No description available.

<p>När vi inledde vårt uppsatsskrivande var Landstinget i Värmland i färd med att införa ett nytt standardsystem för vårdinformatik. Systemet var Cambio Cosmic, och vi fick uppdraget att utvärdera dess användbarhet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om användarna anser att systemet är anpassat till dem. Vi ville även se om systemet Cambio Cosmic brister i användbarheten ur teoretisk synpunkt, samt om några förändringar skulle kunna göras för att förbättra dessa eventuella brister.</p><p>Utvärderingen utfördes i två steg. Först genomfördes en heuristisk utvärdering av systemet, under vilken vi själva utvärderade Cambio Cosmic enligt elva på förhand fastställda användbarhetsprinciper. Med den heuristiska utvärderingens resultat som bas, utformade vi sedan ett användningstest som genomfördes med sex testpersoner. Resultaten från användningstesterna och den heuristiska utvärderingen ställdes sedan mot varandra för att kunna fastställa huruvida Cambio Cosmic hade brister i användbarheten eller inte.</p><p>Utvärderingen gav två bilder av Cambio Cosmic. Ur heuristisk synpunkt visade sig systemet brista i användbarheten. Dock gav användningstesterna en annorlunda bild av systemet. Testpersonerna var positivt inställda till systemet, och hade överseende med de brister som de stötte på. De förändringar som skulle kunna göras i Cambio Cosmic för en ökad användbarhet rör framförallt enhetlighet och misstagsförhindrande, då främst i modulen Tidbok.</p> / <p>In 2005, Landstinget in Värmland was about to implement a new system for healthcare administration. The system was Cambio Cosmic, and we were assigned to evaluate its usability.</p><p>The purpose of this essay is to study whether the users consider the system to be adapted to them. We also wanted to see if Cambio Cosmic had any usability deficiencies from a theoretic point of view and, if so, what could be done to correct those flaws.</p><p>The evaluation consisted of two steps. First, a heuristic evaluation was carried out, during which we ourselves evaluated the system based on eleven principals for usability. From the result of the heuristic evaluation, we designed usability tests that were carried out using six test users. We compared the results from the two evaluations in order to determine whether Cambio Cosmic had usability deficiencies or not.</p><p>The evaluation gave two images of Cambio Cosmic. From a heuristic point of view, the system clearly had usability deficiencies. The usability tests, however, presented a different view. The test users were sympathetic towards the system, and showed indulgence for deficiencies they encountered. The changes that could be made for an increased usability are mainly regarding consistency and standards and error prevention.</p>

<p>Usability is a way to study how good a website is which is what our research builds upon. On a mission from Liseberg our purpose is to find out if their website liseberg.se is good from a user’s perspective. Our way of carrying this out where grounded upon a qualitative study through observations and following interviews with a number of participants. By compositing tools of method we have started with the theories descriptions of usability tests and we have also used the theories to be able to reflect around and to understand the results from the tests. To be able to get the best use of the theories we have put together a frame with important concepts which describes usability in a structure and concrete way. These concepts works as a starting point of our data collection. In observations and the following interviews certain usability problems with liseberg.se appear. These results then are put to analysis based upon theories and our own understanding of the subject. To sum up a description of what should be reflected upon and changed on a website, with liseberg.se as an example, is presented. We want to show what makes the good website.</p> / <p>Användbarhet är ett sätt att studera hur bra en webbplats är vilket är vad vår undersökning bygger på. På uppdrag av Liseberg har vi som syfte att ta reda på om deras webbplats liseberg.se är bra ur ett användbarhetsperspektiv. Vårt sätt att genomföra detta grundar sig på en kvalitativ studie genom observationer och efterföljande intervjuer med ett antal testdeltagare. I framtagning av metodverktyg så har vi utgått från teoriernas beskrivning av användbarhetstest och vi har även använt teorierna för att kunna reflektera kring och utläsa resultat från undersökningar. För att kunna få störst användning av teorierna har vi sammanställt en ram med viktiga begrepp som beskriver användbarhet på ett strukturerat och konkret sätt. Dessa begrepp fungerar som utgångspunkt för vår datainsamling. I observationer och efterföljande intervjuer framkommer vissa användbarhetsproblem med liseberg.se. Dessa resultat analyseras sedan utifrån teorier och vår egen förståelse i ämnet. Sammanfattningsvis beskrivs vad som bör reflekteras kring och förändras på en webbplats, med liseberg.se som exempel. Vi vill visa vad som utgör den goda webbplatsen.</p>

No description available.

På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten. Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda. Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster. Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten. Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är: Är Kompassen användarvänligt? Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?   Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar. Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller. På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta. Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har. Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen. / Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality. The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services. The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work. The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are: Is Kompassen user friendly? How can the system be improved to achieve a higher usability?   The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering. A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables. On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information. The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely. Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees. The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.

Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.

Medius är ett IT-företag som hjälper företag att effektivisera sina processer med hjälp av IT. För att kunna konkurrera med andra företag och få nya kunder krävs ständigt ny utveckling. Uppdraget med detta examensarbete var att hitta lösningar till ett nytt användargränssnitt för produkten Medius Flow. Vi valde att göra detta med metoden användbarhetsdesign som vi har anpassat för våra egna förutsättningar och mål. Med användbarhet menas att ett system är effektivt att använda, ändamålsenligt och lätt att lära. Detta erhölls genom att ta med användarna i utvecklingen genom fältstudier, diskussioner och tester. Arbetet gick vidare med framtagning av prototyper med efterföljande utvärderingar. För att till slut få fram ett designförslag. Med tanke på utvärderingar och våra egna åsikter är vi nöjda med resultatet som t.ex. innehöll en större arbetsyta, mer effektiv navigering och ett modernare utseende. Det som återstår för Medius är nu att implementera de lösningar vi har föreslagit. / Medius is an IT company who helps other companies to make their processes more efficient. To be able to compete with other companies and to get new costumers, constant development is required. The assignment of this final thesis was to find solutions to a new user interface for the product Medius Flow. We chose to do this with a method called Usability Design, which we adapted to our own conditions and goals. The meaning of usability is that a system is efficient to use, suited to the purpose and easy to learn. This was accomplished by letting the users help with the development through field studies, discussions and tests. The work went on with prototypes, followed by evaluations, to finally get a design proposal. With the evaluations and our own opinions in mind, we are satisfied with the result which for example included a larger working area, more efficient navigation and a more modern appearance. The remaining part for Medius is now to implement the solutions we suggested.

Utvärderingar är viktigt att göra på alla slags produkter. Det finns en uppsjö av olika tillvägagångssätt för att utvärdera en webbplats användbarhet. Syftet med den här rapporten är att undersöka om metoderna expertutvärdering och användartestning är ett tillräckligt effektivt och enkelt ramverk att använda för att grundligt utvärdera en webbplats ur ett användbarhetsperspektiv. Vi har använt dessa metoder för att utvärdera en webbplats och sedan analyserat huruvida metoderna har kompletterat varandra när det kommer till antalet och typen av funna fel. Undersökningen visar att båda metoderna genererar ungefär lika många unika problem var för sig och att de kompletterar varandra mycket bra. Kombinationen av de två metoderna har givit en tillräckligt övergripande beskrivning av problembilden och även genererat en god mängd med användbarhetsproblem och förslag till förändringar både ur en användares och en interaktionsdesigners perspektiv.

The work has been performed in collaboration with Jönköping University. The aim of this work has been to study different methods for mobile adaption of large CMS (Content Management System) websites, where the website of Jönköping has been used as a reference. The website at Jönköping University is used daily by current students, faculties, prospective students and external users. Research carried out by the University shows that the use of mobile devices has increased, and it is therefore necessary to examine the mobile adaptation of the large CMS website. A layout proposal has been suggested by determining which method that is most relevant for mobile adaption of a large CMS website. The website should adapt to different resolutions and devices according to how the existing website is based in the current situation. Emphasis has been put on menu operations, to navigate through the large website in a user-friendly way. This is going to be a basis for the University in the development of the mobile website. Based on the results of the choice of method for mobile adaptation, the students have come to the conclusion that the relevant method for a large CMS website is responsive web design. But the choice of method for mobile adaptation can also be based on the need, purpose and target group that a company or organization has with the website. The work ends with a conclusion and discussion where their opinions have been raised. The conclusion that the students have come up with is that the benefits of responsive web design and the solution of the menu navigation, is the right option for Jönköping University website. / Examensarbetet har utförts i samarbete med Högskolan i Jönköping. Syftet med arbetet har varit att studera olika metoder för mobilanpassning av stora CMS (Content Management System) webbplatser, där webbplatsen för Högskolan i Jönköping har använts som en referens. Webbplatsen på Jönköpings högskola används dagligen av befintliga studenter, lärare, blivande studenter och externa användare. Undersökning gjord av Högskolan visar att användning av mobila enheter har ökat, och därför är det aktuellt att undersöka mobilanpassning av den stora CMS webbplatsen. Ett layoutförslag har föreslagits genom att avgöra vilken metod som är mest relevant för att mobilanpassa en stor CMS webbplats. Webbplatsen skall anpassa sig efter olika upplösningar och enheter med hänsyn till hur den befintliga webbplatsen är uppbyggd i dagsläget. Tyngdpunkten har därför lagts på menyhanteringen, för att på ett användarvänligt sätt kunna navigera sig genom den stora webbplatsen. Detta skall vara ett underlag för Högskolan vid utveckling av den mobila webbplatsen. Utifrån resultatet av metodval för mobilanpassning, har studenterna kommit fram till att den relevanta metoden för en stor CMS webbplats är responsiv webbdesign. Men metodvalet för mobilanpassning kan även baseras på vilket behov, syfte och målgrupp som ett företag eller en organisation har med webbplatsen. Arbetet avslutas med en slutsats och diskussion där egna åsikter har tagits upp. Slutsatsen blev att genom fördelarna för responsiv webbdesign och lösningen av menynavigeringen, kände studenterna att responsiv webbdesign var rätt alternativ för Högskolan i Jönköpings webbplats.

Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas. Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor. / Internet has grown to the biggest individual source of information and service from governmental authorities as well as companies. Web pages are, despite of this, rarely produced with usability in mind. This leads to a risk that information and use of services will be more complicated or even impossible to reach for large groups of people in the community. This thesis focuses on older people's problem using Internet because of reduced sight and problems with coordination and cognition. We also discuss the cause of those problems and how Internet pages should be designed to meet the needs of those affected. Within the work 65 web pages has been analyzed and we establish that none of those pages fulfil the requirements and recommendations that are in use. We also establish that the guidelines that World Wide Web Consortium has developed and that is recommended by the Swedish Administrative Development Agency, is not a guarantee for usability of web pages.