Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som används i årskurs 1-3 på en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt på applikationernas egenskaper och innehåll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi använde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss på vilket matematiskt innehåll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrån Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlärningsprocesser är konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning. Den belyser även hur de kognitiva processerna utifrån Blooms taxonomi kan användas för att beskriva elevernas kunskapsnivåer. Resultatet av analysen visar att applikationerna som skolan har innehåller färdighetsträning på matematikens grunder, d.v.s. grunderna inom aritmetik, algebra och geometri. Applikationerna stimulerar de lägre kognitiva processerna som innefattar att komma ihåg faktakunskaper, förståelse för kunskaper och tillämpa kunskaper. Ungefär hälften av applikationerna har inlärningsprocesser som är konkreta till abstrakta, eftersom de visar det abstrakta i matematiken (t.ex. siffror och symbolers innebörd och matematiska processer) på ett konkret sätt.

Under de senaste åren har Sverige sett en explosionsartad ökning av mobilt internetanvändande.Utvecklingen har gått fort fram och öppnat för nya möjligheter för användarna men också ställt nya krav på användbarhet på de mobila plattformarna. Tydligt är att det är avgörande att utveckla webbplatser utefter handhållna enheters förutsättningar och inte bara för webbläsare på datorer.Uppsatsens syfte är att mäta användbarheten i mobilanpassade webbsidor på smartphones och jämföra med användbarheten i ursprungssidan på datorn. Utöver detta vill vi även undersöka användares attityder, uppfattningar och känslor rörande användbarheten.Metoderna vi använt oss av lutar sig mot Jakob Nielsens användbarhetsprinciper och strukturerade användbarhetsobservationer. Datainsamlingen har skett via observationer och intervjuer där respondenterna har fått testa olika scenarier samt svarat på frågor.Resultatet visar att den uppmätta användbarheten är lägre och de registrerade attityderna negativare kring mobilanpassade webbsidor, än webbsidor som besöks via datorn på stor skärm.

Många av de mest populära webbtjänsterna på internet idag bygger på ett användargenererat innehåll, stora aktörer såsom FaceBook, Instagram, YouTube, reseapplikationer, diverse bloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina användare. Tidigare forskning visar dock att det bara är en liten del av användarna som faktiskt är aktiva bidragare, majoriteten av besökarna är mer intresserade av att läsa vad andra skriver istället för att själva bidra. Detta anser författarna vara ett problem då onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att det bara är en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin åsikt. Studien undersöker användarnas beteende och behov både kvalitativt och kvantitativt genom en enkätundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda på sambandet mellan användbarhet och motivation med fokus på bidragandet bland användarna. Utifrån litteraturstudier kring användbarhet och motivation presenterar författarna sin egen modell för motivationsskapande faktorer vid gränssnittsdesign. Data från enkätundersökning och intervjuer har resulterat i personas som i samband med heuristiska undersökningen, på befintliga gränssnitt som nyttjar användargenererat innehåll, legat grund för utvecklandet av prototyper. För att besvara forskningsfrågan har författarna tagit fram faktorer för motivationsskapande som tillgodoser olika psykologiska behov, dessa behov påverkar i sin tur en människas motivation.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke. Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster. Denna studie har visat att e-tjänsterna oftast har en lägre tillgänglighet än resten av webbplatsen och därför utesluter flera av de användare som tillhör kommunens målgrupp. Syftet med denna studie är att ta reda på varför tillgängligheten är lägre hos e-tjänsterna och vilka som är ansvariga för tillgängligheten och dess låga grad. Tidigare har antagandet gjorts att kommunerna är medvetna om att den bristande tillgängligheten hos e-tjänsterna gör dessa e-tjänster oanvändbara för flera grupper av användare. Den studie som presenteras här visar att en viss medvetenhet om dessa brister finns hos kommunernas utvecklare men även att den är låg. Kvalitativa telefonintervjuer har gjorts med fyra utvecklare från svenska kommuners IT-enheter och även en utvecklare hos en e-tjänstleverantör har intervjuats. Flera kunniga personer inom området tillgänglighet har också intervjuats över e-post. Telefonintervjuerna visade varför kommunerna har svårigheter att göra e-tjänsterna tillgängliga för hela sin målgrupp men även hur de arbetar med detta.

Vår fokus för denna uppsats kretsar kring hur verksamheter hanterar användarinflytande i IT-relaterade förändringsarbeten och hur användarinflytande påverkar förändringsprocessen.Studien bygger på granskning och analys av fem fallstudier som behandlar förändringsarbete ur ett IT-relaterat perspektiv med fokus på användaren. Studien tar avstamp i den teori som finns, kring förändringsarbetet, dess grundprinciper och användaren som den komponent som medverkar i, och till förändringen. Tillsammans med den teoretiska referensramen ges stöd åt analysen och diskussionen. I sin tur leder detta fram till studiens slutsatser och att frågeställningarna ska få sina svar.Resultatet av studien visar en bild av ett antal fallorganisationer som på olika sätt och med olika resultat genomfört eller försökt genomföra ett IT-relaterat förändringsprojekt i sin organisation. Denna studie visar tydligt att kommunikation i organisationen kring förändringen är av stor vikt. Studien visar att även systemutvecklare vill att användarna involveras i förändringsarbetet i ett tidigt stadium. Användarna och utvecklarna kan diskutera krav och funktioner i IT-systemet för att jobba fram ett tillfredställande resultat som båda parter kan vara nöjda med. Användare som involveras tidigt blir mer nöjda med slutresultatet och mer benägna att använda det nya eller förändrade IT-systemet. Vidare visar studien också att projektledaren och dess egenskaper är en mycket viktig del av det IT-projekt som följer av ett startat förändringsarbete och dess förstudie.

Syftet med följande projekt är att undersöka och analysera hur behovet av ett supportverktyg hos den digitala byrån Etendo ser ut. Utifrån analysen ska supportverktyget implementeras. Målet med undersökningen har varit att ta reda på vad ett supportverktyg bör innehålla och hur det kan byggas, hur det kan uppnå en hög användbarhet samt hur man kan samla alla inkomna supportärenden på ett och samma ställe. Genom datainsamlingar i form av intervjuer med två av Etendos projektledare och en webbaserad enkät som skickats ut till tre av Etendos större kunder, har en kravspecifikation skapats som senare utvecklats till flödesscheman och webbskisser. Skisserna har därefter lett till implementeringen av ett användbart supportverktyg som integrerats med ärendehanteringssystemet Zendesk. Rapporten tar upp den arbetsprocess som ligger till grund för projektet och beskriver projektets alla delar, från teori och metod till resultat och analys.

Utvecklingen av mobiltelefoner och mobiltelefonmarknaden ökar i snabb takt. Bara i Sverigesåldes ca 3.8 miljoner mobiltelefoner år 2011, över hälften av dessa var smartphones.Användning av en ny teknisk enhet kan i många fall vara problematisk till en början och olikastandarder kan utvecklas. Därför frågar vi oss hur lätt det är att byta mellan idag ledandesystem; hur användarvänliga är de för nya användare av andra system? Med hjälp avanvändartester testar vi systemen Android och iOS. Vi lyfter fram områden där systemenvisar brister samt lämnar förbättringsförslag, samt diskuterar om områden där det enasystemet gjort en lösning på ett mer välfungerade sätt. Datainsamlingen skedde genom attgöra användartester på våra testobjekt, HTC one X samt iPhone 4, en testperson i taget ochsammanlagt åtta personer. Testpersonerna fick en enkät med uppgifter att utföra påtestobjektet, denna uppgift fick sedan en svårighetsgradering samt om möjligt en kommentarav testpersonerna. Testerna resulterade i olika problem hos testobjekten, men det slutgiltigaresultatet visade i en hög användbarhet i båda fallen. Vi ser möjligheter till att förbättra bådasystemen men inom olika områden. / The evolution of mobile phones and mobile phone market is growing rapidly. Sweden alonesold approximately 3.8 million mobile phones in 2011, over half of which were smartphones.The use of a new technological device can often be problematic to begin with and differentstandards can developed. Therefore, we ask ourselves how easy it is to switch betweentoday's leading systems; how user-friendly are them for the new users of other systems?With the help of user testing, we test the systems Android 4 and iOS 6. We highlight areaswhere systems show deficiencies and provide suggestions for improvement; we also discussareas where one system has a solution to a more well-functioning manner. Data collectionwas done by usability testing on our test devices, the HTC one X and the iPhone 4, one testperson at a time and a total of eight people. The subjects were given a questionnaire withinformation to perform on the test object, this task were then given a difficulty rating and, ifpossible, a comment of the test subjects. The tests resulted in various problems of the testobjects , but the final result showed a high level of usability in both cases. We seeopportunities to improve both systems but in different areas.

För ett par år sedan tog utvecklingen och fokuseringen kring Internet fart på allvar ute bland företag. Alla skulle ha en webbsida och anledningen till detta var ofta att konkurrenten hade en eller att man bara ville synas. Idag finns det ett antal så kallade Content Management System utvecklade för att hantera information på Internet, intranet och extranet. Det gemensamma för dessa system är att användarna skall kunna uppdatera, vidareutveckla och administrera lösningen utan någon teknisk kompetens. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om ett Content Management System effektiviserar uppdateringen av information, med hjälp av kategorier inom användbarhet. Användbarhet består av flera olika kategorier, dock har vi valt att begränsa oss till tre av dessa; effektivitet, syfte och tillfredsställelse. För att få djupare kunskaper inom ämnet användbarhet har vi läst böcker och artiklar, vi har även sökt information via Internet. Vi hittade information om användbarhetstest där vi fann en metod som hette utredning. I utredning kan man mäta användbarheten på system som är i bruk. För att kunna dra slutsatsen om ett Content Management System effektiviserar uppdateringen av data/information bestämde vi oss för att ta reda på hur informationsuppdateringen var före och under användningen av verktyget. Utredningen bestod av att vi gjorde en enkät som vi skickade ut till fem företag som använde verktyget. De företag som svarade på enkäten besökte vi och intervjuer gjordes. Det resultat vi kom fram till var att det är svårt att undersöka om ett verktyg effektiviserar uppdateringen av information eller inte. Svaret man får beror på hur företagen tidigare skött informationsuppdateringen. Ett företag som vi undersökte hade en fungerande lösning innan, den största anledningen att de skaffade verktyget var av ekonomiska skäl och detta generade till att informationsuppdateringen inte effektiviserades. De andra företagen som vi undersökte hade ingen bra lösning tidigare, de var beroende av andra personer exempelvis konsulter för sin upp-datering av information. Den generella slutsatsen vi kan dra av de företag som vi undersökt och av vår analys är att de flesta företag skulle få en effektivare uppdatering genom att använda ett Content Management System.

XML betyder eXtensible Markup Language och är en metod för att lagra information på ett enkelt, men samtidigt högt strukturerat sätt. XML utvecklades bl.a. för att kunna hantera avancerade hemsidor som t.ex. Internetbanker. Inom IT-branschen är XML ett mycket omtalat ämne och i denna utredning har vi valt att ta reda på varför det är så. Detta har vi gjort genom att studera XML ur ett produktivt perspektiv. Genom att studera XML ur ett produktivt perspektiv vill vi ta reda på om XML underlättar genomförandet och höjer kvaliteten på företagens arbetsuppgifter. För att få fram information om XML och dess produktivitet så har vi läst böcker, artiklar, sökt information på Internet och intervjuat företag. Vi har intervjuat både små och stora företag som arbetar med XML. För att kunna bearbeta den information som vi har samlat in har vi brutit ner produktivitet i mindre delar. Denna nedbrytning har vi gjort enligt boken "Människor - datorinteraktion, Ett psykologiskt perspektiv" av Carl Martin Allwood. De delar av XML som vi har studerat är: · Fungerar funktionerna i XML på ett tillfredsställande sätt och uppfyller de sitt syfte? · Har IT-branschen en positiv inställning till XML? · Finns det några faktorer som underlättar användandet av XML? · Finns det några förkunskaper som underlättar lärandet av XML? Genom vår undersökning har vi kommit fram till att funktionerna i XML fungerar på ett tillfredsställande sätt och att de uppfyller sitt syfte. Detta anser vi för att XML är flexibelt och för att vi inte har funnit några brister. Vi har också kommit fram till att de flesta företag inom IT-branschen är mycket positiva till XML. En egenskap som underlättar användandet är att XML är system- och plattformsoberoende. Något som underlättar när man ska lära sig XML är att ha kunskaper i HTML. Den slutsats som vi kan dra efter vår undersökning är att XML är produktivt.

Det här examensarbetet grundar sig i området datateknik och är utfört på Linköpings Universitet. Examensarbetet kretsar kring det matematiska pusselspelet Entanglement som är baserat på Christer Fuglesangs barnböcker om rymden. Spelet är fortfarande i utvecklingsstadiet. Tanken är att Entanglement skall vara en gratis applikation.  Därmed var behovet av att implementera någon typ av funktion som leder till avkastning. Under examensarbetets gång har en fallstudie och en kravframtagning utförts där andra redan befintliga avkastningsfunktioner har granskas i applikationer samt krav har tagits fram. Detta gav upphov till den virtuella butik som Entanglement nu använder sig av. Spelet är baserat på böckernas design och därav kommer även butiken använda sig utav material taget från böckerna. Då spelet är skrivit med hjälp av ramverket Phaser kommer även skapandet av butiken ske med hjälp av Phaser. Resultatet från examensarbetet kommer att vara en fungerande virtuell butik med design från Christer Fuglesangs böcker. Även så kommer användartester att utföras för att ligga till grund i bedömningen om butiken presterar utefter kundens önskemål och krav och för att se om spelet uppnår användbarhet.