Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen. Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?     Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien. Resultatet visar att sex språkliga kännetecken, där av en mängd fraser, förekommer i de flesta av texterna och kompletterar, de skriftliga kunskapskrav Skolverket formulerat för kurs C. Fler och olika analyser av den språkanvändning eleverna har i godkända texter, från Nationella provet Sfi C, ger ett mer konkretiserat underlag för lärare och inlärare att sträva mot. Ett underlag som behövs för att kortutbildade andraspråksinlärare ska förstå de kunskapskrav de måste nå upp till för att klara av Sfi kurs C.

Uppsatsens syfte är att se hur nyanlända elever i två olika undervisningsformer upplever att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlända eleverna använder sina första- och andraspråk till ändamål som att prata med kompisar, syskon och släktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit i Sverige mellan ett och fyra år och benämns nyanlända. Materialet är inhämtat genom en enkätundersökning som är gjord på 28 informanter, dels på Språkintroduktion och dels i Internationell klass, båda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en viss medvetenhet hos informanterna om modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen. Denna medvetenhet som informanterna visar handlar om översättning mellan förstaspråket och det nya språket

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen? För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket. De flesta sa att det gick bra att förstå, trots att de inte förstod allt rent språkligt. Några upplevde dock att det var mycket svårt att förstå eftersom undervisningen inte var på deras modersmål eller ett språk de kunde sedan tidigare. Samtliga lärare berättade att de sett positiva förändringar i mötet med sina elever som talar språket de studerat, men en mötte även negativa attityder från de elever som inte talar språket. Lärarna uppgav att de genom kursen fått större förståelse för elevernas studiesituation samt hur det är att studera som vuxen. Kursen gjorde dem även uppmärksamma på vilka artefakter och medierande redskap som var av störst betydelse i nybörjarspråkundervisning på målspråket.

Denna studie är en fördjupning i huruvida motivation påverkar andraspråksinlärares resultat i läsning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell för motivationsstudier har fungerat som underlag i denna undersökning som har utförts på en grupp vuxna L2- inlärare av svenska som i nuläget studerar på SFI, kurs C och D. Frågeställningen är huruvida elever med hög motivation uppnår bättre resultat på lästest än elever med lägre motivation. Den antagna hypotesen säger att är man mer motiverad uppnår man ett bättre resultat än om man är mindre motiverad. Studien är kvantitativ i sin ansats. Metoden utgörs av en surveyundersökning med kvalitativ ansats och utgörs i form av ett läsfärdighetstest samt en motivationsenkät. Resultaten av de båda testerna har analyserats i förhållande till varandra genom Pearsonkorrelationer. Eftersom inga statistiska samband kunde säkerställas mellan prestation på lästestet och motivationsindex bland deltagarna i denna undersökning är slutsatsen att motivation inte är en direkt faktor för att uppnå bra resultat i läsning.

Syftet med den här studien är att undersöka de språkliga svårigheter som fyra spansktalande personer från samma familj möter när de lär sig svenska som ett andraspråk och att se om de vuxnas språkbruk skiljer sig från barnens. Undersökningen omfattas av fem språkliga aspekter. För att uppnå detta har enskilda samtal genomförts i en trygg och lugn miljö med var och en i familjen där alla har fått berätta om sig själva och svara på personliga frågor. Mitt resultat visar att aspekterna tillämpning av inversionsregeln, placering av negation, uttal av vokaler, uttal av finala konsonanter samt uttal av konsonantkluster är svåra för samtliga i familjen. Jag har kunnat se att det finns starka influenser från det spanska språket och att negativ transfer är vanligt. Transfer visade sig vara vanligare vid fonetiska aspekter jämfört med de syntaktiska. Skillnader mellan de vuxnas språkbruk och barnens förekommer. Barnen klarar de fonetiska aspekterna något bättre än de vuxna. Slutsatsen är att samtliga informanter måste ta sig genom samma språkliga svårigheter, men barnen klarar av de fonetiska aspekterna bättre än de vuxna. Vid de syntaktiska svårigheterna letar informanterna efter ett system vilket gör att transfer förekommer i mindre utsträckning än vid de fonetiska aspekterna.

Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter. Hur är det att leva som andraspråkselev med läs- och skrivsvårigheter i skolan? Denna studie syftar till att, med hjälp av ostrukturerade kvalitativa intervjuer, undersöka hur andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter av olika slag uppfattar sin skolgång och se vilken hjälp de får i skolan. Studien har tagit elevernas perspektiv och handlar därmed inte om hur lärare bör arbeta för att effektivt hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Istället ger studien utrymme för elevernas egna röster. Hur känns det att kämpa med att tillägna sig ett andraspråk och på samma gång försöka överkomma sina läs- och skrivsvårigheter? Studien visar på ett varierat resultat där vissa elever utarbetar strategier för att kunna dölja sina läs- och skrivsvårigheter, medan andra försöker få all hjälp de kan för att utvecklas i skolan. Att ha läs- och skrivsvårigheter och kämpa på sitt modersmål är svårt, men att göra det på ett andraspråk bör vara än mycket svårare. Dessutom visar resultatet på att det inte nödvändigtvis behöver vara modersmålet som är elevens starkaste språk och det språk som eleven själv fördrar att tillägna sig undervisningen på. Andraspråkselever med läs- och skrivsvårigheter möter en vardag som är långt ifrån lätthanterlig. Varken för dem själva eller för lärarna som ska hjälpa dem. Begreppet intersektionalitet (Bowleg, 2012:1267) är applicerbart på dessa elever då de inte enbart är andraspråks- elever eller elever med läs- och skrivsvårigheter, utan är utsatta på flera olika sätt. Studien bidrar med att visa på en komplexitet som andraspråksinlärning och läs- och skrivsvårigheter innebär. Motivationen och inställningen till andraspråket och läs- och skrivsvårigheterna är i högsta grad individuella och det visar sig att det är viktigt att det inte går att tala om en och samma undervisning för de elever som omfattas av svårigheterna, utan återigen blir den individbaserade undervisningen av stor betydelse.

<p>Språk är en del av den undervisning som alla elever får under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lära sig ett andra språk utöver det modersmål eleven har krävs det att läraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjälpa till med inlärningen. Det är hur läraren kan hjälpa sina elever att uppnå bästa möjliga resultat i sin inlärning av sitt andraspråk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgångspunkt från ett lärarperspektiv, d.v.s. hur en lärare ser på hur de bäst kan hjälpa sina elevers andraspråksinlärning. Det finns en stor mängd modeller att använda sig av och en rad olika teoretiska perspektiv att luta sig mot för att kunna utforma en konstruktiv undervisningen. Under detta arbetets gång intervjuades fem lärare från tre olika sorters verksamhet inom skolan. Arbetet tar fasta på vikten av att L2 används i inlärningsmiljön, d.v.s. att för att elever ska kunna lära sig språket måste de bli utsatta för språket. Det påpekar att inte låta läromedlet styra undervisningen allt för mycket utan använda detta som antingen inspiration eller använda det i kombination med egna övningar. Andraspråksinlärning kan påbörjas redan i de tidigaste åren i skolan, dock att läraren bedriver denna undervisning muntligt. </p>

Människans främsta redskap för att kunna lära, tänka och kommunicera är språket. Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011b) betonar därför att alla elever genom skolundervisningen ska ges förutsättningar till att utveckla kunskaper i och om det svenska språket. Utgångspunkten för denna studie är inspirerad av Skolinspektionens granskning (2010) och rapporter från Skolverket (2006; 2011c) som tyder på att flerspråkiga elever forsätter att uppnå sämre skolresultat jämfört med elever som har svenska som sitt modersmål. Orsaken till skillnaderna i skolresultaten anses vara individernas kunskaper i det svenska språket. Syftet med studien är därför att belysa faktorer i svenskundervisningen som kan gynna språkutvecklingen för flerspråkiga elever. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är följande:   Hur påverkar modersmålet en elevs språkutveckling i ett andraspråk? På vilka sätt kan läraren påverka språkutvecklingen hos flerspråkiga elever?   Metoden för denna litteraturstudie har bestått av en informationssökning följt av en materialanalys. Det analyserade materialet utgörs av sju vetenskapliga artiklar, tre forskningsöversikter, två kapitel ur en antologi och tre forskningsrapporter. Studiens framtagna resultat visar att lärarens kunskap om flerspråkighet är betydelsefull för en gynnande språkutvecklande undervisning. Andra faktorer som har belysts i studien är hur kunskaper i modersmålet är avgörande vid andraspråksinlärning. Samtal och interaktion samt språklig stöttning är andra faktorer som har en betydande roll för en positiv språkutveckling hos flerspråkiga elever.

Andraspråksforskningen går på högvarv och det var inte allt för länge sedan som Sverige introducerades för begreppet transspråkande, som innebär att eleverna använder alla sina språkliga resurser i undervisningen. Att bidra med kunskaper om transspråkande aktiviteter, övriga anpassningar och strategier samt att synliggöra lärares syn på flerspråkighet har tillsammans utgjort syftet med studien. I denna kvalitativa intervjustudie har tio verksamma lärare beskrivit aktiviteter, anpassningar och strategier som används och kan användas i svenskundervisningen. En analys av lärarnas uttalanden har genomförts för att beskriva informanternas syn på flerspråkighet. Detta svarar på studiens tre frågeställningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av utvalda delar ur den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultatet visade att samtliga lärare använde transspråkande genom olika aktiviteter. De använde även övriga anpassningar och strategier som hjälpmedel och olika former av stöttning. Resultatet visade dessutom att en varierad syn på flerspråkighet återfanns bland lärarna.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi iakttagit att flerspråkiga elever kan ha språkliga svårigheter och att inte tillräckligt med stöd ges. Som lärare ska man vara förberedd att möta de mångkulturella klassrummen och för att kunna göra det är det viktigt att man vet vad som krävs för att ge eleverna rätt stöttning. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur grundskoleärare i grundskolans tidigare år respektive mellanår stöttar sina flerspråkliga elever i sin språkutveckling. Utifrån det har följande frågeställningar formulerats: 1) På vilka sätt stöttar två grundskollärare sina flerspråkiga elever i grundskolans tidigare år?2) På vilka sätt stöttar två grundskollärare sina flerspråkiga elever i mellanåren?3) Vilka likheter och vilka skillnader finns mellan de studerade lärarnas sätt att stötta sina elever?Vi har i vår studie utgått ifrån Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, särkilt den delen av teorin som beskriver stöttning. Materialet i studien består av fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika verksamma lärare samt fyra klassrumsobservationerResultatet visar att lärare använder olika sätt för att stötta eleverna i deras språkutveckling och att lärarens stöttning har en betydelsefull roll för eleverna utveckling. Genom att läraren stöttar eleverna på rätt sätt så kan eleverna tillämpa sig nya kunskaper.