Det talas idag om hur det livslånga lärandet och det informella lärandet påverkar människors kompetens och anställningsbarhet. Föräldraskapet kan ses som en del i det livslånga lärandet och fungerar som ett vardagslärande. I dagens globala samhälle efterfrågar arbetsmarknaden kompetenta arbetstagare och kraven på den arbetande befolkningens anställningsbarhet ökar. På grund av den föräldrapolitik och strävan efter jämställdhet som råder i Sverige får fäder i större utsträckning möjlighet till att vara föräldralediga. Även om föräldraskapet för med sig flera fördelar så finns detutmaningar med att kombinera föräldraskap och arbete. Konflikter mellan arbetsgivarens krav och familjens behov bidrar till att det är svårt att uppnå och upprätthålla balans mellan arbete och familj. Studiens syfte är att gestalta variationer i fäders uppfattning om föräldraskap som kompetens i arbetslivet. Studien belyser även hur föräldraskapet påverkas av kombinationen mellan familj och arbetsliv samt fädernas anställningsbarhet. Detta är en kvalitativ studie som tagit inspiration från fenomenografisk vetenskapsteori. Deltagarna i studien valdes ut genom ett målinriktat urval med inslag av bekvämlighetsurval men med eftertanke för att deltagarna ska vara fäder i olika ålder, i olika arbetsroller och med olika bakgrund. Datamaterialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats. Analysen av datamaterialet har skett genom tematisk analys där den stora mängden data systematiskt behandlades och delades in i olika teman. Resultatet visar att föräldraskap som fenomen är ett relativt oreflekterat område för fäderna och desto mer dess påverkan på lärandet. Även om reflektionerna som förekommer i resultatet varierar mellan fäderna, framkommer det i studien att samtliga av fäderna är av uppfattningen att föräldraskapet innebär flera fördelar för dem i arbetslivet och att de lärt sig olika saker av att vara far. Resultatet har i diskussionen förklarats genom Biestas (2006) modell där det visas att föräldraskap genom ett tydligt samband mellan modellens tre väsentliga funktioner, bidrar till informellt lärande och på så vis ävenfädernas anställningsbarhet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärandet förstås därmed som resultatet av socialt samspel mellan människor. Uppsatsens syfte att utforska mellanmålet som informell lärandepraktik på fritidshem och öka förståelsen för mellanmålets betydelse i nämnda kontext. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats som ett etnografiskt inspirerat fältarbete. Undersökningen är utförd som en metodtriangulering. Vid sju olika tillfällen har mellanmålet observerats på två olika skolor. Till dessa observationer har sedan 27 enkätsvar kommit in som barn i årskurs tre svarat på utifrån frågor kring vilka de har pratat med under mellanmålet och om vad. Utifrån det insamlade materialet har sedan intervjuer genomförts med elever och pedagoger om deras tankar kring mellanmålet och ett potentiellt lärande. Att det sker ett lärande är alla överens om och det kan röra sig om en fostran om vad som är accepterat att göra vid en måltid och regler hur man uppför sig. Men det kan också röra sig om att upprätthålla eller skapa nya sociala kontakter likväl som olika faktakunskaper. Eleverna är väl medvetna om att de kan lära sig nya saker av varandra.  Viktiga tillfällen till lärande under mellanmålet är samtalen menar både elever och pedagoger. Det finns också orsaker som begränsar lärandet. Det kan röra sig om organisation och/eller förutsättningar. Pedagogerna pratar om stora barngrupper vilket gör att det är svårt att hinna med att samtala med eleverna. Det finns också ett omsorgsuppdrag vilket gör att omsorgen om andra elever kan ta tid från att hinna ha samtalen. För att utnyttja de potentiella lärsituationerna kring mellanmålet behöver pedagogerna reflektera över viktiga frågor som kan formuleras som vad är detta och vad kan det bli? Och fundera över hur givna aktiviteter kan skapa nya kunskapsmöjligheter.

Studiens syfte är undersöka om det finns korrelation mellan synen på övning och erfarenheter av instrumentalundervisning. Detta diskuteras utifrån begreppen mekanisk och musikalisk övning, där mekanisk övning handlar om att lägga fokus på koordination och fysisk prestation och musikalisk övning definieras som upplevelsen av att musicera. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter som alla studerat musik med inriktning trummor eller slagverk från ung ålder till avancerad nivå på musikhögskolan. Studiens resultat visade att instrumentallärare ofta har ett statiskt tillvägagångssätt som eleven måste anpassa sig till. Endast ett fåtal lärare har inspirerat informanterna till att öva. Motivationen kommer främst ur sociala sammanhang såsom skolan, vänner eller egna musikaliska projekt. Den mekaniska övningen har inget värde i sig om inte intentionen är att den en dag ska användas i ett socialt musicerande. Studien avslutas med en diskussion som problematiserar lärarens makt över elevens övning och det ges förslag på nya forskningsområden utifrån studiens resultat.

The aim of this knowledge overview is to compile research about the informal learning ofadolescents working with visual culture and how informal knowledge gained by students in their freetime can be connected to formal art education. A systematic search process resulted in nine peerreviewed articles published between 2000 and 2020. The results describe how the informal learningof adolescents is often connected to interests and occurs in communities which often exist in onlinespaces. Strategies used in informal learning consist of learning through observation, practice, andexperimenting. To connect students' informal knowledge to what happens in the classroom, a thirdspace may be facilitated by including student interests in the teaching and creating online spaces forstudents to share their visual work and give each other feedback. The conclusion stresses theimportance of allowing students to use informal knowledge gained through interests in formaleducation.

För att kunna utveckla arbetet kring elevers delaktighet och möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet har denna studie gjorts med fokus på elevers uppfattning om fenomenet inflytande. Forskning tyder på att elever är missnöjda med sina möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet och att många fritidshem brister i sitt arbete med elevers inflytande. Studien utgår från en hermeneutisk metodologi med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som primärt tillvägagångssätt för insamling av data. Eleverna som deltar i studien är mellan sex till åtta år gamla och inskrivna på något av de två fritidshem studien genomförts på. Resultaten skiljer sig åt mellan skolorna där den ena skolans elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet via formella inflytandeformer som exempelvis fritidsråd. Den andra skolans elever uppfattar inte sina möjligheter att påverka som tillräckliga och har inte heller några strukturerade former av inflytande för de inskrivna eleverna. Vi har valt att analysera den data som samlats in med hjälp av Robert Harts delaktighetsstege. Analysen visar att den ena skolan ligger på en högre grad av inflytande då eleverna ges möjlighet att utöva inflytande under regelbundna fritidsråd. Den andra skolan arbetar inte i samma utsträckning med elevernas inflytande och hamnar därför på en låg grad enligt delaktighetsstegen. Resultatet för båda skolorna visar att elever uppfattar att de har möjligheter att påverka sin tid på fritidshemmet i viss utsträckning men att det också finns förbättringsmöjligheter.

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra.  Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

Syftet med denna undersökningen har varit att ur ett organisationsperspektiv undersöka hur kompetensutveckling samt villkoren för lärande i organisationer har påverkats av distansarbete som arbetsform, till följd av pandemin. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där åtta respondenterna som är verksamma HR-praktiker med god insyn i kompetensutvecklings- samt lärandefrågor har inkluderats. Avgörande för studien har varit att dessa respondenter erfarit distansarbete i sina respektive organisationer, till följd av pandemin. Vi har använt oss av ett strategiskt urval för att komma i kontakt med våra respondenter. Respondenterna uppfyller de kvalifikationer vi menar är avgörande för att bidra med insikter, resonemang och upplevelser gällande de områden vi valt ut för studien. Som en grundpelare i vår studie har vi utgått från teorier och forskning om kompetensutveckling, lärande och distansarbete. Teorierna och den tidigare forskningen som valts ut har sedan brukats för att analysera det empiriska material vi tagit del av genom intervjuerna.  Resultaten visar att kompetensutvecklingen i organisationer både har minskat och ökat, beroende på hur organisationens digitala förutsättningar såg ut innan pandemin samt hur trycket på bemanningen under pandemin har varit. Det råder dock en samstämmighet bland respondenterna i att organisationerna fått tänka om och utveckla kompetensutvecklingen för att kunna hantera den hybrida arbetsformen som framöver kommer att genomsyra ett flertal organisationer. Att organisationerna under pandemin fått utveckla och digitalisera sätten att kompetensutveckla har resulterat i en större organisatorisk digital kompetens, vilket i mångt och mycket ligger i linje med att arbetslivet digitaliseras. Ett ytterligare bidrag som studien mynnat ut i är att villkoren för lärande har påverkats på grund av det ökade distansarbetet under pandemin. Eftersom informellt lärande oftast sprids i det dagliga arbetet medarbetare emellan på den fysiska arbetsplatsen utan att det organiseras eller planeras för det, har denna form av lärande uteblivit till följd av distansarbetet. Vi kan således se att ett fåtal av organisationerna i studien implementerat informella inslag i kompetensutvecklingsaktiviteter för att kompensera för det uteblivna informella lärandet, som vanligtvis sker i fikarummet eller när man frågar en kollega en snabb fråga. Det informella lärandet sker där människorna finns, och bidrar inte enbart till ett individuellt lärande för medarbetaren utan även ett organisatoriskt lärande. Digitala kompetensutvecklingsaktiviteter har således fungerat som en buffert och varit tongivande i att få till de mellanmänskliga mötena och en form av informellt lärande som distansarbete annars tangerar att minimera.

Slänten är en öppen lärandemiljö vidSundbyberg Centrum.Inspirerad av Finlands utbildningssystem,strävar detta projekt efter en öppenlärandemiljö där fokuset ligger på empiriskastudier. För att täcka alla aspekter averfarenhets-baserad utbildning, erbjuderSlänten växthus, odlingsgård, bibliotek, öppenförskola, idrottshall, verkstäder, ateljéer, utstälnningsområde,studierum,dramalokaler, samt en föreläsningssal.För besökarna finns det café ochrestaurang, en offentlig park samtparkeringsplatser tillgängliga.Sundbyberg Centrum är områdets hjärta, därmånga kommunaltrafiklinjer möts.Tomten befinner sig i en sorts gränsland mellanett hektiskt centrum till söder, ett gröntvillaområde till väst, samt en storskaligtkommers och industriområde till öst fråntomten. Själva tomten är en suterräng,omgiven av Kronans flervåningshusfrån syd och öst.Byggnaden är tänkt att smidigt passa in ilandskapet med entrémöjligheter från alla treomgivande gatorna. De löpandetakterasserna ger byggnaden spännandeutomhusområden samt rum medvarierande takhöjder.Förslagets mål är att husera mångaverksamheter i en storskalig byggnadsom ändå inte tar upp betydligt rumi gatubilden. Från Prästgårdsgatan ärendast växthuset och biblioteketsentré synliga. Byggnaden i sin helhetkan betraktas från tomtens inre trakter.Takterasserna ger möjlighet till utomhuskommunikation, gårdar, uteserveringar samtodlingar. Grönområden är öppna mot gatornaoch därför fungerar även som offentliga ytor.Slänten ger Sundbyberg Centrum enaktivitetsankare som är lockande för en bredspekturm av besökare. / The Slope is an open space fro learning, locatedin the central area of Sundbyberg, Stockholm.Inspired by Finslands recent educational reforms,this project is an effort to create a space for learning,where the main emphasise is on experiencebased leraning, so called empirical studies. Toprovide visitors with a broad spectrum of activities,the Slope has a selection of facilities to offer:A botanical greenhouse garden, indoors andoutdoors plantations, library, daycare, sportshall,a selection of workshops, studios, exhibition area,classrooms, and a performance scene. Visitorsalso have access to a public park and parkingspaces outdoors, and a restaurant and caféindoors.Sundbyberg Center is the heart of the area, withmany lines of public transportation connectinghere. The lot is situated on the border of areaswith very different typology. To the south the busyCentrum, to the north-west a green and calmvilla district and larger scale industrial area to thenorth-east. The lot itself has a partially subterrainallocation, as it is situated in a slope betweenPrästgårds street to the north and Sture street tothe south. The difference between these streetlevels is 7 metres.The building is meant to smoothly adjust to thelandscape and provide entrances from all theneighbouring streets. The tilted greenroof structureprovide the building with this quality whilecreating an exciting public green area outdoorsand optimal spaces for performances and exhibitionsindoors.The aim of this proposal is to accomodatemany different kinds of activities in a spaciousbuilding that takes up a humble space in thestreetview and doesn’t dwarf the visitor. Thesouthern facade, that is only visible from insidethe lot, exposes all floors and the building in itsentirety while the northern facades, visible fromPrästgårds street however are only exposing thetop constructions of the building: the botanicalgreenhouse to the west, the library entrance tothe east and the luscious green garden that is theroof of the building benieth. Visitors may choseto enter the building through the library entranceof Prästgårds street, the main entrances of theexhibition area, at the southern end of the lot, orthrough the sloping roofgardens that lead to theentrances of the daycare and the rastaurant.These sloping roofgardens are full of possibilitiesboth for the activities accomodated in thebuilding and the public. They provide spacefor communication, green areas, plantations oroutdoor seatings for the restaurant. The Slopeprovides Sundbyberg Centrum with a culturalanchor, where locals of all ages and interests may meet.

The purpose of our study is to get an overview of how the after-school teachers work to arouse children's interest in mathematics and how they further develop the children's mathematical knowledge. The study is examined with the help of the following questions: How do educators believe that students' interest in mathematics can be aroused through informal learning? How can the informants' ideas about informal learning in the after-school center be understood with the help of socio-cultural theories? We chose qualitative interviews as the method of our data collection in our study, in which three trained after-school center teachers were happy to participate. The empirical data that we collected has been analyzed through the socio-cultural theory. Furthermore, we chose to discuss our study with regard to previous research, which then consisted of nine researchers.  The results show that children through play and activities develop more than we think and that informal learning as a way to arouse interest and learning, is the basis for after-school teachers. Furthermore, the results show that the themes that we have analyzed can possiblyhave a positive impact on the business. Then, among other things, creativity and collaborationas strategies, collaboration with teachers and the environment are discussed. Similarly, theresults show that after-school teachers use the socio-cultural theories as an approach to arouse students' interest in mathematics / Syftet med vår studie är att få en överblick över hur fritidshemslärarna arbetar med att väcka barns intresse i matematik samt hur de vidareutvecklar barnens matematiska kunskaper. Studien undersöks med hjälp av följande frågeställningar: Hur anser pedagoger att man kan väcka elevers intresse i matematik genom informellt lärande? Hur kan informanternas föreställningar om det informella lärandet i fritidshemmet förstås med hjälp av sociokulturella teorier? Vi valde kvalitativa intervjuer som vår datasamlings metod i vår studie, där tre utbildade fritidshemslärare ställde upp i. Empirin som vi samlat har analyserat genom den sociokulturella teorin. Vidare valde vi diskutera vår studie med hänsyn till tidigare forskning. Resultatet visar att barn genom lek och aktiviteter utvecklas mer än vi tror och att informellt lärande som ett sätt att väcka intresse och lära, ligger till grund för fritidshemslärarna. Vidare visar resultatet att de teman som vi analyserat möjligtvis kan medföra positiv inverkan på verksamheten. Då bland annat kreativitet och samarbete som strategier, samverkan med lärare och miljö tas upp. Likaledes visar resultatet att fritidshemslärarna använder sig av de sociokulturella teorierna som tillvägagångssätt för att väcka elevernas intresse inom matematik.

Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett kontroversiellt ämne globalt. Formellt tvång i form av tvångsåtgärder är styrda av lagar och syftar till att patienter som lider av en allvarlig psykisk störning inte ska skada sig själva eller andra. Informellt tvång handlar om att vårdpersonal använder sig av tvång i form av påtryckningar, verbala hot, undanhållande av information etc. Syftet med studien var att undersöka tvångsvårdade patienters upplevelse av formellt och informellt tvång, för att specialistsjuksköterskor bättre ska kunna bemöta denna patientgrupp.  Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på metoden för systematisk litteraturstudie. 11 studier har inkluderats i översikten och är analyserade med induktiv analysmetod.  Resultat: Analysen ledde till ett resultat bestående av tre huvudkategorier; Patienters upplevelse av formellt tvång, Patienters upplevelse av informellt tvång och Patienters upplevelse av personalens roll vid tvångsåtgärder. Det visar att patienter fram för allt har negativa upplevelser av tvång, men belyser även positiva aspekter av tvång i dess olika former.  Slutsats: Att som patient bli utsatt för tvång upplevs som att ha minskad autonomi. Patienter önskar att personal till större del kommunicerar, lyssnar och bemöter med respekt samt att personal har en mer transparent kommunikation. Orems egenvårdsteori belyser detta genom fokus på alliansskapande för att kunna stödja patienter att tillgodose behov utifrån den situation patienter befinner sig i. Dock behövs mer forskning för att kunna utvärdera olika tvångsåtgärders effekter för patienter, både före, under och efter att en intervention skett, särskilt i svensk kontext.