Under de senaste åren har användandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan på senare år också för företag. Många företag ser det idag som en självklarhet att finnas representerade på Facebook där de kan ha direktkontakt med kunder. Det är dock lätt att få en känsla av att många företag uppmärksammat Facebooks popularitet och känner krav på att finnas där, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön. En trend är att i kommunikationen med människor på Facebook vara väldigt informell och avslappnad. Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga människor ser på företags närvaro på Facebook, hur den avslappnade och informella stil som de ofta använder sig av där uppfattas och slutligen varför unga människor hellre följer vissa sorters företag än andra på Facebook. Hur unga människor uppfattar de satsningar som företag gör på Facebook är ett fenomen som det inte bedrivits särskilt mycket forskning kring än. Det teoretiska ramverket i följande uppsats består av Joshua Meyrowitz teori om hur dagens medieklimat resulterat i avmystifiering av auktoriteter, Danah Boyds teori om hur Facebook som offentligt nätverk påverkar människors beteende och slutligen Lennart Hellspong och Per Ledins resonemang rörande vad ett informellt tilltal kan sägas signalera. Studien som genomfördes genom semistrukturerade gruppintervjuer visar att de företag som anammar ett vardagligt och informellt tilltal i måttlig dos uppfattas på ett mycket positivt sätt. Detta medan de företag som använder en väldigt informell ton uppfattas som oseriösa, speciellt om det rör sig om företag som förknippas med exklusivitet och auktoritet. Vidare visar studien att det finns en i grunden mycket positiv inställning till företags närvaro på Facebook. Företag som har Facebook uppfattas som mer moderna och med i svängen, jämfört med motsvarande företag som inte finns representerade där. Det visade sig dock att det inte bara är mycket känsligt för exklusiva eller auktoritära företag att använda ett informellt tilltal. Det anses inte heller lämpligt för sådana företag att överhuvudtaget finnas på Facebook. Exklusiviteten eller auktoriteten skadas när dessa företag genom närvaron Facebook kommer närmre inpå människors vardag. I studien framkommer även att unga människor hellre gillar vissa sorters företag framför andra på grund av att gillandet och följandet av företag till stor del handlar om att skapa en online-identitet. Facebooks funktion som ett socialt nätverk, där publiker som tidigare var åtskilda nu finns samlade gör att unga människor främst gillar okontroversiella och trendiga företag som anses vara välkända i vänkretsen. Företag som de i verkligheten har ett gott öga för, men som inte överensstämmer med Facebookvännernas förväntningar undviks helt.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever. Resultaten tolkas utifrån Deweys progressiva pedagogik, Rogers teori om lärares förändringsbenägenhet samt tidigare forskning i ämnet.

The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic.

<p> </p><p>I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex. projektdeltagande), men att projekt av denna typ tillför positiva effekter för dem som deltar i form av informellt lärande. Studien visar att det informella lärandet inte uppfattas och uppskattas på samma sätt som det formella lärandet gör. Vi konstaterar också att det inte fanns någon skarp gräns mellan det formella, icke formella och informella lärandet som skedde i verksamheterna. Genom att synliggöra det informella lärandet i projekt kan det göras mer positivt att delta och mer accepterat för de som inte deltar.</p>

Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex. projektdeltagande), men att projekt av denna typ tillför positiva effekter för dem som deltar i form av informellt lärande. Studien visar att det informella lärandet inte uppfattas och uppskattas på samma sätt som det formella lärandet gör. Vi konstaterar också att det inte fanns någon skarp gräns mellan det formella, icke formella och informella lärandet som skedde i verksamheterna. Genom att synliggöra det informella lärandet i projekt kan det göras mer positivt att delta och mer accepterat för de som inte deltar.

Syftet med denna studie har varit att försöka nå fördjupad kunskap om hur fritidspedagoger uttrycker att de arbetar med och hanterar elevernas upplevelser och erfarenheter av dataspel samt om hur fritidspedagoger ser på användningen av IKT i fritidshemmet. Inledningsvis skickades en kvalitativ enkät till alla anställda fritidspedagoger i en kommun. 103 av 246 kontaktade fritidspedagoger svarade. Enkäten kompletterades med intervjuer av fyra respondenter. Studien visar att fritidshemmet är en arena där fritidspedagoger samtalar med eleverna om deras upplevelser och erfarenheter av dataspel. Det framkommer även att fritidspedagogers åsikter om elevernas användning av IKT påverkar i vilken grad IKT- verksamhet förekommer på fritidshemmet. En slutsats som dras av studien är att användandet av IKT-på fritidshem skiljer sig åt på grund av olika förutsättningar och fritidspedagogers personliga åsikter om IKT. En fritidspedagog som är intresserad av IKT tenderar att låta IKT ingå i verksamheten medan en fritidspedagog som är mer negativt inställd tenderar att inte låta eleverna tillämpa och använda sig av IKT inom fritidshemmet.

Sammanfattning Informellt ledarskap och hierarkibildning i grupper Syftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap. De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning. Relationen med ”mellanlagret” i gruppen är också viktig för att skapa de värdefulla relationerna i gruppen som kan vara till grund för att stärka både de svaga och de starka.  Den formella ledaren påverkar gruppen genom dennes förväntningar på den. Kanske är det viktigare att alla når kunskapsmålen än att sänka hierarkibildningen, om den sistnämnda inte är något problem. Valet är av vikt och här har jag förtydligat just detta, att det finns ett val och att man som ledare väljer. Resultatet när det gäller min forskningsdesign är att studien blir väldigt djup och praktiknära. Den korta tiden bidrog till att ledarens eventuella förändring inte hann märkas och att det är svårt att skapa bredd på studien. Därför rekommenderar jag metoden till längre studier. Men jag finner ändå att tillvägagångssättet skapar en bra kunskap och djupet innebär att man når längre än man skulle ha gjort i sin egen tolkning. Därför är den lämpligare i större studier. Nyttan med denna studie är att påvisa ledarens roll för gruppen. Med denna kunskap kommer man att kunna hjälpa grupper som har hög hierarkibildning och informella ledare som har en osund påverkan på gruppen. / Abstract Informal leadership and hierarchy formation in groups The purpose of this paper is mainly to study how a formal leader affects hierarchy formation and strength of the informal leadership. A second aim was also to examine whether the interactive research design is applicable to a master's thesis. The method I've used is the structured and unstructured observations which I have reflected upon with a practitioner. This has created a learning process for us both and has generated knowledge.The results I've come up with is that the relationship between the formal leader and each team member is important. The relationship prevents hierarchy formation and relieve the emotional stress that may precede hierarchy formation, by including conflict resolution. The relationship with the "middle layer" of the group is also important in creating the valuable relationships in the group that can be the basis for strengthening both the weak and the strong. The formal leader affects group through their expectations of it. Perhaps it is more important to reach all learning objectives than reducing hierarchy formation, if the latter is not a problem. The choice is important, and here I have clarified exactly this, that there is a choice and that as a leader chooses.The result in terms of my research design is that the study will be very deep and practical nature. The short time contributed to the leader of any change could not be labeled and that it is difficult to create width on the study. Therefore, I recommend the method to further studies. But I find, however, that approach creates a good knowledge and depth means that it reaches further than they would have done in their own interpretation. Therefore, it is more appropriate in larger studies.The benefit of this study is to demonstrate the role of the leader of the group. Having this knowledge will be able to help groups that have high hierarchy formation and informal leaders who have an unhealthy influence on the group.

Syftet med denna studie är att få en bild av förutsättningarna lärare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde läraren kring detta samt de nya krav som de upplever ställs på dem i denna digitala tidsålder? Jag intresserar mig för vad lärare anser krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum. På samma sätt intresserar jag mig för vilka möjligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring lärandet i en digital vardag. Genom att jämföra denna bild med teorier kring medieundervisning idag i fråga om till exempel Media- och informations- kunnighet och deltagarkulturer vill jag skissa en samtidsbild. Frågeställningen jag har valt är; Hur talar lärare i grundskolan om förutsättningarna för att använda sig av digitala medier i skolan och undervisningen? Vad anser de krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum? Hur uttrycker de sig kring lärandet i en digital vardag? Jag har haft förmånen att besöka fyra skolor med väldigt olika förutsättningar och intervjuat grundskollärare som undervisar i ämnena so, svenska och bild. Genom mötet med informanterna har det bland annat blivit tydligt hur viktigt det är med en kunnig skolledning som leder och stödjer arbetet med digitala medier i undervisningen. En ledning som har genomtänkta strategier för implementering av digital teknik och nya arbetsmetoder i undervisningen och som kontinuerligt ger utrymme för pedagogiska diskussioner och gemensam utveckling. Bristen på tid återkom genomgående, och flera informanter berättar att det är vanligt att lärare inte alls tar sig an de digitala medierna då de inte ser syftet med dem och de ofta förknippas med tekniktrassel. Undersökningen visar att man i skolans värld behöver öka den digitala allmänbildningen, men också eftersträva att låta elevernas digitala vardagsupplevelser tas in/upp i undervisningen. Om eleverna kommer att möta en medie- och informationskunnig lärare är idag fortfarande en fråga om en slump, vilket innebär att många barn och ungdomar riskerar att inte få de kunskaper det har rätt till och behöver för att ta sig fram i dagens samhälle. Digital bildning borde vara ett grundkrav för dagens lärare, oavsett ämne.

No description available.