Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur distansarbete har påverkat kunskapsöverföringen mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet. De frågeställningar som formulerats för att besvara studiens syfte är: Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet? och Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring i de informella sammanhangen inom byggbranschens administrativa verksamhet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet där samtliga övergått till distansarbete. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod med utgångspunkt i vårt teoretiska perspektiv Communities of practice (Wenger, 1998). Resultatet har visat att medarbetares kunskapsöverföring och informella lärande påverkas av distansarbete på flera olika vis. Exempelvis att den sociala interaktionen var ett viktigt verktyg för kunskapsöverföringen, samtidigt som den sociala interaktionen däremot försvårats på grund av distansarbetet. De informella sammankomsterna har visat sig vara det tillfälle då mest kunskap överförs mellan medarbetare, dessa har däremot försvunnit till stor del vid distansarbete vilket har hämmat kunskapsöverföringen.

Under pandemin har lärarna på gymnasie- och universitetsnivå blivit påtvingade att arbeta på distans. Utifrån detta blev syftet med denna studie att undersöka lärares informella lärande under det påtvingade distansarbetet Frågeställningarna för att besvara syftet var: Hur upplever lärarna att det egna informella lärandet förändras när arbetet sker på distans? och Vilka faktorer upplever lärarna påverkar det egna informella lärandet när arbetet sker på distans? I denna kvalitativa studie har materialet samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare från olika skolor och två universitetslärare från samma universitet. För att analysera det insamlade materialet har Illeris (2011) definition av tillfälligt och informellt lärande samt hans lärandetriangel använts. Resultatet av studien visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar lärarnas upplevelse av det egna informella lärandet. De tre faktorer som är tydligast i den här studien är kommunikationssätt, tid och digitala medel. Det framkom även under studiens gång att den största förändringen som skett är att möjligheterna till det informella lärandet har minskat i och med att arbetet bedrivits på distans. Utifrån studiens helhet dras slutsatsen att lärarna har upplevt det jobbigare att lära sig nya saker på distans än när arbetet bedrivs på plats.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur medarbetare i självstyrande grupper uppfattar formellt och informellt ledarskap med avseende på individuell motivation och delaktighet. Metod: Detta är en kvalitativ studie som bygger på konstruktionismens grunder, ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen fokuserar kring tidigare forskning och syftar till att skapa förförståelse, men har även en viktig roll i analysen av empirin. Det empiriska materialet har genererats genom semistrukturerade intervjuer med avsikten att analysera de likheter och skillnader som framkommit, dels jämfört med den teoretiska referensramen, men även genom jämförelser av empiri mot empiri. Resultat och slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning och visar att formellt ledarskap kan uppfattas som hämmande i självstyrande grupper medan informellt ledarskap uppfattas positivt. Individuell motivation och delaktighet påverkas positivt av informellt ledarskap till följd av att det tenderar ge bättre samarbete och gruppdynamik. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore intressant om framtida forskning inom detta ämne belyser och undersöker det faktum att medarbetarnas uppfattning kan skilja sig åt beroende på om ledarskapet kommer från en man eller en kvinna. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag belyser skillnaden mellan formellt och informellt ledarskap i självstyrande grupper och hur individuell motivation och delaktighet bildar synergi med varandra. Det praktiska bidraget riktar sig till organisationers ledning och ser vikten av att låta den självstyrande gruppen vara självstyrande fullt ut för att uppnå självstyrets alla fördelar.

The aim of this study was to contribute with knowledge regarding the organizational structures for employees’ learning and how the learning techniques are applied by the employees at the contact centers within the financial sector. This was done through three research questions “To what extent do the employees acknowledge that they learn through  non-formal learning techniques?”, “To what extent do the employees acknowledge that they learn through informal learning techniques?” and “Which patterns can be seen based on the employees choices of learning techniques?”. The theoretical background was non-formal and informal learning and was defined through Michael Eraut’s typologies. The non-formal learning technique includes the information and educational activities that are conducted by the organization. The informal learning techniques, on the other hand, involves the learning which origins from individual reflection and also from the exchange of knowledge with colleagues. In order to investigate the research questions a survey was conducted at a contact center at a Swedish bank. The survey was answered by 70 respondents. The empirical data from the survey was then statistically analyzed and the result was interpreted with support from the theoretical background and previous studies within the field of research. The findings indicated that the respondents preferred to use the available information channels when needed to improve their knowledge and competence. This means that the respondents indicated that they learn to a higher extent from the non-formal learning techniques. However, the results also indicated that other non-formal learning techniques, especially meetings and educational activities, were just slightly more preferred than informal learning techniques, such as consulting a colleague. Furthermore, the result indicated that newly employed respondents are more likely to consult a colleague in order to learn. Whereas more experienced respondents to a higher extent used the informational channels in order to learn.   Keywords: Workplace learning, non-formal learning techniques, informal learning techniques, contact center, bank

Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka Migrationsverkets kompetensutvecklingsarbete utifrån både chefers och medarbetares perspektiv. Detta genom undersökning av chefernas kompetensutvecklingsstrategier samt hur medarbetaren upplevde möjligheten och behovet av kompetensutveckling. Vidare syftade studien att ge en redogörelse för förhållandet mellan chefer och medarbetares uppfattning av kompetensutvecklingsarbetet. Metod: För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med två chefer och två medarbetare under respektive chef som därefter analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Cheferna utövar en integrerad kompetensutvecklingsstrategi, vilket är en strategi där syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla verksamheten. Medarbetarna har behov av formell utbildning och upplever möjligheten till kompetensutveckling begränsad, delvis på grund av den rådande flyktingsituationen som bidragit till att Migrationsverkets ställt in sitt formella kompetensutvecklingsarbete. Det finns en diskrepans mellan chefers och medarbetares syn på kompetensutveckling. Cheferna anser att kompetensutveckling är för organisationen medan medarbetarna anser att syftet med kompetensutveckling är för att utveckla individen. Slutsats: Studien visar en diskrepans mellan huruvida kompetensutvecklingsarbete genomförs för individen eller organisationens syfte. / Aim: The purpose of this study was to examine the Migrations Board's competence development work from the managers' and employees' perspective, through examining the managers' strategies for competence development and how the employees' experience their personal requirements and ability to develop competence. The study also aimed to report on the relationship between the managers' and employees' perception of the competence development work. Method: To give an answer to the questions related to the aim - two interviews with two managers and two employees working under each manager were conducted. These interviews were analysed using a thematic analysis method. Results: The managers are performing an integrated strategy to accomplish competence development, which is a strategy that describes the purpose of the competence development activities as being organizational development. The employees expressed a need for formal education and described limited opportunities to develop their competence. This is partly a result of the current refugee situation in Sweden which has lead the Migrations Board to temporarily cancel all their formal competence development programs. Conclusion: There is a discrepancy between whether the goal of competence development is to develop the individual or the organisation. The participating managers' understanding is that competence development develops the organisation, while the employees' understanding is that the purpose with competence development is to develop the individual.

I den här undersökningen ställs frågan: Hur kan informella lärprocesser inomtatueringskonsten relatera till bildämnets praktik och vad kännetecknar denna praktik?Genom att undersöka hur en sådan process kan gestalta sig synliggörs också varför dengestaltas. Undersökningen består av två delar där den första utgörs främst av samtal ochintervjuer med aktiva tatuerare och den andra är en konstnärlig process som har sinutgångspunkt i den första delens samtal och berättelser. Också undersökningens resultatredovisas av två separerade men likväl, sammanlänkade och samverkande delar där den enautgörs av den här uppsatsen och den andra av en visuell gestaltning som ställs ut på Konstfacki samband med författarens examination.Genom att undersöka två separata lärprocesser har jag fått syn på ett par intressanta aspekterav lärande som sammantaget har bidragit till att utöka min kunskap kring varför estetiskalärprocesser uppstår. De berättelser jag har fått ta del av beskriver hur olika former avramverk kring lärande kan generera olika förutsättningar för lärande och hur makten att skapasitt eget ramverk kan påverka, samverka med och även bidra till dessa förutsättningar. Iskolan är det knappast möjligt och inte heller önskvärt att låta eleverna skapa sina egna ramarmen här som så ofta annars, bör inte frågor polariseras i ett antingen eller, utan hellre gesformen av en dialog där ramar kan förhandlas och fastställas i samtal och kommunikationmellan de som förväntas verka inom dem. Undersökningen visar hur ett intresse kan leda tillett annat och visar på möjligheter att söka, finna och uppmuntra dessa intressen, vilka sedanmed fördel kan tillgodoses, tillvaratas, interagera med, och ibland integreras iundervisningssammanhang. I undersökningen ställs en fråga kring lärande som besvaras medde två berättelser om lärande, i vilka jag haft min utgångspunkt då jag skapat en tredje, egen,berättelse som resulterat i en visuell gestaltning. Genom att tillföra en konstnärlig dimensiontill undersökningen skapar jag dynamik och nyanser vilka bidrar till att ge ett bredareperspektiv på undersökningen. De viktigaste frågorna är till för att diskuteras, inte besvaras.Med den här undersökningen hoppas jag bidra till en ständigt pågående dialog om ochkunskap kring motivation inom estetiska lärprocesser.

Att vårda människor mot deras vilja ställer höga krav på sjuksköterskans professionella och personliga kompetens. Diskussion om tvångsvården och vad det betyder för patienter är ett av de högst prioriterade ämnena inom psykiatrisk vård. Tidigare forskning belyser patientens upplevelse av tvångsvården och tvångsåtgärder. Detta i syfte att minska förekomst av tvångsåtgärder. Däremot behövs studier som beskriver sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter mot deras vilja, samt vilken betydelse en vårdande relation har i mötet med tvångsvårdade patienter. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. En kvalitativ forskningsmetod med reflekterande livsvärldsansats har använts som metod. Intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vårdkontext ligger som grund i vårt analysarbete. Resultat presenteras utifrån fyra innebördsteman: att skapa en vårdande relation, att inte göra rätt, att använda sig av professionell hållning och att reflektera över sina känslor. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever det svårt att upprätta en god relation till patienten under situationer där tvångsåtgärder blir aktuella. Sjuksköterskor uttrycker känslor av maktlöshet, skuld och skam under dessa omständigheter. Sjuksköterskor försöker hitta utvägar till att hantera sina känslor genom reflektera över situationen i enskildhet, eller tillsammans med någon kollega. Under hotfulla situationer väcks frågor kring om de vill arbeta kvar inom psykiatriskt kontext. Resultatet visar även på att det finns en oro för den  egna  hälsan  skall  drabbas  på  sikt.  I diskussionen belyser författare för- och nackdelar med den valda metoden. Författarnas förhoppning är att öka förståelsen för sjuksköterskornas arbete inom psykiatrisk vård samt fördjupa kunskapen inom det aktuella ämnet.

Språket gör att människor kan vidmakthålla, förändra och förstå värderingar, normer och strukturer i samhället. Det är alltså genom språket människor upprätthåller den diskrimineringsstruktur som finns i samhället idag, där ett visst kön, etnicitet, sexuell läggning och utseende generar mer makt och mer social acceptans än andra. Språket är socialt konstruerat, vilket också innebär att det är flytande och att människor har makten att förändra det. Språkaktivismen har påverkat och ibland pressat på för att förändra de sätt som vi pratar på. Det skapade nyfikenhet kring lärandeprocessen av att lära om något så väletablerat som språket. Syftet med denna studie har varit att belysa när och hur universitetsstudenter lär sig använda normkritiska ord i sin vardag. Forskningsfrågorna för studien var(1) När och hur lärde de sig ett nytt normkritiskt ord senast? Samt (2) Är de engagerade i språkförändringar och språkaktivism? För att lyckas med detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex universitetsstudenter som sedan analyserades i en tematisk analys. Resultatet visade att studenterna främst tagit del av kunskapen om normkritiskt språkbruk genom ett informellt lärande via sin omgivning och på sociala medier. Resultatet visade även att de informanter som har en positiv inställning till språkförändringen menade att det handlar om att inkludera alla i sitt språk och att visa respekt. De informanter med en mer negativ inställning till språkförändringen menade på att språket fungerar som det ska, att det inte är en debatt som berör dem eller deras omgivning personligen och därför är de ej insatta i debatten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och förstå hur arbetet med kompetensutveckling utförs på ett medelstort företag inom kommunikationsbranschen i Sverige. Mer specifikt syftade studien att skapa en ökad förståelse för de problem och möjligheter gällande kompetensutveckling samt hur arbetet kan optimeras och effektiviseras för att öka och upprätthålla personalens kompetens/professionella utveckling. Följande frågeställningar användes (1) Vad kännetecknar det inom organisationen utförda arbetet när det kommer till de anställdas kompetensutveckling? Och (2) Vilka problem och möjligheter ser de anställda angående kompetensutveckling som ett sätt att öka och upprätthålla sin kompetens/professionella utveckling? För att besvara dessa frågor användes kvalitativ metod, mer specifikt semistrukturerad intervju. Sju anställda intervjuades, alla med olika yrkestitlar och utbildningsbakgrund. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna efterfrågade mer praktiska moment i utbildningar, detta gällde både universitet som arbetsplatsutbildning. Det var enligt respondenterna i arbetslivet man lär sig saker på riktigt och den största kunskapskällan var arbetskollegorna. Enligt respondenterna saknades också ett mer långsiktigt tänk när det gällde utbildningar i arbetslivet, respondenterna menade att det var för mycket punktinsatser och för lite uppföljning. Resultatet visade också att mycket ansvar låg på de anställda själva när det gäller kompetensutveckling, dels att hålla sig uppdaterad men också när det gäller att hitta lämpliga kurser/utbildningar att gå. Respondenterna beskrev en frihet att kunna ta sig tid att kompetensutveckla sig själv med hjälp av branschtidningar och omvärldsanalyser men resultaten visade samtidigt att friheten var en anledning till att kompetensutvecklande insatser inte blev av.

Studiens syfte var att undersöka polisers upplevelse över hur de lär sig att hantera stressfyllda situationer med utgångspunkt i det formella och informella lärandet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever poliser att de förbereds för dessa stressfyllda situationer under sin utbildning? Hur lär de sig hantera dessa stressfyllda situationer när de sedan börjar tjänstgöra som poliser och vilken roll spelar här det informella lärandet? Vilken form av lärande upplever poliserna har störst inverkan på hur de i praktiken kan handskas med de stressfyllda situationerna? Hur visar det sig? För att besvara frågeställningarna genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer med poliser som jobbar med stressfyllda situationer. Empirin tolkades och analyserades med hjälp av Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper. Resultatet visade att poliserna upplever att den formella utbildningen förbereder dem inför stressfyllda situationer genom både praktiska och teoretiska moment. Det teoretiska har gett poliserna ett grundläggande tankesätt att luta sig tillbaka mot och det praktiska har förberett dem rent fysiskt genom att de kan använda sig av olika metoder och tekniker i stressfyllda situationer. Resultatet visade vidare att ett informellt lärande sker via samtal och reflektion med kollegor. Genom att fråga en kollega om hjälp kan polisen hantera stressfyllda situationer. Genom reflektion tillsammans med kollegor kan också ett lärande kring hur man hanterar situationer uppstå. Resultatet visade att erfarenhet (en form av informellt lärande) av andra situationer är viktigt för att poliserna ska kunna tolka situationen rätt men också för att välja ett passande agerande. Resultatet visade att den formella utbildningen är viktigare i början av poliskarriären men att det informella lärandet sedan tar mer plats. Brister i den formella utbildningen vad gäller hanterandet av stressfyllda situationer leder till att det informella lärandet tar mer utrymme i polisens dagliga arbete och upplevs som det viktigaste för att hantera stressfyllda situationer.