Dagens samhälle är i en hastig utveckling och kompetenskrav på både företag och anställda utvecklas konstant. Det har därmed blivit ett problem för organisationer att säkerställa att de besitter rätt kompetens för att klara de krav som ställs på dem. Det blir därmed viktigt att identifiera alternativa lösningar till formella utbildningar för att skapa rätt kompetens. Ett sätt är genom det informella lärandet och vilken roll att ha roligt på jobbet har när det kommer till det informella lärandet. Syftet med uppsatsen är att analysera uppfattningarna hos erfarna HR-personer gällande fenomenet att ha roligt på jobbet och genom det få en djupare förståelse i relationen mellan att ha roligt på jobbet och det informella lärandet. Studien utfördes genom semi-strukturerade intervjuer av fem HR-personer med lång erfarenhet i branschen. De teorier som analysen utgår ifrån är Billetts teori om affordans och det individuella engagemanget samt Moreland och Levines teori om gruppsocialisering. Resultatet visade att fenomenet att ha roligt på jobbet har en stor betydelse på arbetet och det informella lärandet som existerar i arbetet.

Organisationer behöver rätt kompetens för att de ska vara konkurrenskraftiga, vilket kan handla om att bibehålla eller utveckla befintlig kompetens. Ledarskapet spelar en betydande roll för medarbetares kompetensutveckling och är således en viktig del inom organisationer. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur chefer utövar sitt ledarskap i syfte att främja kompetensutveckling samt vilka strategier som chefer använder för att motivera sina medarbetare till att delta i olika kompetensutvecklingsåtgärder. Detta har undersökts utifrån ett transformativt ledarskap och kompetensutveckling har undersökts utifrån formellt samt informellt lärande. Studiens empiri har samlats in via semistrukturerade intervjuer som genomförts digitalt med sex stycken chefer och har analyserats genom att olika teman har identifierats. Resultatet visar att chefer använder olika metoder för att främja kompetensutveckling där vikten av att agera som en förebild, skapa rätt förutsättningar samt överlåta ansvar och problemlösning till medarbetarna, beskrivs. Medarbetarsamtal eller uppföljningssamtal är forum som används i syfte att motivera medarbetare till att delta i kompetensutvecklingsåtgärder. Därutöver framkommer det att chefer främjar kompetensutveckling genom att medarbetare får nätverka mellan olika avdelningar inom organisationen samt genom att bilda projektgrupper där medarbetare arbetar mot uppsatta mål. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning vad gäller att ledarskapet har betydelse för medarbetarnas kompetensutveckling. Förslag på fortsatta studier är bland annat huruvida ledarskapets betydelse för medarbetares kompetensutveckling har förändrats av pandemin, och i sådant fall på vilket sätt. Vidare skulle en longitudinell studie inom detta ämne vara intressant för att få en förståelse för ledarskapets betydelse på sikt samt vad kompetensutveckling leder till hos medarbetare. / Organizations need the right competence to be competitive, which may involve maintaining or developing existing competence. Leadership plays a decisive role for employee skill development and is thus an important part within organizations. The purpose of the study is to gain an increased understanding of how managers exercise their leadership to promote competence development and which strategies managers use to motivate their employees to participate in various competence development measures. This has been investigated based on transformational leadership and competence development has been investigated based on formal and informal learning processes. The study´s empirical data has been collected via semi-structured interviews conducted digitally with six managers and has been analyzed by identifying different themes. The results show that managers use different methods to promote competence development, where the importance of acting as a role model, creating the right conditions, and delegating responsibility and problem solving to employees is described. Employee interviews or follow-up interviews are forums used for the purpose of motivating employees to participate in competence development measures. In addition, it appears that managers promote competence development through networking between different departments in the company and by forming project groups where employees work towards set goals. The study's results confirm previous research regarding the importance of leadership for employees´ skill development. Suggestions for further studies are, for instance, whether the importance of leadership for employee skill development has changed because of the pandemic, and if so in what way. Furthermore, a longitudinal study within this study would be interesting to gain an understanding of the importance of leadership in the long term and what skill development leads to in the employee.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur invånare i Kibera, den största informella bosättningen i Nairobi, Kenya, påverkas av stadsbyggnadsprojekt i området, samt hur dessa projekt går att koppla till den nyliberalistiska planeringsdiskursen. Studien tar avstamp i Stadsplanen Nairobi Metro Plan 2030, som genomsyras av den nyliberalistiska diskursen. En diskursanalys av artiklar och en blogg kombinerat med en visuell analys av satellitbilder och gatubilder har använts för att ge en bred förståelse för hur invånare i området kommit att påverkas av projekt på platsen. Två fall i Kibera, Kibera Link Road och Affordable Housing i Soweto East analyseras. Resultaten visar att invånarna upplever exkludering i förhållande till projekten och att denna exkludering upplevs trots att staten gör ett försök till upprustning av området. Vidare bidrar denna studie med ett nytt perspektiv genom att analysera hur Connells (2011) sydteori kan appliceras på problemet och ifrågasätta det globala nords dominans inom teoribildning.

Denna uppsats undersöker gymnasiespråklärares användning av och attityder gentemot informella lärande-aktiviteter som anses främja elevers lärande och motivation. Informella lärande-aktiviteter inbegriper narrativa former, teknikstödda läromedel för interaktion med andra målspråkstalare och inkludering av autentiskt innehåll från målspråkskulturen, social interaktion samt samarbete. Tidigare forskning om informellt och formellt lärande granskas tillsammans med teorier om motivation. Kopplingen mellan informellt lärande och elevers lärande och motivation presenteras och utgör uppsatsens grund. För den kvantitativa datainsamlingen, fyllde ett antal språklärare i en enkät som bestod av påståenden om innehållet i deras undervisning. Resultaten visar att språklärare igymnasieskolan i stor utsträckning är benägna att använda informella lärande-aktiviteter i sin undervisning. Tillämpningen av informella lärande-aktiviteter förefaller förbättra elevers lärande samt öka deras motivation. / This essay studies upper secondary school language teachers’ use of and attitudes towards informal learning activities which are considered to promote improved student learning and motivation. Informal learning activities include narrative forms, technology-based learning aids for interaction with other target language speakers and inclusion of authentic material from the target language culture, social interaction and collaboration. Along with reviewing previous research on informal and formal learning, theories about motivation are also examined. The connection between informal learning and student learning and motivation is presented and constitutes the foundation of the essay. In order to collect quantitative data, a number of language teachers were asked to fill in a questionnaire of statements about the contents of their instruction. Results show that upper secondary school language teachers in general are inclined to use informal learning activities in their instruction to a great extent. The application of these informal learning activities appears to improve students’ learning along with increasing their motivation.

I detta examensarbete redovisas och diskuteras en intervjustudie med vårdnadshavare angående lärandet som sker på fritidshemmet. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavarnas uppfattning av fritidshemmet, vad de tror att fritidshemmet har för uppdrag, vad och hur barnen lär sig på fritidshemmet och om vårdnadshavarna anser sig se skillnad på lärandet mellan skolan och fritidshemmet. Vi har genomfört åtta intervjuer med vårdnadshavare från olika delar av en kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna har genomförts i form av kvalitativa intervjuer och de svar vi har fått ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av studien visar att vårdnadshavarna upplever att barnen lär sig många olika saker på fritidshemmet, som den sociala läran och vardagslärande samt att lärandet sker i stor variation. Informanterna i studien beskriver att det ser en skillnad mellan lärande i skola och på fritidshemmet. De menar att på fritidshemmet lär sig barnen på sina egna villkor, informellt lärande och under skoltid sker mer formellt lärande.

Det är viktigt hur kontorsmiljöer utformas så att de kan skapa förutsättningar för lärande, välbefinnande och hälsa på arbetsplatsen. Syftet med aktivitetsbaserade kontor (ABkontor) är att ge de anställda möjligheten att välja den kontorsplats som bäst lämpar sig för den uppgift som ska utföras. Det innebär att ingen har en egen plats att gå till. Även om den här kontorstypen blir alltmer populär finns det begränsat med forskning som undersökt vilken effekt ABkontor har på kommunikation, stöd, hälsa och välbefinnande, särskilt ur ett lärandeperspektiv. Syftet med den här studien var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor i hur de skattar hälsa, välbefinnande och hur nöjda de är med olika förutsättningar för informellt lärande i ABkontor, samt om det finns ett samband mellan förutsättningar för informellt lärande på arbetsplatsen och upplevd hälsa och välbefinnande. Ett frågeformulär skickades ut till 174 arbetare på ett av Trafikverkets kontor och svarsfrekvensen var 53 %. Analyserna visar att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i hur tillfredsställda de är med de olika förutsättningarna, generellt så skattades tillfredställelse högt. Ett signifikant samband hittades mellan informellt lärande och välbefinnande men inte mellan informellt lärande och hälsa. Vidare forskning behövs för att undersöka om informellt lärande faktiskt äger rum i ABkontor genom att undersöka en större population och en större variation av ABkontor för att reda ut den kausala relationen mellan informellt lärande och välbefinnande. / It is important how office environments get designed so they can promote conditions for learning, well-being and health in the workplace. The purpose of an activity-based office (ABW) is to give the employees a possibility to choose the workplace best suited for the task at hand, implying that no one has their own private office to go to. Although this office environment gets increasingly popular, there is a lack of research demonstrating the effects of ABW:s on communication, collegial support, health and wellbeing, especially from a learning perspective. The aim of this study was to investigate differences in how satisfied women and men are in an ABW with the conditions for informal learning, such as work-related information exchange, cooperation and social support and test whether it is a relation between informal learning at work and self-rated wellbeing and health. A questionnaire was sent out to 174 employees working at the Swedish Transport Administration and the response rate was 53 %. The analyses showed that there is no significant difference between men and women in how satisfied they are with the conditions for informal learning in the ABW, overall both genders gave high ratings on satisfaction. A significant relationship was found between informal learning and well-being but not between informal learning and health. Further research is needed to investigate whether informal learning actually takes place in the activity-based office, using a bigger sample and variety of ABW:s, to clear out if the relation between informal learning and well-being is causal.

Denna uppsats avser att kartlägga rollskapande och ledarskap inom mindre musikgrupper. Dessa gruppers gruppdynamik grundar sig inom det informella, där medlemmarnas roller stadgas genom interaktion och inte genom formella ramverk. Då modern ledarskapsforskning anser att denna typ av normativt ledarskap är eftertraktat inom arbetslivet så finns ett forskningsintresse kopplat till ledarskapet inom dessa grupper. Datainsamlingen för uppsatsen utgörs av nio semi-strukturerade intervjuer av medlemmar inom bland annat rock-, pop-, jazz- och punkband som behandlade respondenternas upplevelser av ledarskap, rollskapande och de grupprocesser de upplevde inom sina respektive musikgrupper. Genom användandet av grounded theory kunde huvudkategorin Det musikaliska ledarskapet finnas, vilket även utgör uppsatsens teoretiska ambition och ramverk. Inom det musikaliska ledarskapet fanns underkategorierna: Den musikaliska gruppen, Demokratins dualitet och Det informella ledarskapet. Dessa underkategorier påverkar varandra och presenterar tillsammans en helhet kopplat till det informella ledarskapet inom dessa musikgrupper. Teorin avser att belysa aspekter av informellt ledarskap som sedan kan användas för fortsatt ledarskapsforskning. Trots uppsatsen specifika forskningsområde av musikgrupper så avses den utvunna teorin vara tillämpbar inom flertalet andra kontexter, både informella som formella.

Studien syftade till att undersöka vilka uppfattningar pedagoger på öppna förskolor har om hur de arbetar med föräldraskapsstöd. Vidare syftade studien till att ta reda på hur öppna förskolans pedagoger upplever att verksamheten kan utvecklas. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta olika pedagoger verksamma på lika många öppna förskolor. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studien visade att öppna förskolor erbjuder en mängd olika strukturerade och ostrukturerade aktiviteter. Det är viktigt att göra verksamheten tillgänglig för målgruppen samt att göra föräldrar delaktiga i verksamheten och att låta dem ha inflytande i utformningen av öppna förskolans verksamhet. Därutöver visade studien på att det informella lärandet som sker i social form är väldigt viktigt och måste få ta plats. Således bör inte alla aktiviteter vara strukturerade. Det framkom även att det föreligger ett behov av en ökad samverkan med andra aktörer

This study focuses on historical reenactment, and the informal learning that takes place within that subculture. Through observations during events, and informal semi-structured interviews I have tried to identify some of the aspects that contribute to the motivation to learn that is prominent within the historical reenactment community. Why do people choose to learn things that they do not have to? What can I learn from that, and use to improve my own teaching? The study finds that some of the key facors for the motivation to learn is: having a social context that gives feedback and encouragement, beeing able to get practical use out of the knowledge you try to obtain, feeling satisfied with your own work, and having an enthusiastic teacher who can capture your curiosity.   The study also includes photographic works that aim to show some of the informal learning that takes place within the historical reenactment community. The purpose is also to initiate thoughts and discussions concerning informal learning and learning processes in general. Along with the photographs there are sounds taken from the interviews made during the study. The people heard give their perspective on the motivation to learn. Both photographs and sound were displayed in the Vårutställning at Konstfack.   Lastly I put forward some suggestions as to how teaching might be improved in order to help students feel more motivated to learn.

Föreliggande uppsats ämnar öka kunskapen och förståelsen gällande chefers synsätt på betydelsen av lärande samt hur dem arbetar för att generera ett lärande hos de anställda. Studien har en kvalitativ ansats, där datamaterialet består utav sex stycken semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar cheferna lärandes betydelse? Vilka möjligheter för lärande ges de anställda? Hur struktureras arbetsplatsen för att generera ett lärande hos de anställda? Det framkomna materialet har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod. Diskussion kring resultatet sker med stöd i tidigare forskning samt genom teoretiska begrepp från Etienne Wengers teori Communities of Practice (COP). Studiens resultat visar att respondenterna betraktar lärande som en ständigt närvarande process, som har stor betydelse både för den enskilda individen, gruppen eller företaget. Det är bland annat genom lärande som företaget och de anställda kan behålla sin aktuella position på arbetsmarknaden, vilket innebär att det är viktigt att hela tiden underhålla lärandet. Resultatet visar respondenternas ståndpunkt att för medarbetarna har ett eget ansvar för sitt lärande, genom att leta upp önskvärda utbildar och därefter motivera för relevansen av dessa i arbetet. Respondenterna betonar även vikten av att som chef utmana medarbetarna, ge dem förtroende och därmed mandat till att fatta vissa beslut. Ytterligare ett resultat som uppvisas är att kulturen på arbetsplatsen har betydelse för lärandet, där samtliga respondenterna strävar efter ett tryggt klimat där det finns utrymme för misstag.