I detta examensarbete kommer en fördjupning ske i den psykosociala arbetsmiljön på LSS-boende. Som rubriken nämner är huvudfokuset hur attityder påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivarverket (2015) tar upp att förhållanden mel-lan individen och den sociala arbetsmiljön kallas för psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön handlar om allt ifrån hur vi trivs med våra kollegor, hur meningsfullt vi upplever vårt arbete och våra arbetsuppgifter, hur stort inflytande som finns över vår situation och vilka möjligheter som finns till personlig utveckl-ing. Den psykosociala arbetsmiljön innefattar i stort sett allt som har med den psy-kiska hälsan på arbetsplatsen att göra. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till personlig utveckling och psykisk hälsa och styrs av exempelvis ar-betets innehåll, arbetsorganisationen och upplägg. Andra faktorer som har betydelse när det kommer till den psykosociala arbetsmiljön är känslan av att vistas i ett sam-manhang med ett meningsfullt arbete, eget ansvar, inflytande och har kontroll över sin arbetssituation (Arbetsgivarverket 2015).Psykisk ohälsa är en av samhällets vanligaste orsaker till långtidssjukskrivningar och har uppmärksammats vara en av den svenska välfärdsstatens största utmaningar (SOU 2002:5; Prop. 2007/08:110; OECD 2013). Sjukskrivningar på grund av psy-kisk ohälsa har stigit i alla åldersgrupper men är högst för personer i åldersgruppen 30 - 39 år, särskilt bland föräldrar med barn i åldrarna 3 - 12 år (Socialförsäkrings-rapport 2014:17). Det handlar framför allt om yrken inom skola, vård och omsorg, som är kvinnodominerade yrkesområden (Socialförsäkringsrapport 2014:17).Stress är också något som läsaren kommer få möjlighet att fördjupa sig inom. Enligt Arbetsgivarverket (2015) är stress nära sammankopplat med en dålig psykosocial arbetsmiljö vilket också är en anledning att stress kommer vara en del av arbetet. Av ovanstående anledningar vill jag med detta examensarbete fördjupa perspektiv på personalens erfarenhet om vad som påverkar den psykosociala arbetsmiljön po-sitivt eller negativt.

During the last decade sensor networks and Internet of Things have been gaining a lot of attention. One area where it is still fairly unused is to manage work environments. With sensor networks and Internet of Things devices it is possible to measure and control noise levels, air quality and most other aspects of reality. In this thesis a system for managing a work environment is designed and implemented. The thesis conducted a case study at Internationella Engelska Gymansiet Södermalm, where a test system was installed to find out how it would affect the work environment, and how the users of the system react to it. The results from the essay shows that it is possible to manage some aspects of work environments if the users have the intention of using the system. / Under det senaste årtiondet har sensornätverk och Internet of Things fått alltmer uppmärksamhet. Ett område där dessa två inte har brett ut sig väldigt mycket ännu är arbetsmiljöer. Med sensornätverk och Internet of Things enheter är det möjligt att mäta och kontrollera ljud nivåer, luftkvalitet och nästan alla andra aspekter av verkligheten. I denna studie designas och implementeras ett system för hanteringen av en arbetsmiljö. En fallstudie genomfördes på Internationella Engelska Gymansiet Södermalm. Där ett testsystem installerades för att ta reda på hur det skulle påverka arbetsmiljön, samt hur användarna skulle reagera på systemet. Resultatet från studien pekar på att det är möjligt att hantera vissa aspekter av arbetsmiljöer om användarna har för avsikt att använda systemet.

Abstract (sv): Denna uppsats undersöker de lärande- anpassningsprocesser som svenskar genomgår när de etablerar sig på internationella arbetsplatser. Med fokus på svenskar som arbetar i olika länder utgår studien från dessa två forskningsfrågor: Hur beskriver svenskar sina erfarenheter av att etablera sig på en arbetsplats utomlands? Vilka möjligheter och utmaningar identifierar svenskar i dessa sociala lärande- och anpassningsprocesser? Studien besvarar dessa frågor genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att utforska individuella erfarenheter av kulturell och professionell anpassning. Informanterna valdes genom snöbollsurval, där initiala kontakter inom forskarnas nätverk utökades för att inkludera ett brett spektrum av erfarenheter och perspektiv. Totalt intervjuades sex svenskar som arbetar utomlands, var och en med unika insikter om anpassningsprocessen i deras specifika geografiska och professionella kontext. Teoretiskt stödjer sig arbetet på Albert Banduras Social Cognitive Theory och teorin om situerat lärande av Lave och Wenger, vilket ger insikt i hur individer lär sig genom social interaktion och deltagande i arbetspraxis. Genom en tematisk analys av intervjudata framträder viktiga teman som drivkraft, kulturell anpassning och anpassningsstrategier. Resultaten visar att både inre drivkraft och en stark självförmåga är avgörande för framgångsrik anpassning. Kulturell anpassning framstår som en kontinuerlig process, där informanterna balanserar mellan att integrera sig i den nya miljön och behålla vissa svenska kulturella värderingar. Anpassningsstrategierna som utvecklas är centrala för att navigera i och dra nytta av den nya arbetsmiljön. Studien belyser vikten av proaktivitet och flexibilitet i dessa dynamiska lärande- och anpassningsprocesser. Denna forskning bidrar till en fördjupad förståelse av de komplexa processerna som individer genomgår när de flyttar mellan olika kulturella och professionella kontexter. Insikterna kan vara värdefulla för både organisationer och individer i en globaliserad arbetsvärld, och bidrar till kunskap om hantering av kulturella skillnader och sociala lärandeprocesser. Abstract (en): This thesis explores the learning and adaptation processes Swedes employees undergo when establishing themselves in foreign workplaces. Focusing on Swedes working abroad, the study is based on two research questions: How do Swedes describe their experiences of establishing themselves in a workplace abroad? And what opportunities and challenges do they identify in these social learning and adaptation processes? The study addresses these questions through a qualitative approach using semi-structured interviews to explore individual experiences of cultural and professional adaptation. The informants were selected through a snowball sampling method, where initial contacts within the researchers' network were expanded to include a wide spectrum of experiences and perspectives. A total of six Swedes working abroad were interviewed, each providing unique insights into the adaptation process in their specific geographical and professional context. The study is supported by Albert Bandura's Social Cognitive Theory and the theory of Situated Learning from Lave and Wenger, which provides insight into how individuals learn through social interaction and participation in work practices. A thematic analysis of the interview data reveals key themes such as motivation, cultural adaptation, and adaptation strategies. The results show that both internal motivation and a strong sense of self-efficacy are crucial for successful adaptation. Cultural adaptation emerges as a continuous process, where the informants balance integrating into the new environment and maintaining certain Swedish cultural values. The adaptation strategies developed are central to navigating and benefiting from the new work environment. The study highlights the importance of proactivity and flexibility in these dynamic learning and adaptation processes. This research contributes to a deeper understanding of the complex processes individuals undergo when moving between different cultural and professional contexts. The insights can be valuable for both organizations and individuals in a globalized work world, contributing to knowledge about managing cultural differences and social learning processes.

The pandemic has forced many to work from home and to mix the work environment with the residential environment. The question is if this works? A new concept, based on an old, is live-work premises or as they are called in Sweden bokaler. Bokaler is a concept where the residence is integrated and coexist with work. Bokaler as a concept is not limited to home offices and can involve more traditional work such as service work. A year with this new work environment has made people more aware of the benefits. Many would like to keep being able to work from home after the pandemic, but there has also been reports of concerns regarding how good the home-work environment is. With this new trend, this report will explore the design choices that should be considered when designing a desirable work and residential environment, or in other words desirable bokal premises. This study also hypothesises that live-work premises can benefit vision of safer and more attractive cities. As safety and attractiveness is often associated with the “mixed city,” a term used by architects and municipality staff alike. The possibility to establish bokaler as a concept in Sweden will also be explored. The research is based upon a casestudy research method, where the empiric data comes from surveys (users of existing bokaler), interviews with architects and urban planners, and even how existing theories about creating desirable environments can becompared with existing bokaler in Sweden. The research will benefit a design method that will use the data as arguments for design choices. The study uses this method to see if the desired qualities can be replicated. The research managed to interview ten owners of bokaler, five architects and study six different variations ofthe bokal typology. The result showed that it is often difficult to include allthe desired functions from a work or residential environment. Since bokaler often are placed on the bottom floor many users experience discomfort from being exposed to the city. Architects also points out that there are legislative issues that prevents the concept to thrive fully, they also point out that there could also be cultural and societal limitations to the concept. For instance, workspaces and residences are taxed differently from each other, so that a mix of those functions becomes difficult to assess what law should be abided. The Swedish society also benefits larger companies compared to sole proprietorships, which are oftenthe users of bokal premises. To establish small businesses in a residential area, to achieve a mix of functions would implicate huge risks for thoseowners. The resulting considerations to designa bokal, came down to three things, for it to thrive in Swedish society. These three considerations were also replicated in a design proposal for asite in Luleå.Functions (residential and work functions) should preferably not mix inside the premise. This is because separations lead to less conflict and can even be able to create a more pleasant environment. The bokal should be flexible in its use of rooms and spaces so that it can adapt to changes and multiple functions. The bokal premise relation to the city is also important. The placement in the city and the density of people is important for it to thrive, but also for those who live in the premise to prosper the organisation of rooms and functions should be reflected upon.That the bokal can benefit an attractive society is difficult to assess before seeing the concept itself thriving inthe Swedish society. The possibility to achieve social control exist in theory but is something that should be researched more thoroughly. / En pandemi har tvingat många att arbeta hemifrån och mixad arbetsmiljön med bostadsmiljön. Frågan är om detta fungerar? Ett relativt ungt koncept baserat på ett uråldrigt är “bokaler”. Bokaler är ett koncept där bostaden integreras och lever i symbios med arbetet. Bokaler som koncept involverar mer än bara hemmakontor. Arbetet ifråga är i konceptet inte begränsat till det man redan kan utföra i bostaden utan inkluderar även traditionella serviceyrken. Efter ett år med nya arbetsförhållanden var det många som vill behålla möjligheten att kunna arbeta hemifrån men samtidigt har det varit en del som har rapporterat missnöje med arbetsförhållandet. Med denna plötsliga nya trend ska denna rapport då undersöka vilka design metoder som bör utföras för att designa en “god” arbetsplats som lever i symbios med en “god” bostad, det vill säga en “god” bokal. Denna studie inleder även med en hypotes att bokaler även kan hjälpa när det kommer till att skapa mer tryggare och attraktiva städer. Då trygghet och attraktivitet förknippas med blandstaden som myntas både av arkitekter och kommunfolk. Möjligheten att etablera bokaler och se hur ett sådant koncept passar in i Sveriges städer ska också undersökas. Undersökningen är baserat på en fallstudiemetod där det empirin kommer från nuvarande användare utav bokaler, arkitekter, stadsplanerare och andra sakkunniga. Samt kommer även teorier om hur man skapar goda miljöer jämföras med existerande bokaler. Fallstudien jobbar även ihop med en designmetod där man använder som argument för designval. Studien använder detta för att se om överväganden om hur bokaler ska designas kan replikeras och är sanna. Studien lyckades få tag en handfullägare utav bokaler (tio stycken), fem arkitekter och analysera sex olika typologier utav bokaler. Resultatet visade att det oftast var otroligt trångt att få in alla kvaliteter som önskas i en arbetsmiljö, respektive bostadsmiljö. Eftersom bokaler är alltid placerat i bottenplan upplever användare en otrygghet och en utsatthet för stadsmässiga besvärligheter. Arkitekter påpekar även det finns en del lagstiftande element som förhindrar konceptet att blomstra till fullo samt att det även kan finnas kulturella och samhällsmässigabegränsningar. Exempelvis taxeras arbetsplatser och bostäder olika ochnär man har en symbios av dessa blir det svårt att avgöra vad som ska gälla. Sedan är det även så att samhället i Sverige är designat att gynna störreföretag och inte de mindre företag somskulle använda bokaler. Att börja etablera små företag i ett bostadsområde skulle innebära en stor risk för dessa bokalägare. Det kom alltså fram till att man måste överväga tre saker när man designaren bokal för att den ska kunna frodas i ett svenskt samhälle. Dessa tre överväganden var sedan även testade på ett område och projekt i Luleå. Funktionerna (bostads- och arbetsfunktioner) ska helst inte beblandas i bostaden, detta för att man ska kunna separera för att undvika konflikter ochför att trivseln i bokalen ska höjas. Bokalen bör vara flexibel och ha möjlighet att kunna anpassa sig för förändringar och olika funktioner.Man behöver tänka sig för hur man förhåller sig till resten av staden. Bokalens placering i staden är viktigt för att den ska överleva, men även föratt de som bor i bokalen ska trivas bör organisationen av hur funktioner placeras i bokalen reflekteras över. Att bokalen kan bidra till attraktivt samhälle är svårt att avgöra innan man ser att bokaler kan faktiskt frodas i vårt samhälle. Möjligheten att uppnå social kontroll med bokaler fungerari teorin men det behöver undersökas ytterligare.

Bakgrund Detta arbete utgör en del av en studie som genomförs vid Enheten för ergonomi vid KTH inom ramen för projektet ”Projektering och planering av nya arbetsmiljöer – ett kompetenslyft hos fhv för kundnytta”. Mer specifikt finns bristande kunskap om vilken roll arbetsmiljöingenjörer och ergonomer har i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka hur delaktiga arbetsmiljöingenjörer och ergonomer är vid projektering och utformning av arbetsmiljöer eller teknisk utrustning i ny-, om- och tillbyggnationer. Metod  För att få svar på frågeställningarna användes en enkätundersökning. En webenkät skickades ut till de arbetsmiljöingenjörer och ergonomer som har ett medlemskap i respektive intresseorganisationer. Enkäten innehöll 17 frågor, både multiple-choice frågor och öppna frågor, som besvarades av 531 personer. Resultat  Medicinsk och teknisk utbildning var de vanligaste förekommande grundutbildningarna. De vanligaste anställningarna för arbetsmiljöingenjörer var privatanställning, företagshälsovård och inbyggd företagshälsovård. De vanligaste anställningarna för ergonomerna var företagshälsovård, offentlig anställning och inbyggd företagshälsovård. För arbetsmiljöingenjörer var industri det vanligaste tillämpningsområdet, och för ergonomer det vanligaste tillämpningsområdet kontor. De ergonomer som hade en offentlig anställning var de som deltagit minst i planering och projektering. För arbetsmiljöingenjörer var det vanligast att uppdraget kom från byggherrar. För ergonomer var det vanligast att uppdraget gick direkt till dem personligen. Slutsats Av de som varit delaktiga i planering och projektering var det vanligast att ge synpunkter och förslag på åtgärder i byggprocessen. Detta var mycket vanligare än att delta i hela processen. Cirka 20 % av de som besvarade enkäten hade inte alls varit delaktiga. Av samtliga svarande var det endast ett fåtal som inte ville delta i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. / Background This project is a part of the project “Planning of new work environments - improvements of OHS competence for customer utility” which is a study conducted by the Unit of ergonomics at the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. The role which ergonomists and work environment engineers play in the development of new work environments is today unclear, and an issue this study addresses. Aim The aim of this study was to investigate how involved work environment engineers and ergonomists are in planning and designing new work environments or technical equipment prior to building, rebuilding or extending premises. Method A survey was used to obtain information. An online survey was sent to ergonomists and work enviroment engineers with memberships in respective associations. The survey contained 17 questions, both multiple choice and open-ended questions, and was answered by 531 respondents. Result The most common basic educations were medical or technological. The most common employment forms were for work environment engineers private sector, occupational health services and joined occupational health services, and for ergonomists occupational health services, public employment and joined occupational health. The work environment engineers applied their knowledge primarily in industry settings, whereas the ergonomists worked with offices. The ergonomists with public employment participated least in planning and designing work environments. The work environment engineers primarily received their tasks from property developers. The tasks given to the ergonomists were given to them personally Conclusion Those involved in planning and designing of work environments were often advisors in parts of the constructions process, and did not participate throughout the entire process. Approximately 20 % of those answering the survey had never been part of such processes. Out of all repliers, only a few did not wish to participate in planning and designing of new work places.