. Experter viktade olika kriterier för säkerhet, vilket ledde till säkerhetsklassificering i ArcGIS Pro. Inkluderade kategorier var Mycket god, god, mindre god och låg. Nätverksanalysen i ArcGIS Pro prioriterade rutter via gång- och cykelvägnätet och förbjöd rutter att färdas längs vägar med hastigheter över 80 km/h, med hjälp av verktyget Closest facility för att planera rutter till skolan och undersöka tillgängligheten. Resultaten visade att 48.33% av det totala GC-nätet klassificerades som mycket god, 1.89% som god, 26.14% mindre god och 23.64% som låg. Nätverksanalysen indikerade en tillgänglighet till skolor uppnår 73.98%. Trots en signifikant andel av GC-nätet uppnår mycket god säkerhetsnivå, noterades brister, specifikt vid mer urbana områden där vissa segment klassas som mindre god och låg. Sammantaget visar avhandlingen att medan GC-nätet generellt uppnår god säkerhet och tillgänglighet, förekommer märkbara brister. Att se över och eventuellt åtgärda dessa brister skulle främja utvecklingen av cyklandet i Vänersborgs kommun. / Enhancing bicycling as a sustainable transportation mode requires tailored transportation systems. Swedish municipalities such as Vänersborg are integrating bicycling into infrastructure planning. The municipality's aims to grow the population from 39,000 to 50,000, the plan aims to develop a high-quality, safe bicycle network connecting key destinations and reducing accidents. This thesis evaluates the safety and accessibility of the bicycle network to schools within Vänersborg municipality using GIS-based analyses, focusing on children aged 7 to 15, while also evaluating the safety of the total network. The study area includes Vänersborgcity center, Öxnered, and Vargön. Multi-Criteria Decision Making (Analytical Hierarchy Process) approaches coupled with network analysis were utilized to assess the network's security and accessibility. Experts weighted different security criteria, leading to a safety classification in ArcGIS Pro. Categories included very good, good, not so good, and low. The Network analysis in ArcGIS Pro prioritized bicycle routes and restricted roads with speed limits over 80 km/h, using the Closest Facility tool to route school access. The results indicated that 48.33% of the network was classified as very good, 1.89% asgood, 26.14% as not so good, and 23.64% as low. The network analysis indicated a 73.98% accessibility coverage to schools. Despite a significant portion of the network achieving a very good safety level, deficiencies were noted, particularly in urban areas where some sections were rated as not so good and low. Overall, the thesis reveals that while the bicycle network generally achieves good security and accessibility, there are notable shortcomings. Addressing these gaps is crucial for Vänersborg's efforts to promote cycling and support population growth.