<p>Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi se att de tre lärarna för en balansgång mellan det informella och for-mella matematikspråket, men sättet de gör det på skiljer sig åt. Viktigt är att möta ele-ven på dennes abstraktionsnivå, anser lärarna. Förståelsen inför matematiska fenomen framkommer genom kommunikation där språket har en nyckelroll. Genom resultaten har vi fått en djupare förståelse kring matematikspråk och vikten av kommunikation i matematikundervisningen där elevens tankar lyfts.</p><p>The object of this paper is to attain a deeper understanding of the language of mathe-matics when communicating in a teaching situation. In order to acquire this understand-ing we have observed and interviewed three junior school teachers. We have studied their methods and approach when communicating orally and also examined the way they use the formal and informal language of mathematics in teaching situations. We discuss Previous research with regards to language and communication in the teach-ing of mathematics. We also explain Vygotskij’s sociocultural theory on language and communication. The result shows that the three teachers involved strike a balance between the formal and informal language of mathematics, but the way they achieve this differs. The teach-ers agree that it is important to take into consideration a pupil’s capacity for abstract thought. Understanding mathematical phenomena is made possible if the language used is given a key role in the teaching situation. Our results have given us a deeper knowl-edge of our subject for study and they have also shown the importance of communica-tion in the teaching of mathematics when focusing on the way individual pupils think.</p>

<p>Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer där de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades på kvalitativ väg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrån studiens resultat var att arbetets innehåll och villkor till stor del påverkar både utrymmet för och betydelsen av reflektion där det för denna studies respondenter företrädesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion på social och informell nivå.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv.</p><p>Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära. Dessa faktorer är den egna viljan att lära samt den generella trivseln på arbetsplatsen.</p><p>En av de viktigaste slutsatserna är att tiden begränsar ett utvecklingsinriktat lärande och påverkar medarbetares självförtroende till att lära. En annan slutsats är att gemensamma mål och kommunikation mellan medarbetare påverkar lärandekulturen på arbetsplatsen. En sista slutsats är att tillsammans med meningsfulla arbetsuppgifter så har även ekonomiska motiv och meningsfulla arbetsuppgifter en betydelse för arbetsmotivationen och viljan att lära.</p>

Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper. Studien är således kvalitativ till karaktären. De viktigaste resultaten av studien handlar om att informanterna tycks ha bra kunskaper kring tekniken men mycket lite kunskaper om bilders kontext. De tycks inte få det teknikkunnandet att använda datorn från skolan. Det står att skolan ska undervisa i digitala medier i styrdokumentet i bild, där i ligger ett informellt lärande.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi se att de tre lärarna för en balansgång mellan det informella och for-mella matematikspråket, men sättet de gör det på skiljer sig åt. Viktigt är att möta ele-ven på dennes abstraktionsnivå, anser lärarna. Förståelsen inför matematiska fenomen framkommer genom kommunikation där språket har en nyckelroll. Genom resultaten har vi fått en djupare förståelse kring matematikspråk och vikten av kommunikation i matematikundervisningen där elevens tankar lyfts. The object of this paper is to attain a deeper understanding of the language of mathe-matics when communicating in a teaching situation. In order to acquire this understand-ing we have observed and interviewed three junior school teachers. We have studied their methods and approach when communicating orally and also examined the way they use the formal and informal language of mathematics in teaching situations. We discuss Previous research with regards to language and communication in the teach-ing of mathematics. We also explain Vygotskij’s sociocultural theory on language and communication. The result shows that the three teachers involved strike a balance between the formal and informal language of mathematics, but the way they achieve this differs. The teach-ers agree that it is important to take into consideration a pupil’s capacity for abstract thought. Understanding mathematical phenomena is made possible if the language used is given a key role in the teaching situation. Our results have given us a deeper knowl-edge of our subject for study and they have also shown the importance of communica-tion in the teaching of mathematics when focusing on the way individual pupils think.

Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer där de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades på kvalitativ väg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrån studiens resultat var att arbetets innehåll och villkor till stor del påverkar både utrymmet för och betydelsen av reflektion där det för denna studies respondenter företrädesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion på social och informell nivå.

ABSTRAKT Syftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära. Dessa faktorer är den egna viljan att lära samt den generella trivseln på arbetsplatsen. En av de viktigaste slutsatserna är att tiden begränsar ett utvecklingsinriktat lärande och påverkar medarbetares självförtroende till att lära. En annan slutsats är att gemensamma mål och kommunikation mellan medarbetare påverkar lärandekulturen på arbetsplatsen. En sista slutsats är att tillsammans med meningsfulla arbetsuppgifter så har även ekonomiska motiv och meningsfulla arbetsuppgifter en betydelse för arbetsmotivationen och viljan att lära.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling. Frågorna handlar även om fritidspedagogens roll på fritidshemmet och hur de planerar och skapar förutsättningar för en lärande miljö utifrån bilden. Resultatet visar att bild har en stor del i barnens lärande och utveckling.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt område som går att relatera till självstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla är företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket är en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta väckte ett intresse hos undersökningsgruppen där frågor angående vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör därför författarna, med hjälp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter. Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare från olika delar och team i fallföretaget. Frågorna under fokusgruppintervjuerna skulle ge svar på hur de anställda upplever det vara att arbeta i en organisation utan mellanchefer. Resultatet pekade på att effekterna av ett chefslöst medarbetarskap bland annat visade på högre motivation hos de anställda, skepticism mot annan typ av organisationsstruktur, att de anställda bildar egna normer, och att de anställda delar på ledarskapet genom att vara ansvariga för olika områden. Studiens teoretiska implikationer tar upp författarnas kritik mot tidigare forskning som gjorts om chefslöst medarbetarskap. Kritiken rör den ofta onyanserade forskningen om chefslöst medarbetarskap i allmänhet och informellt ledarskap i synnerhet.

Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare? Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ”frizon” snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat. Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke. Materialet från skapandeprocessen har analyserats utifrån den ryska psykologen Lev Semënovic Vygotskijs teorier om lärandet och fantasin. Resultatet visar att det överenskomna målet att göra ett lapptäcke med bordet som gemensam arbetsplattform och därtill samtalen under arbetets gång har åstadkommit en gruppkänsla. Med fokus på att skapa själv och i grupp avdramatiseras det individuella skapandet. Att sitta runt ett bord samtidigt som man är aktiv och skapar med händerna möjliggör samtal som utvecklar relationen mellan de berörda och kan öppna upp för samtal av mer allvarsam karaktär. Det förutbestämda ramverket i kombination med den etnografiska undersökningen har resulterat i att pedagogens roll mer blir att lyssna och inspirera än att styra och bedöma. I det informella lärandet är det svårt att få en ”rättvis” fördelning av pedagogens uppmärksamhet eftersom betoningen på det kollektiva och samtalet ger dem redan socialt kompetenta ett visst försprång. Resultatet ställs också ut på konst- och designhögskolan Konstfack i form av ett lapptäcke där det individuella blir det kollektiva. Lapptäcket bär spår av de processer som blivit synliga runt det gemensamma arbetsbordet: samtalen, identiteterna och de personliga uttrycken. Rutorna är besläktade med varandra styrda i sin storlek men fria i sitt uttryck där någons idé befruktat en annans, som skapar en gemensam helhet - en symbol för gruppen. Lapptäcket tillsammans med uppsatsen besvarar undersökningens frågeställning. / BI