På IDG:s hemsida (2007) kan man läsa om att användargurun Jakob Nielsen genomfört en omfattande undersökning med fokusgrupper som visar på att B2B-sajter är mycket svårare att använda än konsumentsajter.Detta ledde oss till vårt forskningsområde där vi har valt att studera en e-handelssajt för ett B2B-företag utifrån begreppen handlingsbarhet, användbarhet samt upplevelser. Detta då vi tror att det är viktigt att ta hänsyn till vissa faktorer för att uppnå en bra e-handelssajt. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka faktorer som är viktiga för att på så sätt underlätta och ge stöd för de företag som vill skapa en bra e-handelssajt.Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka faktorer som bör beaktas för att uppnå en bra e-handelssajt för B2B-företag. Den empiriska undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer och observationer.Vi utförde först en telefonintervju med 30 respondenter för att se ifall de ansåg att fallstudieföretagets e-handelssajt var handlingsbar. Därefter valde vi ut två av de 30 respondenterna till en mer ingående intervju där vi även ställde frågor kring e-handelssajtens användbarhet och om den gav någon positiv upplevelse. Vi valde även att ta med en tredje respondent för en mer ingående intervju samt observation. Den sista och tredje respondenten hade inte använt sig av e-handelssajten tidigare.De slutsatser vi kommit fram till, baserat på analysen av vår teori och den empiriska undersökningen, är att handlingsbarhet är viktigt och kanske en förutsättning för att en e-handelssajt för B2B-företag ska fungera. Det är även viktigt att ta hänsyn till användbarhet samt att skapa positiva upplevelser. / Uppsatsnivå: C

Det fanns tider då en webbplats lockade till sig användare oavsett hur dåligt den fungerade eller hur dåligt den såg ut. Tekniken var ny och användarna struntade i hur webbplatsen såg ut. Idag är allting annorlunda, företagens webbplats är ofta deras ansikte utåt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med när de söker efter information om olika tjänster och produkter är det på företagens webbplats. Och faktum är, i dagens näringsliv, vill alla företag visa det bästa ansikte för allmänheten. Därför lägger dem flesta företag stör mödan att göra sin webbplats mer tilltalande.“The site has to be more eye-catching -- to "wow" the viewer.” (John Meads 2008)Denna utredning syftar att skapa förståelse för några aspekter inom grafisk design som är viktiga att beakta för en designer som vill öka användbarheten hos en applikation. På så sätt vill vi ge designer möjlighet att skapa webbsidor med hög grad av användaracceptans.Genom att vi gjort en litteraturstudie och en empirisk undersökning har vi strävat efter att undersöka om grafisk design kan bidra till att öka webbanvändbarheten eller om den är bara störande pryl som finns där för dekoration. Vår undersökning visar att det som idag ses som ett problem med grafisk design är att designer utformar antingen användbara eller estetiskt utformade webbsidor. Istället för att se grafisk design som en lösning till de problem som finns kring webbanvändbarhet, uppfattas grafisk design som en källa till problemen.De slutsatser vi kommit fram till, baserat på analysen av litteraturstudien och den empiriska undersökningen är att möjligheten för att designer ska kunna utnyttja grafisk design för att förstärka användbarheten är idag ganska stort. En ursäkt som alltid återkommer i litteraturstudien vi har tagit del av är att tekniken inte räcker till. Men som vi ser idag har tekniken utvecklats enormt vilket gör det möjligt att tillämpa grafisk design. Vi har även utifrån den empiriska undersökningen kommit fram till att grafisk design och användbarhet är två delar som tillsammans utgör en helhet. / Uppsatsnivå: C

Internet har idag blivit allt vanligare, därför väljer företag att kommunicera på Internet med hjälp av webbplatser. Förut lockades besökarna till en webbplats oavsett hur utseendet eller funktionaliteten i webbplatsen var. Eftersom Internet då var en ny teknik, brydde användarna sig inte om webbplatsens utseende.Nu för tiden är Internet vanligt på grund av dess globala utsträckning och de möjligheter som finns. Detta medför att många använder sig av Internet nästan varje dag. Med anledning till att Internet blivit allt vanligare har mycket förändrats inom Internet och ses idag som något nytt. Numera bryr sig användarna mer om dess utseende och funktionalitet. Vad som krävs av en webbplats har också förändrats eftersom det har blivit vanligare att kommunicera via Internet, detta gör att webbdesign har blivit viktigare.Studiens huvudsyfte är att undersöka på vilket sätt det går att uppnå god kommunikationskvalitet med hjälp av webbdesign. Detta är viktigt eftersom många företag använder sig av webbsidor för att kommunicera med sina kunder. I vissa fall når företagen inte fram med sitt budskap till kunderna, därför är kommunikationskvalitet viktigt att undersöka om hur det kan hjälpa företagen att nå ut bättre till sin målgrupp. Till studien genomfördes en litteraturgenomgång för att skapa en teoretisk undersökning, sedan genomfördes en empirisk undersökning genom personliga intervjuer. I analysen jämfördes den teoretiska undersökningen med den empiriska undersökningen för att se vilka skillnader och likheter som finns. Genom analysen besvarades frågeställningarna om vad som skapar god kommunikationskvalitet via webbdesign. Studien visade att användbarhet är något som bör tas hänsyn till inom webbdesign för att skapa god kommunikationskvalitet.I studien framkom att lättförståelighet, tydlighet och funktionalitet är viktiga aspekter ur användbarhet, då det kan öka kommunikationskvaliteten. Därför är användbarhet viktig inom webbdesign för att åstadkomma god kommunikationskvalitet. / Program: Kandidatutbildning i informatik

När ett informationssystem skapas är det viktigt att användarna är delaktiga för att detta skall kunna matcha de behov som finns. Syftet med denna studie är att komma fram till hur man ökar användningen av ett intranät och därigenom kan effektivisera arbetsrutiner. Vi har därför formulerat vår forskningsfråga enligt följande:Hur kan man öka användningen av ett intranät?Studien består av en teoretisk och en empirisk undersökning. I den teoretiska studien har vi identifierat ett antal aspekter som är nödvändiga att ta under beaktning. Dessa aspekter har sin utgångspunkt i ett sociotekniskt perspektiv. Bland annat belyser vi ämnen som berör individen och dennes attityd och motivation. Vidare hur datorinteraktion varierar beroende på förståelse och intresse.Vår empiriska studie har vi genomfört vid Kommunledningskansliet i Borås, där vi har intervjuat sex stycken personer. Dessa respondenter är av varierande karaktär och studien har därför genererat ett relativt generellt resultat. För att nå framgång med sitt intranät krävs det att man som verksamhet är lyhörd för användarnas behov och kunskaper. Aspekter som motivation och attityd har också en väsentlig inverkan på hur man som individ lär sig och bearbetar. Vi har vårt resultat identifierat ett antal riktlinjer vilka vi anser vara svaret på vår forskningsfråga:Möjliggör elektroniska uppgifter, rollbasera, skapa återkoppling, förbättra sökfunktion, tydliga ingångar, uppmuntra och motivera / Uppsatsnivå: C

Den teknologiska utvecklingen har lett till att människor har fått större insikt i sina rättigheter och behov. Detta har lett till att tillgängligheten för digitala tjänster har utvecklats markant det senaste decenniet. Dock finns det målgrupper som fallit mellan stolarna. Den här undersökningen har genomförts för att besvara hur ikonbaserade gränssnitt kan designas för en illitterat målgrupp. Det gjordes med en designorienterad ansats och resulterade i tre designförslag som beskriver vad designers bör tänka på för att på ett framgångsrikt sätt designa för illitterata populationer.

Sustainability is a more relevant subject today than it has ever been before. A common definition of sustainability is to divide it into three dimensions, economic, social and environmental sustainability. Back in time, companies have been reporting their sustainability work for a long time. Many companies report their sustainability because external and internal stakeholders demand it, for example, it is demanded by many consumers. The year of 2016 a new lay came in the Annual Accounts Act. 6 chapter § 10 says that large companies now must present a sustainability report (SFS 1995: 1554). Sustainability reporting can, according to Frostenson et al. (2015 p.15) be used as an internal control mechanism for measuring, controlling and setting. Through a qualitative study on FMCG companies that by law must establish a sustainability report. The purpose of this study was to investigate how FMCG companies used the company's sustainability report. Furthermore, the study aimed to investigate the role of the sustainability report in the stores from an employee perspective. This was done by doing ten semi-structured interviews that were conducted with decision makers in FMCG companies. The control instruments that are mainly used in FMCG companies to work with sustainably were planning, cybernetic systems and culture. Rewards and replacement were not used as a control instrument and administrative controls were used by some stores. The sustainability report was used partly in cybernetic systems, administrative controls and planning.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för <em>kongruenta realiseringar</em>, och mindre typiska ut­tryck för <em>me­ta­foriska rea­lise­ringar</em>. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.</p>

<p>In this paper we explore the relations between context and feedback generated in three user-centered evaluations of a flash-based game. Whether it’s the social context, the physical context or the degree of intrusion from the evaluator, they all contribute to the quality of the feedback received. The selection of test subjects is a narrow process, which gives the above mentioned factors different meaning. Contextual factors have shown to influence the feedback given within both usability and user-experience. The difference in feedback given to user-experience however, was shown to be influenced mostly by the social context where the selection of test-subjects and degree of involvement from the evaluator are key factors to the subjects. The test-subjects might not express vital thoughts because they don’t want to criticize the designer or intrude on the design, nor do they want to appear stupid when something is not understood.</p>

<p> </p><p>Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas.</p><p>Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga.</p><p>Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor.</p><p> </p> / <p> </p><p>Internet has grown to the biggest individual source of information and service from governmental authorities as well as companies. Web pages are, despite of this, rarely produced with usability in mind. This leads to a risk that information and use of services will be more complicated or even impossible to reach for large groups of people in the community. This thesis focuses on older people's problem using Internet because of reduced sight and problems with coordination and cognition. We also discuss the cause of those problems and how Internet pages should be designed to meet the needs of those affected.</p><p>Within the work 65 web pages has been analyzed and we establish that none of those pages fulfil the requirements and recommendations that are in use. We also establish that the guidelines that World Wide Web Consortium has developed and that is recommended by the Swedish Administrative Development Agency, is not a guarantee for usability of web pages.</p><p> </p>

<p>När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet. </p><p>För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland. </p><p>Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.</p>