Syftet med undersökningen i denna uppsats var att se hur olika lärare arbetar med utomhuspedagogik för att få en inblick i om vad denna typ av undervisning kan bidra till. Undersökningen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre stycken lärare som är verksamma i grundskolans årskurser Fk-3. Genom att svaren från dessa kopplades ihop med tidigare forskning framkom det att utomhuspedagogik kan bidra till bland annat en ökad lust för lärande, ökad social förmåga hos eleverna samt att det kan leda till bättre fysisk och psykisk hälsa. Det är dock viktigt att vara kritisk till dessa faktorer då det inte går att implementera på alla elever i skolan. För vissa elever kan det istället generera negativa förhållanden till exempelvis deras sociala förmåga. Det är därför viktigt att lärare använder sig av en varierad undervisning för att alla elevers behov ska tillgodoses. De didaktiska frågorna (Vad? Var? När? Hur? För vem? Varför?) är viktiga för lärare att reflektera över innan undervisning bedrivs.  Utomhuspedagogik handlar till viss del om vilken plats läraren väljer att bedriva sin undervisning på, alltså den didaktiska var-frågan. Det är dock viktigt att läraren tillgodoser alla de didaktiska frågorna för att utomhuspedagogik ska tjäna ett syfte. Det är nödvändigt att läraren själv vet varför denna väljer att undervisa utomhus och även motivera syftet för eleverna. När detta sker får eleverna en större förståelse för vikten av kunskapen de ska ta till sig, lärandet blir verklighetsförankrat och därför ser lärandet som lustfyllt.

This essay is about how the educators can use the play as a tool to develop childrens social skills with eachother. The work is based on a qualitative study using a survey, where the educators can tell how they work within the play. I chose to use five different participants in my essay. All of them work in the same preschool, south of Stockholm. In this essay I have two questions. These two are: What do the educators tell about the importance of play for children's interaction? How do the educators tell how they work with the play to develop the children’s social interaction? Previous research shows that play gives the children opportunity to develop socially, emotionally, intellectually and physically. By adult and children’s interaction the children develops social skills through play. The children learn the consequences of one's behavior and what behavior that is acceptable in the society the children live in. The results of my essay show that educators agree that the play is important for children's development and learning, also that the play is important for the children’s interaction. Educators believe that the play gives children the opportunity to process feelings and experiences, also practice of empathy and finding different solutions to conflicts. It is also clear that it is important that the educator observe and guide the children in their play.

The purpose of the study is to get an insight of how social ability has been affected amongst people with crime history. Social ability is a collection concept for language, social network, employability and economy.In this study, the prime problem is that 41% of convicted criminals relapse into crime and the main cause is lack of employment. Our chosen respondents are from an organization named Krami, which is a cooperation between the Swedish labor office, correctional and the current municipality. The questions at issue are:• How has the target group’s social ability been affected after participating in the Krami programme?• How does the target group of former criminals relate to the activities at Krami?
Moreover, the study contains theoretical concepts from Bourdieu theory, such as crystal habit, social field/social room and capital. Thus a qualitative method was used, which means that the questions at issue have been conducted by interviews with former criminals.Finally, the result of the study is on one hand that the social ability has been affected after the participation in Krami and on the other that the target group has related positively to the activities at the programme. Furthermore, the social ability was improved and the respondents decreased their chances of relapsing into crime. Four main factors contributed to this improvement; language, social network, employability and economy.

Att använda magkänslan som bedömningsunderlag i rekryteringsprocesser anses förlegat och forskning indikerar på att det leder till diskriminering och felrekryteringar. Istället föreslås att rekryteringen ska vara kompetensbaserad och därmed generera ökad mångfald. Syftet med studien var att studera vad rekryterare anser är viktigast vid valet av nya medarbetare samt vad rekryterarens magkänsla har för inverkan vid valet av nya kandidater. Tolv rekryterares uppfattningar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att olika bedömningsunderlag används och det finns en skillnad mellan branscher. I vissa branscher utförs personlighets- och intelligenstester medan det i andra branscher föredras närvaro eller att passa in i arbetsgruppen. Magkänslan spelar in i alla rekryteringsprocesser och kan både leda till diskriminering och en god matchning mellan person och tjänst, mycket beroende på rekryterarens erfarenhet i yrket. Bedömningen blir dock mer objektiv ju fler bedömningsunderlag som används. / Using gut instinct as assessment base in recruitment processes are considered outdated and research indicates that it results in discrimination and recruiting the wrong candidates. Instead competency-based recruitment should be used, to increase diversity. The aim was to study what recruiters consider are most important when choosing employees as well as what impact their gut instinct has in the selection. The perception of twelve recruiters has been analysed with qualitative content analysis. Results shows that different assessment bases are used and there’s a difference between industries. In some industries, personality and intelligence tests are used while other industries prefer presence or a fit into the team. Gut instinct has an impact on all recruitment processes and can lead to both discrimination and a good match between the person and the service, highly dependent on the recruiter’s experience in the profession. The assessment is more objective the more assessment bases used.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner och analysera dess effekter på kognitiva och sociala förmågor för barn med autism.  Metod: Insamling av data utfördes genom en systematisk litteratursökning i tre olika databaser via universitetsbiblioteket Luleå Tekniska Universitet. Efter sökningen genomfördes kvalitetsgranskning av artiklarna. Tio artiklar valdes ut, nio kvantitativa och en kvalitativ. Därefter lästes artiklarna noggrant och data fördes in i en tabell för att underlätta analysen. Analysen bestod av att jämföra likheter och skillnader i studiernas resultat av olika interventioner, som ledde till att tre kategorier utformades utifrån effekter i studierna.      Resultat: Resultatet visar på positiva effekter inom exekutiva förmågor, kommunikativa förmågor samt på förmågan att anpassa beteenden relaterade till autism. Detta påvisar att arbetsterapeutiska interventioner har god inverkan på autistiska barns aktivitetsutförande utifrån ökade förutsättningar kognitivt och socialt.   Konklusion: Denna litteraturöversikt indikerar att det finns effektiva arbetsterapeutiska interventioner för kognitiva och sociala förmågor hos barn med autism. Litteraturöversikten påvisar ett behov av fortsatt forskning för att ytterligare stärka detta resultat.

Syftet med vår studie har varit att undersöka fyra förskollärares samt fyra specialpedagogers syn på relationer och samspel i förskolan genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. I denna studie valdes relationell pedagogik som huvudteori eftersom forskning har visat att goda relationer mellan vuxna och barn har främjat elevers lärande i skolan (Aspelin & Persson 2011). Författarnas beskrivningar om relationell pedagogik kunde kopplas till Bubers filosofi om ett öppet och genuint möte mellan två individer, där verklig förståelse för varandra kunde infinna sig. Även Goffmans syn på socialt samspel belystes i teoridelen eftersom utsagorna skildrade pedagoger vilka betedde sig sig på ett annat sätt än det uttalade. Goffman (2014) menade att människor presenterade en dubbelhet och hade möjlighet till att dela in sitt uppträdande i enskilt och allmänt. Mötet med andra människor var en teater där vi tänkte på hur vi uttryckte oss och där vi visade våra bästa sidor. De sämre karaktärsdragen hamnade i skymundan i det direkta mötet med andra individer. Vi har kommit fram till att förskolan är viktig i relationsbyggandet utifrån förskollärarnas och specialpedagogernas berättelser, forskning samt teorival. Resultatet visade att det var betydelsefullt med ett positivt förhållningssätt gentemot de barn respondenterna hade mött i förskolan. Genuina relationer var även något som betonades i informanternas utsagor. Det dilemma vi stötte på under studiens gång har varit att vissa barn inte har fått sina behov tillgodosedda och har därmed inte blivit bekräftade som andra barn. Utåtriktade barn har ibland fått mer uppmärksamhet än de barn som har varit lågmälda och försiktiga. De introverta barnen skulle ha kunnat riskera att hamna utanför barngruppen på grund av det. Utifrån de intervjuades skildringar så framkom det att alla vuxna som verkade i förskolan har haft behov av ytterligare kunskaper gällande relationell pedagogik. Organisation och de resurser vilka existerade i förskolan var också något som belystes av respondenterna, det hade en påverkan på samspel samt relationsbyggandet i förskolan. Ett normkritiskt förhållningssätt har varit av betydelse för att pedagogerna i förskolan, ska kunna motverka djupt ingrodda mönster som vissa barn har kommit i kontakt med och som skulle kunna påverka relationerna under uppväxten.

Denna studie syftade till att undersöka grad av alla tre dimensioner sammanslagna och respektive dimension av psykopati bland unga och hur det relaterade till antisocialt beteende samt om relationerna kvarstod oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Urvalet bestod av 1731 unga varav 912 pojkar och 819 flickor i åldern 11-13 år med medelålder 12,2. Psykopatiska personlighetsdrag definierades med tre dimensioner som var grandiositet - manipulation, brist i empati - flackt känsloliv och impulsivitet - behov av omväxling. Resultaten visade att pojkar uppvisade högre grad av psykopatiska personlighetsdrag jämfört med flickor. Psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende korrelerade i hög utsträckning med varandra. Majoriteten av korrelationerna var högre bland pojkar än flickor separat. Sambanden kvarstod mellan psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende vid kontroll för ungas sociala förmåga respektive föräldrars SES för totala urvalet samt separat för pojkar respektive flickor. Slutsatsen som drogs var att psykopatiska personlighetsdrag och antisocialt beteende var relaterade till varandra. Denna relation var oberoende av ungas sociala förmåga och föräldrars SES. Diskussioner om praktiska implikationer förs och direktiv för framtida forskning ges. / The main purpose of this study was to investigate the extent of psychopathic personality traits among youths and how it related to antisocial behaviour and whether the relationships remained independent of youth’s social skills and parental SES. The study consisted of 1731 participant, where 912 of them were boys, and 819 were girls at age 11-13 with mean age 12,2. The psychopathic personality traits consist of three different dimensions; Grandiose-Deceitful, Callous-Unemotional, and Impulsivity-Need for Stimulation. The results showed that the psychopathic dimensions were significantly higher among boys than girls. We also examined the relationship between the psychopathic dimensions and conduct problems for the total sample, which showed a high positive significant correlation. These correlations were tested for both genders separately, which showed indications of boys having a higher correlation than girls. Furthermore, the result indicated that the relationship remained between psychopathic dimensions and conduct problems in controlling for social skills respective socioeconomic status for the total sample and separately for boys and girls. The conclusion drawn that psychopathic personality traits and conduct problem were related to each other. This relationship was independent of young’s level of social skills and parental level of SES. Discussions of practical implications and directives for future research are provided.