No description available.

<p>Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI).</p><p>Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections?</p><p> </p> / <p>Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv.</p><p>Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län.</p><p>Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?</p>

Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI). The overall aim with the study is to conduct a geographical analysis of Chlamydia infections and explain the differences in the spatial pattern. The study is limited to the counties and a region that have been using Becton Dickinson laboratorial analysis methods. The study is based on statistics on Chlamydia infections incidence rates, from the SMI. The statistics did raise questions regarding the spatial patterns differences. Therefore some of the chosen counties and region were contacted through both telephone and email. Further information search was conducted on internet sites for some of the government authorities: The National Board of Health and Welfare, Swedish National Institute of Public Health etc. The mentioned authorities along with the SMI, play important roles in the area of sexually transmitted infections (STI). Geographical spatial pattern differences of Chlamydia in the chosen counties and region can be explained on the basis of several factors. Statistics have been influenced by the fact that individuals have tested themselves in other areas/locations and not the locations where they have their permanent addresses (home areas). The quantities of taken samples and the effectiveness regarding the processes taken to reduce Chlamydia infections have led to detection of several cases and control of further infections. The public has more place access and opportunities of carrying out the tests (both in the region, the counties and through internet). The possibility to conduct detailed geographical studies has been limited because of the missing data at the municipality level. However, the study has raised questions that need further analysis. The previous research of Chlamydia infections has shown that other countries for example USA have succeeded in conducting detailed research studies of Chlamydia infections by using  geographic information systems (GIS) methods. Are there possibilities to conduct such research in Sweden with the current Swedish statistics on Chlamydia infections? / Klamydia är en sexuell överförbar infektion. Klamydiainfektioner har under det senaste decenniet ökat på nytt i Sverige. År 2008 skedde en trendminskning i alla landsting och regioner. Utgångspunkten är att det finns mycket kunskap i samhället om klamydia och skyddsåtgärder för sjukdomen. Geografiska skillnader vad gäller spridning av klamydiainfektioner förekommer, vilket framgår av statistik från alla 21 landsting/regioner iSverige. Det övergripande syftet med studien är att göra en geografisk analys av klamydiainfektioner och ge en förklaring till förekommande skillnader av det rumsliga mönstret. Studien begränsar sig till landsting och regioner som använt sig av Becton Dickinsons testmetod och har utgått ifrån statistik från Smittskyddsinstitutet (SMI). Därefter har de berörda landstingen och regionerna kontaktats via både mail och telefon. Vidare informationssökning har skett hos de olika aktörerna inom klamydiaområdet såsom socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut osv. Klamydiainfektioner har utvecklats i olika takt i de valda landstingen/regionen genom åren. Det rumsliga mönstret kan förklaras utifrån flera faktorer. Statistik påverkas av att individer testar sig på andra orter än där de är mantalsskrivna (hemkommuner). Antal tagna provmängder och effektivitet vad gäller handläggning av klamydiainfektioner leder tillupptäckt av flera fall och bromsar utvecklingen. Även tillgänglighet till platser för testninghar ökat i vissa län. Möjlighet att genomföra en grundlig geografisk analys begränsas på grund av avsaknad avdata på kommunnivån. Däremot har studien lett till frågor som man bör söka svar på. Tidigare forskning har visat att andra länder exempelvis USA har lyckats genomföradetaljerade studier av klamydiainfektioner med hjälp av geografiskt informationssystem(GIS). Finns möjligheter att genomföra sådana klamydiastudier i Sverige med nuvarandesvensk data?

Den pågående utvecklingen med informationssystem och den ökade tillgången till information via dessa system ökar kraven på den militära personalen att hantera denna stora mängd information. Information om aktörer i ett stridsområde samt den terräng aktörerna befinner sig i är en förutsättning för att genomföra militära operationer. Som följd av denna informationsmängd behöver informationssystemen utvecklas för att kunna ge bättre beslutsunderlag. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken militär nytta man skulle kunna uppnå med ett geografiskt informationssystem (GIS) för beslutsfattarna i en militär insats. Dessutom skall uppsatsen undersöka hur ett GIS bör vara utformat för att stödja personalen med beslutsfattande. Undersökningen sker genom både komparativ litteraturstudie och beskrivning av teorier och metoder. Resultatet pekar på att GIS bör kunna bidra till den militära nyttan med att möjliggöra ett informationsöverläge gentemot en motståndare. Vidare pekar resultaten på att rätt design på GIS underlättar för användaren men att det ändå krävs utbildning för att nyttja GIS fullt ut. / The ongoing development of information systems and the increased availability of information through these systems increase the demands on the military personnel to handle this large amount of information. Information on participants in a battle area and the terrain actors find themselves is a prerequisite to conduct military operations. As a result of all this increased informa-tion the information systems needs to developed to provide a better basis for deci-sions. The purpose of this paper is to examine which military benefit could be achieved with a geographic information system (GIS) for decision makers in a military opera-tion. In addition, the paper will investigate how a GIS should be designed to support staff with decision making. The survey is done by both comparative literature and description of theories and methods. The results indicate that GIS should be able to contribute to the military benefit to enable information superiority over an adversary. Furthermore, the results show that the correct design of GIS makes it easier for the user but it still requires training to use GIS in full.

Målet med studien är att med hjälp av multikriterieanalyser hitta platser i Gävle tätort att anlägga fickparker på. Till en början gjordes en litteraturöversikt som bland annat bidrog med uppfattningen om vad som är viktigt för fickparker och vilka kriterier som är användbara för att hitta platser att anlägga fickparker på. Utifrån denna uppfattning samt intervjuer valdes kriterierna. Kriterierna skapades i form av restriktioner och faktorer i programmet ESRI ArcGIS 10.2. Intervjuer genomfördes med tre sakkunniga personer. Respondenterna rangordnade och diskuterade kriterierna utifrån vad de ansåg var minst respektive mest viktigt vid anläggandet av fickparker. Rangordningarna blev underlag till viktning av kriterierna (enligt rank-sum-weights). En känslighetsanalys genomfördes också för att testa kriterierna mot fler uppsättningar av vikter. Resultatet av analyserna redovisas på tre kartor baserat på en egen rangordning samt respondenternas. Kartorna visar de bästa platserna att anlägga fickparker på enligt respektive rangordning. Skillnader finns mellan kartorna, men oavsett hur kriterierna rangordnades blev ungefär samma platser valda som de bästa att anlägga fickparker på. De tre bästa platserna som är gemensamma för alla tre rangordningar är alla lokaliserade på Norr (norr om Gavleån). Resultatet av analysen visade att platser som inte på förhand är uppenbara kan bli valda som lämpliga för fickparker. / The purpose of this study is to locate places in Gävle to create pocket parks in, using multi criteria analyzes. Initially a literature review was made that, among other things, contributed with an understanding of what is important to pocket parks and which criteria that is useful in order to locate places to create pocket parks in. The criteria were chosen based on that understanding and interviews. The criteria were produced in the form of constraints and factors in ESRI ArcGIS 10.2. Interviews were conducted with three experts in the field. The interviewees ranked and discussed the criteria based on what they considered to be least and most important in the creation of pocket parks. Weighting of the criteria was based on the gathered rankings (using rank-sum-weights). A sensitivity analysis was conducted to test the criteria against more sets of weights. The results from the analyzes are presented on three maps based on a self-made rank as well as the ones that the interviewees made. The maps show the best locations to create pocket parks in accordance to each rank. There are differences between the maps, but approximately the same locations are chosen as the best ones no matter how the criteria were ranked. The three best locations that the ranks have in common are all located in Norr (north of Gavleån). The results from the analysis demonstrate that locations that pre-analysis aren’t obvious can be chosen as suitable for the creation of pocket parks.

Recognizing the imperative transition towards renewable energy sources to combat climate change, this study explores the outlooks for offshore wind power in Norway, a country endowed with extensive coastlines and favourable wind conditions. The thesis sets out to support decision-making processes by synthesizing contemporary research and applying context-specific insights to the southern half of the Norwegian economic zone (NEZ) into a comprehensive Spatial-Multi-criteria Analysis (SMCA). Through meticulous research, sub-criteria relevant to the geographical information systems-based SMCA are identified across four major categories: Wind, Techno-economic, Environ-mental, and Social considerations. Through the adoption of the Analytic hierarchy process (AHP) framework, the analysis generates suitability maps for all identified sites within the NEZ, facilitating a ranking procedure for both floating and bottom-fixed sites. By, among else, incorporating potential grid connection points and distance to suitable ports, this thesis offers a novel contribution to the limited body of literature on offshore wind power SMCA in the NEZ. Additionally, through state of the art data sets on mammal presence and cumulative impact on seabirds, the study not only advances the academic discourse on offshore wind power planning but also offers practical tools for policymakers and industry practitioners. The findings underscore the complexity of offshore wind farm siting, highlighting the impor-tance of a balanced consideration of various criteria to ensure sustainable and economically viable energy production. Significantly, amongst sites suitable for floating foundations, Ves-tavind A emerges as the prime location for wind farm development. The bottom rankings, however, are claimed by different sites depending on which weighting schema is applied. For future studies on the topic, important building blocks include incorporating data on seabed conditions such as geology and sloping into the SMCA alongside including more sub-criteria linked to met-ocean conditions (e.g., cut-out periods of the wind turbines caused by extreme weather). / Mot bakgrund av den globala omställningen till en alltmer grön energimix utforskar denna studie utsikterna för havsbaserad vindkraft i Norge, ett land med vidsträckta kustlinjer och gynnsamma vindförhållanden. Uppsatsen syftar till att stödja beslutsprocesser genom att sammanställa samtida forskning och tillämpa insikter anpassade till den södra halvan av Norges ekonomiska zon (NEZ) i en omfattande rumslig analys. Slutprodukten blir en relativ rangordning av en uppsättning områden som alla, enligt norska myndigheter, lämpar sig för installation av havsbaserad vindkraft. Genom noggrann efterforskning identifieras olika faktorer (subkriterier) som anses rel-evanta för den rumsliga analysen, dessa delas up i fyra övergripande kategorier: Vind, Tekno-ekonomiska faktorer, Miljöaspekter och Sociala aspekter. Med hjälp av en särskild viktningsmodell, där faktorerna ställs mot varandra och prioriteras utifrån deras relativa betydelse, genereras lämplighetskartor för alla platser inom studieområdet. Denna process ligger sedermera till grund för den ovannämnda rangordningen och görs både för platser som är tänkta för flytande och bottenfast havsbaserad vindkraft. Genom att bland an-nat inkludera potentiella anslutningspunkter till elnätet och avstånd till hamnar, som speficifkt lämpars sig för vindturbininstallationer, bidrar detta forskningsarbete med nytt innehåll till den vetenskapliga litteraturen. Därtill kan studien, utöver att bidra till den akademiska diskursen, komma att fungera som ett praktiskt verktyg för beslutsfattare och yrkesverksamma inom industrin. Resultaten påminner läsaren om komplexiteten i placeringen av havsbaserade vindkraftverk, vilket bekräftar vikten av en balanserad beaktning av olika kriterier. Detta för att kunna säkerställa att nya energiprojekt presterar bra utifrån ett miljömässigt och socialt perspektiv samtidigt som den ekonomiska lönsamheten säkras. Sett till de områden som studien utreder framstår Vestavind A som det bäst lämpade området för utveckling av havsbaserad vindkraft. De lägsta placeringarna upptas emellertid av olika platser beroende på hur de olika kriterierna viktas. Några förslag på hur denna studie kan utvecklas för att fortsatt kunna bidra till nya insikter inom forskningsområdet är att inkludera data om bottenförhållanden (exempelvis geologi och lutning) i den rumsliga analysen, samt att addera subkriterier med en naturlig koppling till meteorologiska aspekter såsom avbrottsperioder för vindturbiner till följd av extremväder.

Logistics and supply chain in the Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry can be seen as coordinated collaboration that is subject to managerial risks. The managerial risks are mitigated by Building Information Modelling (BIM) and Geo-Information Science (GIS), which are two distinctive digital transformative tools which are revolutionizing and accelerating the AEC industry in recent years. Many gains have been achieved concerning the capacity of BIM and GIS to enable collaborative workflows that minimize data loss and reduce inefficiencies in construction. In the past decade, most scholarly literature on BIM and GIS integration for supply chain management have focused on coordination and visualization to improve supply chain operational efficiency. While BIM optimizes visualization and manages the data related to specific projects, GIS coordinates and manages the data related to the outside environment of the project. An integrated BIM-GIS adoption for Construction Supply Chain Management (CSCM) offers value propositions for client and contracting organizations as information/data is seamlessly shared among them to guide decision making at every phase of the construction project.  However, no detailed study has been conducted so far on assessments of the value creation 4D BIM-GIS brings to the AEC industry when espoused for CSCM. To fill this gap, this paper aims to identify and prioritize the value propositions to 4D BIM-GIS adoption for CSCM in the Swedish AEC industry. Based on the reflective perceptions and evaluations of the AEC industry, the paper demonstrated the varied opinions from current active users and those who are yet to adopt 4D BIM-GIS for CSCM. ‘Time savings, ‘Increased efficiency and productivity and ‘Improved communication and information sharing’ were ranked as topmost drivers for 4D BIM-GIS adoption. The paper recommends corporate level training as pivotal in familiarizing workers with the new techniques that combine BIM and GIS in AEC practice. / Logistik och försörjningskedjan inom arkitektur, teknik och konstruktion (ABE) kan ses som ett samordnat samarbete med överhängande ledningsrisker. Riskerna som hanteras kan mildras av Byggnadsinformationsmodellering (BIM) och Geografiskt informationssystem (GIS), som är två digitalt distinkta transformativa verktyg som revolutionerat och påskyndat ABE-sektorn de senaste åren. Många vinster har uppnåtts med avseende på kapaciteten av BIM och GIS, vilket har möjliggjort ett samarbetsflöde som minimerat dataförlust och minskat ineffektiviteten i byggandet. Under det senaste decenniet har den mest vetenskapliga litteraturen om BIM- och GIS-integration för ledning av försörjningskedjan fokuserat på samordning och visualisering för att förbättra effektiviteten i försörjningskedjan. BIM optimerar visualisering och hantering av data, relaterat till specifika projekt, medan GIS samordnar och hanterar data relaterat till projektets omgivning. En integrerad BIM-GIS-antagande för konstruktionsledningen av försörjningskedjan (CSCM) erbjuder värdeförslag för klient- och beställarorganisationer, eftersom information / data sömlöst delas mellan dem för att kunna guida beslutsfattandet i varje fas av byggprojektet. Emellertid har ingen detaljerad studie hittills genomförts om bedömningar av värdeskapandet som 4D BIM-GIS ger till ABE-sektorn när de används för CSCM. För att fylla denna kunskapslucka syftar denna studie till att identifiera och prioritera värdeförslag till 4D BIM-GIS-antagande för CSCM i den svenska ABE-sektorn. Baserat på de reflekterande uppfattningarna och utvärderingarna från ABE-sektorn, visar studien de olika åsikterna från de nuvarande aktiva användare och de som ännu inte har antagit 4D BIM-GIS för CSCM. ”Tidsbesparingar,” Ökad effektivitet och produktivitet” och ”Förbättrad kommunikation och informationsdelning” rankades som de främsta drivkrafterna för 4D BIM-GIS-antagande. Studien rekommenderar utbildning på företagsnivå som en central faktor för att bekanta sig med de nya teknikerna som kombinerar BIM och GIS i ABE-sektorn.