Denna studie syftade till att undersöka grad av alla tre dimensioner sammanslagna och respektive dimension av psykopati bland unga och hur det relaterade till antisocialt beteende samt om relationerna kvarstod oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Urvalet bestod av 1731 unga varav 912 pojkar och 819 flickor i åldern 11-13 år med medelålder 12,2. Psykopatiska personlighetsdrag definierades med tre dimensioner som var grandiositet - manipulation, brist i empati - flackt känsloliv och impulsivitet - behov av omväxling. Resultaten visade att pojkar uppvisade högre grad av psykopatiska personlighetsdrag jämfört med flickor. Psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende korrelerade i hög utsträckning med varandra. Majoriteten av korrelationerna var högre bland pojkar än flickor separat. Sambanden kvarstod mellan psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende vid kontroll för ungas sociala förmåga respektive föräldrars SES för totala urvalet samt separat för pojkar respektive flickor. Slutsatsen som drogs var att psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende var relaterade till varandra. Denna relation var oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Diskussioner om praktiska implikationer förs och direktiv för framtida forskning ges. / The main purpose of this study was to investigate the extent of psychopathic personality traits among youths and how it related to antisocial behaviour and whether the relationships remained independent of youth’s social skills and parental SES. The study consisted of 1731 participant, where 912 of them were boys, and 819 were girls at age 11-13 with mean age 12,2. The psychopathic personality traits consist of three different dimensions; Grandiose-Deceitful, Callous-Unemotional, and Impulsivity-Need for Stimulation. The results showed that the psychopathic dimensions were significantly higher among boys than girls. We also examined the relationship between the psychopathic dimensions and conduct problems for the total sample, which showed a high positive significant correlation. These correlations were tested for both genders separately, which showed indications of boys having a higher correlation than girls. Furthermore, the result indicated that the relationship remained between psychopathic dimensions and conduct problems in controlling for social skills respective socioeconomic status for the total sample and separately for boys and girls. The conclusion drawn that psychopathic personality traits and conduct problem were related to each other. This relationship was independent of young’s level of social skills and parental level of SES. Discussions of practical implications and directives for future research are provided.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen bland ungdomar har sedan 2000-talets början minskat. Hur detta har påverkat ungdomarnas hälsa är i dagsläget okänt, då det råder brist på vetenskapligt underlag inom området. Emellertid har tidigare studier undersökt hälsan hos ungdomar som inte dricker alkohol i andra kontexter och tidsperioder, vilket indikerat på en koppling till hälsobrister snarare än hälsovinster framförallt vad gäller psykisk hhälsa. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida avhållsamhet från alkohol bland ungdomar i årskurs två på gymnasiet är associerat med psykisk hälsa, samt om deras psykiska hälsa har förändrats från 2004 till 2012. Metod: För att undersöka sambandet mellan ungdomars avhållsamhet från alkohol och psykisk hälsa användes en kvantitativ metod med upprepade tvärsnittsstudier som studiedesign. Data från hälsoundersökningen Liv och Hälsa Ung Västmanland användes, med 2533 elever i årskurs två år 2004 och 2193 elever år 2012. Resultat: Andelen elever i årskurs två på gymnasiet som avhöll sig från att dricka alkohol var endast marginellt större år 2012 än 2004. Ungdomar som inte dricker alkohol uppvisade i mindre utsträckning antisocialt beteende jämfört med de som dricker, vilket gällde för båda åren. Dock i mindre utsträckning år 2012 än 2004, varvid alkoholkonsumtionen inte tycks ha varit av lika stor betydelse för graden av antisocialt beteende vid det senare undersökningsåret. Med avseende på psykosomatiska besvär och depression var ungdomars avhållsamhet från alkohol endast associerat med hälsofördelar det första undersökningsåret. År 2012 var icke-drickande snarare associerat med en högre grad av psykosomatiska besvär. Slutsatser: Ungdomars avhållsamhet från alkohol tycks inte vara associerat med några påtagliga hälsoeffekter bland ungdomar i årskurs två, med undantag för antisocialt beteende. Möjligtvis beror avsaknaden av hälsoeffekter 2012 på en ökad psykisk ohälsa bland både drickare och icke-drickare. / Background: Alcohol consumption among adolescents has declined since the beginning of the twenty-first century. Whether this has affected the health among the adolescents is currently unknown, due to the lack of empirical evidence regarding this area. However, previous studies have investigated the health of non-drinking adolescents in other contexts and time periods, which have indicated a connection to health deficiencies rather than health benefits. Especially regarding mental health. Aim: The aim of this study is to investigate whether alcohol abstinence among adolescents in the second year of upper secondary school is associated with mental health and whether their mental health has changed from 2004 to 2012. Method: In order to investigate the relationship between alcohol abstinence among adolescents, a quantitative method with a repeated cross-sectional design was used. Data from the Survey of Adolescent Life in Vestmanland was used, including 2533 second year students in 2004 and 2193 second year students in 2012. Results: The proportion of students in the second year of upper secondary school who abstained from drinking alcohol was only marginally greater 2012 than 2004. Non-drinking adolescents presented an antisocial behavior to a lesser extent than their drinking peers, which was applicable to both years. However, to a lesser extent in 2012 than 2004, where Conclusions: Alcohol abstinence among adolescents does not seem to have substantially affected the mental health of adolescents, except concerning anti-social behavior. Lack of health effects among the adolescents in 2012, may instead depend on a decrease in mental health among drinkers, as well as non-drinkers. Keywords: adolescents, alcohol abstinence, antisocial behavior, depression, mental health, psychosomatic symptoms.

Under de senaste decennierna har vi kunnat se en global ökning av ungdomar med antisocialt beteende. Dessa unga visar ofta tecken på låg psykisk hälsa och låg Subjektivt välbefinnande (SWB), vilket kan öka utvecklingen av negativa psykosociala beteenden i framtiden. Positiv psykologi (PP) är det forskningsfält som fokuserar på att öka individuellt välbefinnande och mänsklig tillväxt. Tillämpad positiv psykologi (TPP) har en positiv påverkan på SWB, särskilt hos ungdomar med låg SWB. Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka effekten av TPP på SWB såväl som beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Fyra studier ligger till grund för denna systematiska litteraturöversikt, som genomfördes enligt riktlinjerna för Preferred reporting items for systematic review and meta-analysis (PRISMA). Resultaten pekar på att TPP har en positiv behandlingseffekt på välbefinnandet samt beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Dock kunde inga samband mellan TPP och daglig lycka samt daglig beteende fastställas. TPP skulle kunna användas som en effektiv behandling för att öka ungdomars välmående och livskvalitet, samt minska eventuellt antisocialt beteende på relativt kort tid. Detta är viktigt för en god utveckling, både för individen och samhället. TPP kan fungera som en optimal behandling att användas globalt. På grund av ett få antal studier i detta forskningsområde, så finns det begränsad data tillgänglig. Mer forskning kring detta område behövs för att säkerställa resultaten. / In recent decades we have seen a global increase in young people with antisocial behavior. These youth often show signs of low mental health and Subjective Well-Being (SWB), which may increase the development of negative psychosocial behaviors. Positive Psychology (PP) is the field of research that focuses on increasing individual well-being and human growth. Applied Positive Psychology (TPP) positively affects SWB, especially in youth with low SWB. This systematic review aims to examine the effect of TPP on SWB and behavior in adolescents with antisocial behavior. Four studies form the basis of this systematic literature review, which was conducted according to the Preferred Reporting Items for Systematic Review and Meta-Analysis (PRISMA) guidelines. The results indicate that TPP positively affects SWB in adolescents with antisocial behavior and has a positive treatment effect on the sample's behavior. Furthermore, no correlations between TPP and daily happiness and behavior could be seen. TTP could be used as an effective treatment to increase young people's well-being and quality of life and reduce possible antisocial behavior in a relatively short time. This is important for good development, both for the individual and society. TPP may serve as an optimal treatment to be used globally. However, more data is needed due to the small number of studies in this research area. More research in this area is required to confirm the results.

This report examines the risk and protective factors that the students who live and attend school in a particularly vulnerable area have, according to the “school personnel”, that are linked to antisocial and norm-breaking behavior. A particular targeting has been made for the girl’s risk- and protective factors. Semi-structured interviews have been conducted at a school for children between 6-12 years old, which is presented and analyzed using a thematic analysis and literature. The report uses the ecological explanatory model as a theoretical background. The conditions are different for children living and attending school in a particularly vulnerable area, where the students risk factors significantly outnumber their protective factors, that increase the student’s risk of developing anti-social and/or norm-breaking behavior such as drug use, violence and criminality. School personnel are positive about their own work and the school's role as a protective factor but illustrate several challenges for their work. In the discussion, the student’s risk- and protective factors are problematized, and the Swedish language is presented to be the factor that has the greatest impact on the student’s future without antisocial and/or norm breaking behavior. / Denna rapport undersöker risk- och skyddsfaktorer, kopplade till antisocialt och normbrytande beteende, som skolpersonal identifierar hos sina elever, som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. En särskild fördjupning görs gällande flickornas risk- och skyddsfaktorer. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer på en låg- och mellanstadieskola, som redovisas och analyseras med hjälp av en tematisk analys och befintlig litteratur/forskning. Rapporten har den ekologiska förklaringsmodellen som teoretisk bakgrund. Förutsättningarna är annorlunda för de barn som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. Dessa elever exponeras för betydligt fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, vilket ökar risken för eleven att utveckla antisocialt och/eller normbrytande beteende såsom droganvändning, våld och kriminalitet. Skolpersonalen förhåller sig positiva till sitt eget arbete och skolans roll som skyddsfaktor men belyser även ett flertal utmaningar i sitt arbete. I diskussionen problematiserats elevens risk- och skyddsfaktorer och det svenska språket redovisas vara den faktor som har störst betydelse för elevens framtid utan ett antisocialt och/eller normbrytande beteende.