Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur anställda upplever arbetsplatslärande på sin arbetsplats och vilken betydelse de ger informellt och formellt sätt att lära för det egna lärandet. Tidigare forskning visar att det informella lärandet är av störst betydelse för arbetsplatslärandet medan formella sätt att lära är av mindre betydelse. Ansatsen i studien var kvalitativ och data samlades in via halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades nio personer från en organisatorisk enhet i en stor statlig myndighet. Insamlade data resulterade i 50 sidor transkriberad utskrift som sedan strukturerades genom kodning och kategorisering. Resultatet av studien visade liksom tidigare forskning att det informella lärandet var av störst betydelse för arbetsplatslärandet. Lära av kollegor, problemlösning och självlärande var vanliga och betydelsefulla sätt att lära. Formellt lärande som utbildning var också av betydelse framförallt om den anställde hade ett behov av utbildningen och såg nytta med den i sitt jobb. Studien visade att informella sätt att lära även har betydelse vid formella sätt, till exempel att resonera med en kollega efter genomförd utbildning. Förslag som intervjupersonerna framförde för att förbättra arbetsplatslärandet var att skapa bättre förutsättningar för nyanställda att komma in i jobbet och ta hand om dem ännu bättre. Även att effektivisera möten, bli bättre på feedback och bättre ta vara på erfarenhet framfördes. / <p>2019-08-19</p>

Denna studie undersöker nyanställdas upplevelse av sin introduktionsprocess på distans. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta nyanställda från olika arbetsgivare. De områden som utforskas är introduktionens struktur, socialisationsprocessen samt villkor för lärande. Resultatet visar att nyanställda framför allt värdesätter relationsskapande i början av sin anställning. Samtidigt uppstår det utmaningar i relationsbyggandet då en övervägande del av arbetet skett från hemmet. Även om digitala arbetsmöten är frekventa finns en önskan om mer vardaglig kontakt med kollegor. Det digitala arbetssättet tycks medföra svårigheter i socialisationen av de nyanställda, som i sin tur kan bidra till en sämre förståelse för organisationen i sin helhet. Dessutom kan ett hinder för informellt lärande urskiljas till följd av en avsaknad av spontana interaktioner mellan de nyanställda och andra inom organisationen. / This study examines new employees' experience of their remote onboarding process. The study takes a qualitative approach with semi-structured interviews with eight new employees from different employers. The areas that are explored are the structure of the introduction, the socialization process and conditions for learning. The results show that new employees above all value relationship building at the beginning of their employment. At the same time, challenges arise in relationship building as a predominant part of the work has taken place remotely. Although digital work meetings are frequent, more everyday contact with colleagues is desired. The digital way of working seems to lead to difficulties in the socialization of the new employees, which in turn can contribute to a poorer understanding of the organization as a whole. Furthermore, an obstacle to informal learning can be discerned due to a lack of spontaneous interactions between the new employees and others within the organization.

Studien undersökte hur förutsättningar för lärande utformas inom ramen för arbetsplatsbaserat lärande inom film-/tv-mediabranschen. Dessa lärandemiljöer som undersöks från utbildningsanordnares perspektiv representerar olika typer svenska yrkesutbildningar vilka gemensamt har som mål att utbilda filmarbetare. På dessa utbildningar inkluderas moment av arbetsplatsbaserat lärande parallellt med utbildningsmoment förlagda på skolan. Studien använde sig av en kvalitativ metodansats och dess material har samlats in genom 8 semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare. Resultatet har analyserats med hjälp av Wengers (1998) teori om Communities of Practice, perspektiv på formellt och informellt lärande (Malloch, 2010; Schugurensky, 2000; Olofsson, 2017) samt Ellströms (1992) kvalifikations-begrepp. Studiens resultat visar att det finns goda förutsättningar för lärande på arbetsplatsen för branschen i fråga, om tid och resurser finns. Dessa pedagogiska byggstenar som är arbetsplatsbaserat lärande är något som branschen tycker är ovärderliga. Huruvida står branschen inför stora utmaningar att tillsammans med utbildningsväsendet utforma ett anpassat "skoliferat" lärande ute på filminspelningar. Detta när uppfattningar om vad formella och informella utbildningsmoment kan innehålla skiljer sig. Målen med utbildningarna uppnås av en god tidig planering, möjligheter till kontinuerlig kommunikation mellan student, utbildningsanordnare och handledare samt olika former av uppföljningar som en möjlighet till reflektion. Framkommer gör också att de som skall agera handledare för eleverna inte behöver vara några pedagoger och därför finns det en utmaning att hitta tid och engagemang för att tydliggöra handledarnas ansvar och roll i utbildningsleden. Studien tittar på en bransch som är föremål för vidare forskning när det kommer planeringen och innehållet av arbetsplatsbaserat lärande inom yrkesutbildningar. Samt att, det vidare måste kunna finnas en accelererande flexibilitet i att kunna anpassa utbildningsmomentet efter världens syn på lärande parallellt med branschens önskemål.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

I takt med att antalet som studerar på universitet eller högskola ökar, ökar även konkurrensen på arbetsmarknaden. För att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden väljer fler studenter att arbeta deltid under studieperioden. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv samspelar samt vilka positiva och negativa konsekvenser det har på studenters lärandeprocess. Utifrån vårt syfte har vi formulerat tre frågeställningar som besvaras genom en kvalitativ studie där åtta personalvetarstudenter från ett svenskt lärosäte intervjuas. Teorierna som ligger till grund för studien är Tynjäläs och Ellströms perspektiv på formellt och informellt lärande. Efter att ha analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys har vi presenterat ett resultat som visar på att en kombination av formellt och informellt lärande är att föredra. Ett lyckat samspel mellan heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv genererar ett sådant lärande då studierna ger teoretiska, generaliserade färdigheter medan arbetet ger praktiska, situations kompetenser. Resultaten indikerar att respondenterna upplever positiva konsekvenser av detta samspel för lärandet i sin helhet, men att de kan ha negativa konsekvenser främst för studentlivet. Studien åskådliggör komplexiteten kring att en konsekvens kan vara både positiv och negativ på samma gång och att en lärandeaktivitet kan vara formell och informell på samma gång. Studien presenterar hur studenter lyckas parera livspusslet.

Studiens syfte är att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva där, samt samspelet mellan lärande, individer och kulturen där. Med hjälp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva på platsen belyser studien hur de ser på Gastes kultur och de lärosituationer som uppstår på platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lärandesituationer som uppstår till vardags är för utveckling och lärande, både på kollektiv och individuell nivå. / This study aims to examine how the phenomenon Gaste is perceived by the actives there, and the interaction between learning, individuals and the culture there. Using what Vygotsky called socio-cultural perspective, we highlight how these categories interact and is created by another. Through qualitative interviews of the active on-site the study highlights how they see the culture of Gaste and the learning situations on the spot. The study reveals how important the informal learning situations that arise in everyday life is for learning and development, both on a collective and individual level.

Fredrik Ole Lillemyr (2002) hävdar att leken har en rad olika funktioner för barn, exempelvis att den är en förberedelse inför vuxenlivet där de bland annat lär sig att hantera sociala situationer samt hur emotionella situationer kan hanteras. Under leken tränar och övar barn bland annat på sin sociala kompetens och kommunikativa förmåga (Lillemyr 2002). Begreppet lek kan förklaras genom otaliga teorier, bland annat att lek enbart är en handling eller att lek är ett verktyg för lärande. Leken kan vara styrd eller fri och upplevs olika beroende på vem som medverkar i den (Pramling Samuelsson 2007; Knutsdotter 1987, 1991, 1992, 1996, 2009; Øksnes 2011). Examensarbetets syfte är att undersöka fritidspedagogers syn på lek samt att lyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmets ramar. I min studie valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där tolv pedagoger på ett fritidshem i Skåne medverkade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har en positiv syn på lek i fritidshemmet samt att pedagogerna anser att leken påverkar barnen positivt i relation till deras utveckling och lärande. Pedagogerna anser att leken har en viktig roll för barns lärande.

Vad samspelar barn och pedagoger kring i förskolans hall? Möjliggör detta samspel någon form av lärande i hallsituationen? Detta är en kvalitativ studie som utfördes på en förskola i en sydsvensk kommun. Syftet med studien var att försöka synliggöra vad som egentligen sker i hallen på förskolan, och om det pågår eller finns potential för ett lärande här. Studien bygger på observationer utförda i förskolans hall vid fyra olika på- och avklädningssituationer. Observationerna följdes upp med semistrukturerade intervjuer med tre av pedagogerna på avdelningen. Empirin har jag sedan analyserat och tolkat utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling.Resultatet visar att samspelet i förskolans hall främst sker kring dess praktiska bestyr. Samtalen i hallen utgår ifrån två olika grunder; samtal av privat karaktär och samtal kring praktiska skeenden i verksamheten. Studien visade också att det pågår ett lärande i förskolans hall; ett lärande som har potential att möta flera av läroplanens strävansmål. Resultatet visade vidare att pedagogerna ofta förbiser dessa lärandesituationer då lärandeprocesserna här är underordnade målet att barngruppen ska gå in eller ut. / What kind of interaction occurs in the preschool hallway among the children and their teachers? Does this interaction enable any kind of learning? This is a qualitative study performed at a preschool in a municipality in the south of Sweden. The purpose of the study was to try to find out what is actually happening in the preschool hallway, and if there is any kind of or potential for learning in the preschool hallway. The empirical data was collected through observations in the preschool hallway at four occasions when the children were about to come in or go outside. The observations were followed up by semi-structured interviews with three of the teachers in the department. The empirical data was then analyzed and interpreted on the basis of the socio-cultural perspective on learning and development.The results show that the interaction in the preschool hallway mainly happens around all the practical things associated with the hallway. The conversations here are divided in to two categories; conversations of private nature and conversations about practical issues concerning the preschool activities. The study also showed that in the preschool hallway there is an ongoing learning process, with the potential of meeting many goals of the preschool curriculum. The results showed that the teachers often overlook these learning situations due to the fact that the learning processes here are subordinate to the goal of getting the children ready to go in or out.

I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.

Till följd av covid-19 pandemin har det växt fram ett nytt arbetssätt som kombinerar kontors- och distansarbete vilket benämns som hybridarbete. Det är ett flexibelt arbetssätt som har många fördelar och tycks därför vara uppskattat av många, men kan samtidigt innebära en del utmaningar. Tidigare forskning visar till exempel att den flexibilitet som hybridarbete medför kan utgöra en möjlighet för medarbetares hälsa genom ökad balans mellan privat- och arbetsliv. Forskning visar också att interaktionen mellan kollegor kan minska vid hybridarbete vilket kan utgöra en utmaning för medarbetares lärande och hälsa. Syftet med studien är att belysa medarbetares upplevelser av hybridarbete inom en kommunal verksamhet avseende informellt lärande och hälsa. I studien utgörs den teoretiska referensramen av det sociokulturella perspektivet på lärande och teorin känsla av sammanhang (KASAM). Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att medarbetarna upplevde att livspusslet var enklare att få ihop vid hybridarbete. Gällande utmaningar upplevde medarbetarna att interaktionen mellan kollegor minskar. Slutsatsen är att hybridarbete tycks vara ett komplext arbetssätt som både kan möjliggöra och utmana informellt lärande och hälsa hos medarbetaren