I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare. Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap. Detta är ett viktigt ämne eftersom man i många kommuner inte ser modersmålsstödet som så viktigt och lägger inte så mycket resurser på det, Elmeroth (2008). Men det är också viktigt med tanke på att fler och fler barn i våra förskolor faktiskt har ett annat modersmål än svenska. Jag valde medvetet ut ett geografiskt område för att göra min undersökning på förskolor i detta område. Eftersom jag sedan tidigare har erfarenhet och visste att det går många barn med annat modersmål än svenska på dessa förskolor och för att jag vet att man på dessa förskolor arbetar aktivt med just tvåspråkighet. Mitt resultat visar att förskolepersonalen som jag har intervjuat anser att det är viktigt att erbjuda modersmålsstöd i förskolan och att ett väl utvecklat modersmål kan vara till hjälp vid inlärning av ett andra språk. Det visar också att förskolepersonalen ser att ett sociokulturellt perspektiv på lärande gynnar inlärningen av dels svenska men också modersmålet.

No description available.

Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt. Deras erfarenheter kring barns andraspråksinlärning är positiva men olika. Som pedagog måste man individualisera arbetssätten eller metoderna. Alla barn är olika och lär sig olika, och det går inte att använda ett arbetssätt eller en metod till alla barn. Att tänka på hur man pratar med barnen för att de ska förstå på bästa sätt är av vikt samt att man bär med sig en förståelse för vad de kan ha varit med om innan de började på förskolan.

No description available.

No description available.

This study is a qualitative didactic study, the combination of a hermeneutic phenomenological approach and a qualitative oriented content analysis. The overall aim of the study is the contribution of knowledge of the mother tongue in the Swedish school. The more specific objectives: on the one hand to examine the intentions of mother tongue education for second language students both from the content of the policy document and based on the stories of the interviewed mother tongue teachers and on the other hand to look at the different framework factors that influence the subject. The main empirical study consists of interviews with mother tongue teachers. Study results show that both policy documents and mother tongue teachers' intentions of the subject is to strengthen students' native language, to contribute to the development of a second language and the development of the other school subjects. Moreover, the results indicate that mother tongue proficiency is considered to contribute to better understanding of the world outside, different languages ​​and cultures, influence students’ identity and self-confidence in a positive way. The study results indicate a number of frame factors (heterogeneous student groups, teacher competence & curriculum, limited teaching time and schedule, attitudes, approaches & cooperation, lack of / inadequate educational facilities and teaching materials) that enable or limit the possibilities for mother tongue education in the Swedish school.  Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the mother tongue education is downgraded in the school context.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska används i andraspråksundervisningen i det engelska och spanska klassrummet på gymnasiet, samt om vi kunde identifiera några tydliga skillnader och/ eller likheter mellan en skola med respektive utan språkprofilering. Vi har observerat två engelska- och två spanskalektioner i vardera skola och använt oss av en kvantitativ analysmetod. Resultatet visar att svenska används mer frekvent i det spanska klassrummet jämfört med det engelska och för skilda syften. Vi kunde konstatera att lärarna i det spanska klassrummet främst använde sig av svenska med syfte att förklara eller förtydliga vid olika situationer i undervisningen. I det engelska klassrummet användes däremot majoriteten av svenskan i de fall när läraren undvek att översätta enstaka ord till engelska. Slutligen har vi även kunnat identifiera skillnader mellan skolornas spanska klassrum, där det visade sig att svenska förekommer betydligt mer ofta inom alla kategorier i skolan utan språkprofilerig. Däremot kunde vi inte identifiera några tydliga skillnader mellan de olika skolornas engelska klassrum.       Nyckelord: Andraspråksinlärning, svenska, spanska, engelska, utbildning, kodväxling,

BAKGRUND:I vår bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vårt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar även vår teoretiska ram som utgår från Cummins modell för andraspråksinlärning och Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt. Vi presenterar även vår analysmodell för ordförrådsdidaktik som utgår från Pikulski och Templetons vokabulärutveckling.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ordförrådsundervisningen i ett andraspråksperspektiv uttrycks och gestaltar sig på tre nivåer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivåer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vår fallstudie har vi använt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus på ordförrådsutvecklingen låg på elevnära och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade självständigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivå. När det gäller ordförrådsutveckling som sker via talande och lyssnande var det lätt att se överensstämmelser mellan vad som hände i klassrummet och vad som stod beskrivet i dokument på två nivåer.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärares kunskaper och arbetssätt ser ut i arbetet med elever som har annat modersmål än svenska. Frågeställningarna vi utgick från var: Har klasslärarna utbildning/kunskaper om andraspråksinlärning? Hur utformas undervisningen i förhållande till elever med svenska som andraspråk i klassrummet? Hur integreras andraspråkseleverna i klassrummet? Hur ser samverkan med andra lärarkategorier ut? För att få svar på dessa valde vi att med hänsyn till relevant litteratur utföra en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna sammanställdes och kategoriserades utifrån frågeställningarna. Resultatet visade att lärarna inte hade fått kunskaper i ämnet i sin utbildning, de ville ha vidareutbildning i ämnet andraspråksinlärning. Det framkom också att det fanns svenska2lärare på alla skolor som eleverna fick undervisning av, men för mer än hälften av lärarna fanns inget kontinuerligt fungerande samarbetet. Lärarna i undersökningen var positiva till integrering av andraspråkseleverna. Arbetet i klassrummet såg olika ut, men bilder var vanligt förekommande. Att arbeta ämnesintegrerat ansåg lärarna kunna ge eleverna en helhetsbild och främja deras inlärning av det nya språket. Vår slutsats är att man inte ska känna oro för att ta in modersmålet i klassrummet utan uppmuntra till detta. Det behövs mer och bättre samarbete mellan lärarkategorier som planerar tillsammans. Lärarutbildningen går framåt med dessa frågor men vi anser att utbildningen bör ge mer kunskaper om andraspråksinlärning.</p>

Abstract Swedish tuition for immigrants (SFI) is a public adult education program in Sweden that was created in order to provide the immigrants with basic skills in Swedish. People with different backgrounds speaking different languages learn together how they should communicate in Swedish, both orally and in writing. For those who teach SFI it is important to know which factors have positive effects on the Swedish language acquisition. One of the questions to be asked is if the learning materials´ genre has any effect on the SFI students´ proficiency, in particular, oral proficiency. Scientists as von Franz, Vygotskiy and Bettelheim argued that fairy tales, as a genre consciously or subconsciously recognizable by all the people, present texts that are easy to acqiure. The purpose of this study was to investigate if the students´ oral output would show a better use of the Swedish grammar having been learned if the text to be retell is a fairy tale. Ten SFI intermediate students retelled a fairy tale, a short novel and a text based on facts. Three grammar features were tested. The results show that the fairy tale as a genre did not improve the learners oral output concerning morphology and syntax, but did improve their word order. In general, the results show that a choice of genre does have effects on the grammar acquisition of the learners of Swedish, which can be futher researched and used in teaching practice.   Key words: fairy tale, genre, grammar, learning, oral proficiency, second language acquisition