This dissertation investigates the broad area of social hate discourse. It interrogates the intersections between sexuality and race, and in particular, the intersections between the practices of antisemitism and heterosexism in New South Wales. Using a specifically designed database (Tracking Violence), 1227 complaint files from the NSW Anti-Discrimination Board, the Lesbian and Gay Anti-Violence Project and the Executive Council of Australian Jewry lodged between 1995 and 1999 were analysed for the features common to antisemitic and heterosexist maledictive hate. Of particular interest to this dissertation is the text and context of malediction, and whether the regulation of maledictive hate is an appropriate strategy in the elimination and prevention of hate violence.

<p>I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.</p>

During the depression era, millions of Americans listened to the weekly radio addresses given by Father Charles Edward Coughlin. He devoted his career to speaking out against the evils of America and felt it his duty to warn Americans against the perpetrators of this evil. But after 1934, the tone of his messages became anti-Semitic and his following decreased. His hatred of Jews escalated and in 1942, he was permanently removed from the air waves. A literature review will examine the nature of American anti-Semitism up to 1934 through literature, periodicals and newspapers. The literature review will also identify the key anti-Semitic terminology that Father Coughlin used in his sermons. The analysis and interpretation will show how stylistic tokens of anti-Semitic rhetoric pervaded Father Coughlin's sermons from the beginning of his career, which led to his downfall as a demagogic orator. / Graduation date: 1994

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket. Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället. Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej. I efterhand vill vi historiker, genom våra små titthål in i det förflutna, gärna se tydliga motsättningar och skiften, men så är oftast inte verkligheten. Visst krockade den framväxande liberalismen och det gamla samhället – ständigt. Men antisemitismen, som jag såg som en del av det gamla samhället, verkade inte alltid höra hemma på den ena eller den andra sidan. Ibland var liberalerna en tydlig kontrast till de traditionella föreställningarna om juden som fanns. När vissa dömde ut dem som schackrare och ockrare, då menade de istället att judarna var företagsamma och skickliga på det de gjorde. Men i andra fall blir det tydligt att de liberala tankegångarna inte alls är intresserade av judarnas människovärde eller rätt till frihet, de hänvisar endast till att judarna varit gagneliga för den svenska ekonomin och att det bör fortsätta att vara så. Med hjälp av den tidigare forskningen kunde alltså konstateras att den långa historia av förföljelser som följt judarna och begränsat dem till vissa yrken också påverkat dess identitet och plats i det nya samhället. Statens krav på judarna, ett så kallat socialt kontrakt, blev en del av hur judarna i Sverige levde. Om de höll sig inom ramen för vad staten förväntade sig av den judiska befolkningen, så var de också värda utökat medborgarskap. Här blir gränsen svår att dra, var emancipationen till för att ge judarna större frihet, eller var tanken att den enbart skulle gynna den svenska ekonomin?

This dissertation traces the competing forces of antisemitism and Jewish civic activism in French colonial Algeria from the 1870 Crémieux decree to the end of World War II. It examines the relationship between antisemitism and the practices of citizenship in a colonial context. The dissertation centers on the experience of Algerian Jews and their evolving identity as citizens as they competed with the other colonial groups, including French citizens from the metropole, newly naturalized non-French settlers, and Algerian Muslims. Periodic and recurring episodes of antisemitism resulted from competition for control over municipal government. In colonial Algeria, municipal governments acted as the major crucible for politics and patronage available to settlers and citizens. This dissertation contends that through the competition for the scarce resources and rights as citizens, various political groups in the colony exerted their claims on the state via the degradation of Algeria Jews, who were naturalized en masse in 1870. This competition resulted in antisemitic violence as well as an ongoing and hotly contested debate on the definition of French identity. As Algerian Jews assimilated as a result of the urging of their communal leaders and outside influences from metropolitan French Jews and Jewish organizations such as the Alliance Israélite Universelle, antisemites sought to limit Algerian Jewish access to rights. Algerian Jews faced particularly strong competition from the newly naturalized French settlers who emigrated from Italy, Spain, and Malta. These immigrants viewed the Algerian Jews as particularly dangerous status competitors. Rather than accept antisemitism as inevitable, Algerian Jews defended themselves against antisemitic attacks through the ii i formation of defense organizations such as the Comité Algérien des Études Sociales. They urged fellow Jews to fulfill their responsibilities to France, celebrating military service and sacrifices, and demanding that Jews exercise their right to vote. Algerian Jews negotiated the antisemitism of French and newly French settlers, as well as Algerian Muslims. French antisemites took advantage of Algerian Muslim frustrations with their inferior status and encouraged antisemitic violence among Algerian Muslims. Algerian Jews sought to diffuse such tensions by encourage fraternity with Algerian Muslims in the colony. As Algerian Jews assimilated and integrated into the French colony and civil society, they negotiated fraught relationships with other colonial groups, proving themselves as Frenchmen while encouraging unity with Algerian Muslims. Algerian Jews straddled the line between citizen and subject in the colonial context and fought to prove themselves as worthy French citizens in the face of competition and antisemitism. Although specific to the case of French colonial Algeria, these issues of competition for status, identity, and rights are complementary to studies of other colonial contexts and that of newly emerged states. Such debates about citizenship and belonging lie at the heart of much of the turmoil of twentieth century history.

This dissertation traces the competing forces of antisemitism and Jewish civic activism in French colonial Algeria from the 1870 Crémieux decree to the end of World War II. It examines the relationship between antisemitism and the practices of citizenship in a colonial context. The dissertation centers on the experience of Algerian Jews and their evolving identity as citizens as they competed with the other colonial groups, including French citizens from the metropole, newly naturalized non-French settlers, and Algerian Muslims. Periodic and recurring episodes of antisemitism resulted from competition for control over municipal government. In colonial Algeria, municipal governments acted as the major crucible for politics and patronage available to settlers and citizens. This dissertation contends that through the competition for the scarce resources and rights as citizens, various political groups in the colony exerted their claims on the state via the degradation of Algeria Jews, who were naturalized en masse in 1870. This competition resulted in antisemitic violence as well as an ongoing and hotly contested debate on the definition of French identity. As Algerian Jews assimilated as a result of the urging of their communal leaders and outside influences from metropolitan French Jews and Jewish organizations such as the Alliance Israélite Universelle, antisemites sought to limit Algerian Jewish access to rights. Algerian Jews faced particularly strong competition from the newly naturalized French settlers who emigrated from Italy, Spain, and Malta. These immigrants viewed the Algerian Jews as particularly dangerous status competitors. Rather than accept antisemitism as inevitable, Algerian Jews defended themselves against antisemitic attacks through the ii i formation of defense organizations such as the Comité Algérien des Études Sociales. They urged fellow Jews to fulfill their responsibilities to France, celebrating military service and sacrifices, and demanding that Jews exercise their right to vote. Algerian Jews negotiated the antisemitism of French and newly French settlers, as well as Algerian Muslims. French antisemites took advantage of Algerian Muslim frustrations with their inferior status and encouraged antisemitic violence among Algerian Muslims. Algerian Jews sought to diffuse such tensions by encourage fraternity with Algerian Muslims in the colony. As Algerian Jews assimilated and integrated into the French colony and civil society, they negotiated fraught relationships with other colonial groups, proving themselves as Frenchmen while encouraging unity with Algerian Muslims. Algerian Jews straddled the line between citizen and subject in the colonial context and fought to prove themselves as worthy French citizens in the face of competition and antisemitism. Although specific to the case of French colonial Algeria, these issues of competition for status, identity, and rights are complementary to studies of other colonial contexts and that of newly emerged states. Such debates about citizenship and belonging lie at the heart of much of the turmoil of twentieth century history.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte är att kartlägga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till två album av varje band studeras. Metoden är både kvalitativ som kvantitativ och bland annat så undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som därefter nivåsätts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G. Röhl. Resultatet av denna undersökning visar att antisemitism är ständigt närvarande i denna musikstil. Dock tar den sig olika uttryck beroende på vilket band det gäller. I de album som är producerade under 2000-talet tycks även en viss nedtoning av den våldsammaste formen av antisemitism kunna ses.

Thesis (Masters) -- Simmons College, 2009.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Dept. of Art History, Aug. 2003. / Includes bibliographical references (p. 254-275). Also available on the Interrnet.