No description available.

I Sverige har elever rätt att utöva inflytande i skolan. Det informella inflytandet praktiseras sällan och matematikämnet är det ämne som elever har minst möjlighet att utöva ett informellt inflytande i. Då det är markant att elever har minst informellt inflytande i matematikämnet är det av stor vikt att undersöka hur elever ser på informellt inflytande i matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I studiens bakgrund finns tidigare forskning om vilken betydelse elevinflytande har för lärande, vilket är att elevers motivation till att vilja lära sig ökar då de får vara delaktiga när beslut ska fattas. Vidare har tidigare forskning visat att elever enligt styrdokument har rätt att utöva inflytande i skolan med att vuxna hindrar dem från sin rätt och att det därför är brist på inflytande över undervisning. I bakgrunden lyfts även vilka nackdelar som finns med informellt elevinflytande som tidigare forskning har kommit fram till, bland annat att elever endast väljer enkla och kontraproduktiva uppgifter när de ska utöva inflytande.Den teoretiska utgångspunkten för studien är Deweys teori om demokrati och utbildning. En kvalitativ studie gjordes i form av gruppintervjuer med 19 elever om hur de ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I resultatet framgår det att respondenterna inte har något informellt elevinflytande i matematikundervisning men även att de inte vill ha något informellt elevinflytande. Eleverna vill endast bidra med idéer till matematikundervisningen. De menar att möjligheten med att bidra med idéer är att matematiklektionerna kan bli roligare. Resultatet har dock visat att respondenterna ser risker med elevinflytande i matematikundervisning då det kan leda till konflikter. Vidare framgår det att respondenterna inte vill ha något ansvar över matematikundervisningen men att de har ett personligt ansvar under matematiklektionerna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande på fritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i om fritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagliga fritidshemsverksamheten. I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt och litteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksamma fritidslärare. I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbara informella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindre tid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Det framgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtal vid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mest betydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev även tydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandet som sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid. Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen och i att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärare betonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens om betydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att de måste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även för föräldrar och lärarkollegor.

ABSTRAKT Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete. De var även överens ombetydelsen av att synliggöra det informella lärandet än mer och var medvetna om att demåste uppmärksamma detta mer i sitt arbete framför allt med barnen, men även förföräldrar och lärarkollegor.

Bakgrund I läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b) står det att omsorgen på fritidshemmet ska ha ett tydligt pedagogiskt innehåll som ska bidra till att skolans kunskapsmål uppnås. Detta ska ske på fritidshemmet genom praktiska, laborativa och utforskande moment (Pihlgren & Rohlin 2011). I en rapport av Skolinspektionen (2010) framkommer att majoriteten av fritidshemmen i Sverige inte lever upp till sin fulla potential och betonar att fritidshemmen i större utsträckning bör bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande. Skolinspektionen menar att en hög kvalitet i fritidsverksamheten gynnar elevernas kunskapsutveckling även i skolan. Studien handlar om fritidshemsverksamheten och det lärande som sker där samt pedagogernas möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet. Syfte Syftet med vår undersökning är att undersöka hur verksamma pedagoger på fritidshemmet beskriver lärandet som sker på fritidshemmet. Metod I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Inför intervjuerna har informanterna fått förbereda sig genom att fundera kring en situation som de anser varit en bra lärandesituation på fritidshemmet. Resultat I resultatet framgår det att det på fritidshemmet förekommer många olika typer av lärande och att lärandet sker hela tiden. Först och främst verkar det vara ett socialt lärande som sker på fritidshemmet, åtminstone enligt de informanter som deltagit i undersökningen. Det framkommer även i studien att förutsättningarna för fritidsverksamheten hos de pedagoger vi intervjuat inte är optimala utan kan förbättras på olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsförmedlarna i studien upplever förutsättningarna lärandet på Arbetsförmedlingen som arbetsplats, vad de beskrev vara drivkraften för sitt individuella lärande och hur deras upplevelser kunde förstås som en balans mellan det reproduktiva respektive utvecklingsinriktade lärandet och utförandets respektive utvecklingens logik. Tanken var att resultatet av studien skulle kunna användas i fortsatta diskussioner kring lärandestrategier i ett föränderligt arbetsliv. Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem arbetsförmedlare och visade att kärnan för lärandet kretsar kring viljan att göra ett bra jobb gentemot kunderna. En hög förändringstakt och en hög arbetsbelastning beskrevs som påtaglig i arbetsmiljön men hanteras med hjälp av lärande och är en källa till lärande. Dubbelheten att vara del av en myndighet med dess ramar och krav på enhetlighet och samtidigt möta unika individer, beskrevs vara en väsentlig faktor i lärandemiljön, där utförandets respektive utvecklingens logik existerar i ett spänningsförhållande. Vissa arbetsmoment beskrevs präglas av ett reproduktivt lärande, för att skapa utrymme åt utvecklingsinriktat lärande, som möjliggör ett utvecklingstänk som gagnar kunderna. Arbetsförmedlarna beskrev tydligt lösningsfokus där arbetssätt och verktyg att göra ett bra jobb hittas i verksamhetens lärandemiljö, som övervägande byggde på informella lärandenätverk.

This study examines four pupils approach to the use of video lessons on YouTube as a tool for learning on their musical instruments. The thesis is based on interviews and observations with the study participants. In the interviews, the pupils talk about their practicing and in the observations they demonstrate it practically. The study also examines the various pupils views on the pros and cons on YouTube as a tool for learning.The study shows some of the practices the study participants use with YouTube's video lessons. For example the use of a chronologically or non chronological approach, the use of the pause function, vocal support, focused left- and right-hand playing and phrase repeating. In the discussion the result is analyzed and the practices are focused down to two main factors that summarizes the different approaches. Then a theoretical model is presented to categorize different approaches to YouTube as a tool for learning on musical instruments.

Kollegialt lärande är ett begrepp som är aktuellt och ligger i tiden. Det talas överlag mycket om barns lärande i förskolan men inte mycket om arbetslagets lärande, vilket det kollegiala lärandet handlar om. Förskolan kännetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har ansvar för en gemensam barngrupp. Arbetslaget har utifrån styrdokument ett gemensamt uppdrag att arbeta efter i förskolan. Personalen i arbetslaget ses som förskolans viktigaste resurs och dess kompetens är avgörande för verksamhetens kvalité. Arbetet i förskolan präglas av kommunikation och samarbete mellan personalen i arbetslaget, en kollegialitet. Kollegialt lärande, eller lärande i arbetslag, kan ses som informellt lärande då det kollegiala lärandet handlar om att lära i vardagssituationer tillsammans med andra: lära av och med varandra. Begreppet kollegialt lärande kan beskrivas på olika sätt, bland annat kan det även benämnas som kollektivt lärande samt Professional Learning Communities (PLC). Tidigare forskning visar på olika faktorer som gör det möjligt för kollegialt lärande, bland annat att det krävs stöd från chefer samt vikten av att det förs diskussioner i arbetslag. Hinder som kan ses finnas för det kollegiala lärandet utifrån tidigare forskning är bland annat tidbrist, stora barngrupper samt gruppsammanhållningen i arbetslaget. Studien bygger på den sociokulturella teorin kring lärande av Vygotskij, samt den pragmatiska psykologin av Dewey.Syftet med undersökningen var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med kollegialt lärande i arbetslag i förskolan. Frågeställningarna var vad begreppet kollegialt lärande betyder för förskollärare samt vilka möjligheter respektive hinder de upplever kring kollegialt lärande i arbetslag.Undersökningen är en kvalitativ undersökning och genomfördes med intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare som arbetade i olika arbetslag på olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar hur kollegialt lärande är ett begrepp som kan beskrivas på olika vis. En majoritet av förskollärarna beskriver begreppet som att lära av och med varandra. Att delge varandra kunskaper samt att ge feedback och positiv beröm var andra definitioner som kom fram i undersökningen. Några förskollärare hade svårt att definiera begreppet. Flera nämner även hur de ser aktionsforskning som kollegialt lärande. I undersökningen framkom olika faktorer som möjliggör eller hindrar det kollegiala lärandet. Många förskollärare beskriver hur diskussioner och möjligheten att ta in andras perspektiv påverkar det kollegiala lärandet. Att känna stöd av varandra samt att känna en trygghet och tillit i arbetslaget framkom som faktorer som möjliggör det kollegiala lärandet. Tid var en faktor som alla förskollärare talade om såväl som ett hinder som en möjlighet för det kollegiala lärandet.

Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

Bakgrund: Ba är en vida använd polyfunktionell diskursmarkör som genomsyrat det vardagliga språket sedan lång tid tillbaka. Ordet härstammar från adverbet bara och har efter många år av grammatikalisering utvecklat ett flertal betydelser och funktioner. Användandet av ba är specifikt associerat med talspråk (i synnerhet hos ungdomar); men i och med att mycket av det vardagliga talspråket numera även har överförts och figurerar inom digitala medier, i form av exempelvis chatt, bloggar och sms, så har användandet av ba även inkorporerats i det informella skriftspråket. Hur denna överföring påverkar användandet och funktionerna för ba specifikt inom det informella skriftspråket, är några av de aspekter som behandlas i detta arbete. Syfte: Arbetets syfte är att identifiera den språkliga funktionen hos diskursmarkören ba inom det informella skriftspråket som materialet presenterar, samt att besvara vilka konsekvenser en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk får för diskursmarkören ba. Metod: Den metod som tillämpas är en kvantitativ undersökning av 1880 textsegment, hämtade från allehanda bloggar, där diskursmarkören ba förekommer. Segmenten kategoriseras, analyseras och jämförs sedan med ytterligare undersökningar som behandlar förekomsten av ba i talspråk. Resultat: Resultatet fastslår att funktionerna hos ba i talspråk och ba i informellt skriftspråk är likvärdiga men manifesterar sig på olika sätt. Funktionen för ba i informellt talspråk öppnar mer upp för tolkning av kontexten, och verkar gärna i kombination med andra ord (även andra diskursmarkörer) för att fastslå sin funktion. Arbetet konstaterar även att konsekvenserna av en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk för diskursmarkören ba, påverkar det språkliga användandet negativt i form av tolkningsproblematik. Detta leder i sin tur till ett behov av extern hjälp för diskursmarkören ba, om den ska kunna fungera självständigt och helt oproblematiskt i informellt skriftspråk.